Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roder - Roderkvadrant - Rodez - Rodhe, släkt - Rodhe, 1. Bengt Carl - Rodhe, 2. Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Roderkvadrant—Rodhe
148
Fig. i. Fig. 2.
Fig. 3. Fig. 4.
delsfartyg till 1Ao
—1/65 och för ja-
gare till Van—Vso.
En vanlig typ av
järn-r., använd på
bl. a. stora segel-
fartyg, framgår
av fig. I. Här be-
tecknar a h j ä r t-
stocken, b ro-
derbladet, c
f i n g e r 1 i n g
el. rodertapp, d
öron el. mal-
jor (rormal-
j o r) å r.-stäven,
e bottentapp. B a-
lansroder
äro vanliga på
maskindrivna far-
tyg. På dessa r., där en del av r.-ytan (Va-—Vs)
är placerad för om vridningsaxeln, blir det mo-
ment, som behöves för r:s vridning, mindre än
annars, utan att r:s verkan minskas. Ett vanligt
handelsfartygs r. visas i fig. 2. På krigsfartyg
användas r.-former enl. fig. 3 å jagare m. fl. och
enl. fig. 4 å pansarskepp och kryssare. En modern
förbättring av det vanliga r. är oertzrodret,
konstruerat enl.
aerodynamiska
principer. På sto-
ra dubbelpropel-
lerfartyg använ-
des ibland f 1 e 1t-
nerroder (fig.
5). Vid denna r.-
konstruktion är
det stora huvudet fritt rörligt och vrides ge-
nom det tryck, som åstadkommes genom olika
inställning av det lilla hjälp-r. (lättroder,
servoroder) i dess akterkant. — Det s. k.
aktivrodret är ett annat special-r., som ka-
rakteriseras av att en liten propeller är inbyggd
i r. och drives av en trefasmotor i undervattens-
utförande, innesluten av ett spolformigt hölje.
Anordningen medger
styrning av stillastående
fartyg, varvid detta kan
vändas inom sin egen
längd. På mindre, mo-
tordrivna fartyg med en
propeller användes stun-
dom kitchenroder
(fig. 6), vilket genom
inställningar av de båda
r.-halvorna åstadkommer
stillastående, fram- el.
backgång och genom pa-
rallellvridning av de
båda r.-halvorna i fram-
och backläge styrning.
— Fritt r. benämnes
r., som ej är anslutet till
r.- el. akterstäv el. till
skädda. Om r:s manöv-
Fig. 5-
Fig. 6.
rering se Roderkvadrant. Vid r o d e r k o m-
m a n d o användes numera vanl. gradtalet för
angivandet av hur mycket r. skall läggas,
t. ex. io° r. etc. Uttrycket dikt r. avser den
största r.-vinkel roderstoppare medgiva,
vanl. 35°—400; lätta på r. avser att minska
r.-vinkeln, stötta avser att genom mot-r. sna-
rast stoppa upp en pågående gir. — Om hori-
sontalroder på ubåtar se Undervattensbåt.
2) På flygplan finnas 3 r., höjd-, sid- och
skevnings-r.; se Flygplan, sp. 684 f.
Roderkvadrant, skeppsb., vanlig anordning för
att vrida större roder. Till r. infästas styrkätting-
arna, som manövreras medelst styrmaskin el. ratt.
R:s bågformiga kant kan även vara försedd med
skruvgänga el. kuggar. För mindre roders vrid-
ning användes i st. f. r. en enkel r o r k u 11 (ror-
pinne) el. roderskädda (se Skädda). För
mycket stora roder motsvaras den senare av
roderoket, som genom dragstänger förenas
med styrapparaten.
Rodez [rådä’s], huvudstad i fr. dep. Aveyron,
vid floden Aveyron; c:a 25,000 inv. Biskopssäte
med ståtlig gotisk katedral (Notre-Dame; påbör-
jad på 1270-talet), flera medeltidshus. R. är an-
tikens Segodu’num.
Rodhe, släkt, härstammande från Skåne, känd
sedan 1600-talet.
1) Bengt Carl R., skolman (1834—97) •
Han var 1860—64 folkskollärare i Göteborg och
grundade 1867 Primär- och elementarskolan i
Göteborg samt 1869 Privatseminarium för bil-
dande av småskollärarinnor där. R. förf, ett
stort antal mycket använda ABC- och läseböcker
(1867 ff.) samt var i Sverige en föregångsman
för ljudmetoden. — Litt.: Biogr. av K. L. Lar-
sén (1897).
2) Edvard Herman R., teolog (1845—1932),
fil. dr i Lund 1871, teol. kand. 1877, kyrkoherde
i Norrköping 1884, hovpredikant 1886, biskop i
Göteborg 1888—1929; teol. dr i Uppsala 1893.
Med varm personlig fromhet var R. en moderat
representant för den schartauanska riktningen
och ställde sig avvisande mot kyrkoorganisato-
riska och kultiska reformkrav i individualistisk
riktning. Sitt stora filantropiska intresse ådaga-
lade han genom initiativet till och ledningen av
Allmänna hjälpföreningen i Göteborg. R:s för-
fattarskap består huvudsaki. av predikningar och
andliga tal. -—■ Litt.: Minnesteckning av J. G.
Lindhardt (1933).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
