Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robinson, Jean - Robinson, John - Robinson, Lennox - Robinson, Sir Robert - Robinsonader - Robinson Crusoe - Roborantia - Robot - Robotbomb - Robotvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Robinson—Robotvapen
132
Den senare frågan har lett henne till ett sympa-
tiskt ställningstagande till vissa av Marx’s ekono-
miska idéer (”An essay on Marxian economics”,
1942). Sysselsättningsfrågan har R. behandlat i
nära anslutning till Keynes, dels i den populära
”Introduction to the theory of employment”
(1937; da. övers. ”Hvorfor arbejdslöshed?”,
s. å.), dels i ”Essays in the theory of employ-
ment” (1937).
Robinson [rå’binsn], John, se Kongrega-
tionalister.
Robinson [rå’binsn], Esmé Stuart L e n-
nox, irländsk författare (f. 1886). R. var re-
gissör vid Abbey Theatre, Dublin, 1910—14 och
1919—23, varefter han varit en av teaterns direk-
törer. Det är främst som förf, av skådespel
han gjort sig känd. R. har med förkärlek häm-
tat motiv ur irländskt bondeliv och irländsk po-
litik. Han har bl. a. utg. ”Patriots” (1912), ”The
lost leader” (1918), som handlar om Ch. S. Par-
nell, ”The white-headed boy” (1920), en komedi,
R:s mest kända pjäs, ”The big house” (1926)
och ”Is life worth living” (1933).
Robinson [rå’binsn], Sir Robert, engelsk
kemist (f. 1886), prof, i organisk kemi vid Ox-
ford Univ. R. har utfört forskningsarbeten rö-
rande morfin, antocyaner, tropin, penicillin och
erhöll 1947 Nobelpriset i kemi för undersökning-
ar över biologiskt betydelsefulla ämnen ur växt-
riket, särsk. alkaloiderna.
Robinsonäder kallas de många efterbildning-
arna av Defoes ryktbara, 1719 utkomna även-
tyrsroman ”Robinson Crusoe”. 1760 funnos re-
dan 40 sådana, och sedermera tillkom ett stort
antal. Största framgången hade Campes med un-
dervisande dialoger späckade ”Robinson der
Jüngere” (1779), som översattes till alla europeis-
ka språk. — Litt.: Y. Hirn, ”ön i världshavet”
(1928).
Robinson Crusoe [eng. utt. rå’binsn kro’sau,
sv. utt. rå’- krü’se], världsbekant äventyrsroman
av D. Defoe (se d. o. och Robinsonäder).
Robora’ntia, se Stärkande medel.
Robot [rå’båt], en i de flesta kulturspråk an-
vänd benämning på maskinmänniska, en mekanisk
inrättning av så genial karaktär, att den kan er-
sätta vissa högre mänskliga funktioner. Även
användes ordet som beteckning på arbetare, vilka
genom sitt arbetes mekaniska enformighet gjorts
nästan till maskiner. Benämningen kom i bruk
efter ett 1923 uppfört tjeckiskt skådespel, en
utopi om ett samhälle med konstgjorda arbetare,
kallade robots (av tjeck, robota, hoveridags-
verke). — Konstruktionen av maskinmänniskan
har ända sedan antikens dagar sysselsatt den
mänskliga fantasien. Våra dagars teknik fram-
bringar den ena uppfinningen efter den andra,
för vilka benämningen r. väl skulle passa, t. ex.
verktygsautomater, vissa avancerade styr- och
landningsinstrument för flygplan, centralinstru-
ment för luftvärnsart. och matematikmaskiner,
gyrolotsen och televox.
Robotbomb, se Robotvapen.
Robotvapen, vapentekn., obemannat, luftgåen-
de, med styrorgan försett stridsmedel jämte
till detsamma hörande utskjutningsanordning.
Vid sidan om benämningen r. brukas även ut-
trycken styrd raket, styrd projektil (eng. guided
missile), obemannat flygplan, robotprojektil, ro-
botbomb och robot. Med hänsyn till användning
kan r. indelas i mark- och fj ärrobotar
(utskjutna från mark el. fartyg mot mark- el.
sjömål), de förra avsedda för taktisk insats på
avstånd mindre än 100 å 200 km, de senare för
verkan mot strategiskt viktiga mål på avstånd
större än c:a 200 km, attackrobotar (ut-
skjutna från flygplan mot mark- el. sjömål),
jaktrobotar (utskjutna från flygplan mot
flygplan) samt luftvärnsrobotar.
Konstruktion. En robot består av kropp, driv-
och styrorgan, stridsdel och startorgan. — Krop-
pen av plåt har fenor, som stabilisera, och
stundom vingar. Man kan med hänsyn till den
yttre formen särskilja två huvudtyper av robo-
tar, näml, en projektiltyp utan vingar och
en flygplanstyp med vingar. Vid mark-
och fj ärrobotar beskriver i regel den förra ty-
pen en starkt krökt bana (fig. 1 a), den senare
en flack bana (fig: 1 b).
Vissa attackrobotar, s. k. fallrobotar (av
projektiltyp) och glidrobotar, stundom be-
nämnda glidbomber (av flygplan typ), drivas en-
bart av tyngdkraften. Övriga r. ha drivorgan,
vilket utgöres av en reaktionsdriven s. k. strål-
motor, av vilken två huvudtyper förekomma,
näml, raketmotor, som medför för förbränningen
erforderligt syre, och luftstrålmotor, som utnytt-
jar luftens syre vid förbränningen. — Raket-
motorn är vanl. av vätskerakettyp, men även
krutraketer förekomma, spec. vid jaktrobotar.
Vanliga komponenter i vätskeraketer äro flytande
väte, bensin, bensol, alkohol och anilin (bränslen)
samt flytande syre, salpetersyra och vätesuper-
oxid (syreavgivare). Bränsle och syreavgivare
förvaras i skilda rum och förenas omedelbart
före förbränningen i en brännkammare. Vätske-
raketer kunna användas för hastigheter upp till
c:a 2,500 m/sek. och på godtycklig höjd. -—
Luftstrålmotorn kännetecknas av att
luft intages framifrån och blandas med bränsle
i en brännkammare. Blandningen antändes och
Bana för robot av
flygplanstyp (V 1)
Fig. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
