Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodium - Rodling, Ejnar - Rodnad - Rodrigues - Rodzianko, Michail Vladimirovitj - Roebling, John - Roeck Hansen, Esther - Roeck Hansen, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Rodium—Roeck Hansen
152
Auguste Rodin. T. v. Borgarna i Calais. Musée Rodin, Paris. T. h. Tänkaren. Brons, replik. Ny Carlsberg
Glyptotek, Köpenhamn. Se även bild 29 å pl. vid Fransk konst.
Ro’dium, se Rhodium.
Rodling, Salomon E j n a r, industriman (f.
1888 10/ii), examinerades 1910 från Tekn. högsk.
och var 1911—15 driftingenjör vid Ljungaverk.
Han var överingenjör vid Ljungaverk 1918—21,
blev teknisk dir. i Superfosfatbolaget 1922 och
var dess verkst. dir. 1930—42. Han utsågs 1942
till verkst. dir. för Stora Kopparbergs bergslags
ab. men lämnade denna befattning 1948 av hälso-
skäl. — R. var 1946—48 fullmäktig i Jernkon-
toret.
Rodnad (lat. ru’bor), fysiol., beror på utvidg-
ning av hudens blodkärl. Frånsett psykiska för-
hållanden (sinnesrörelser, t. ex. vrede, blygsel),
kan r. vara betingad av olika sjukliga faktorer.
Rodrigues [eng. utt. råudri’gas, port. roÖ-
ri’gij], Maskarenernas östligaste större ö, i
Indiska oceanen; 109 km2, 11,000 inv., vita och
biandfolk, huvudsaki. fransktalande och rom.-kat.
Tillhör britt, kronkolonien Mauritius, är upp-
byggd av vulkaniska bergarter och omges av ko-
rallrev och öar. Omfattande fiske och boskaps-
skötsel. Huvudort och hamn är Port Mathurin,
kabelstation på linjen Australien—Sydafrika. —
Upptäcktes 1645 av portugiser, besattes snart av
fransmännen och avträddes 1814 till engelsmännen.
Rodzianko [radjzja’nka], Michail Vla-
dimir o vit j, rysk politiker, storgodsägare
(1859—1924). Han blev 1911 president i riks-
duman, tillhörde oktobristernas högra flygel och
var under 1 :a världskriget ivrig förespråkare
för en energisk krigföring. Efter bolsjevikrevo-
lutionen flydde R. till utlandet.
Roebling [råu’b-], John Augustus, tysk-
amerikansk ingenjör (1806—69). R. byggde en
rad märkliga hängbroar, bl. a. 1851—55 en häng-
och gallerbro vid Niagarafallen (med en bana för
järnvägståg och under den en gallertunnel för
åkdon), i funktion till 1896. Han projekterade
även den stora bron mellan New York och Brook-
lyn men förolyckades, varför arbetet 1869—76
utfördes av hans son Washington R. (1837
—1926).
Roeck Hansen [rå’k], Esther Linea, f.
Andersson, skådespelerska (f. 1897 12/s). Efter
anställningar 1915—19 vid bl. a. Folkteatern och
Nya teatern i Göteborg samt några års studier
framträdde R. 1923 på Djurgårdsteatern hos
Ernst Eklund och spelade sedan under samma
direktion på Blanche- och Komediteatrarna. Hös-
ten 1927 följde R. sin make Harry Roeck Han-
sen till Blancheteatern, där hon kvarstannade till
1951. Med sin framställning av Friherrinnan i
Strindbergs ”Bandet” beredde R. en fullödig
konstnärlig njutning. Bland det bästa hon gjort,
och jämförligt över huvud med det yppersta, som
på svensk scen i en senare tid presterats, är
Stella i ”Den heliga lågan”, Stella Hallam i ”Vi
Hallams”, Mariella i ”Livets gyllene ögonblick”,
Inge i ”Professor Mamlock”, Sanchia Carson i
”Min hustru, Dr Carson”, Léonie i ”Vanartiga
föräldrar”, Ranevskaja i ”Körsbärsträdgården”,
Fru Alving i ”Gengångare” och Fru Wahrman
i ”Han träffas inte här” samt Maya (S. Gan-
tillon). — G. 1919—46 m. teaterdir. Harry Roeck
Hansen.
Roeck Hansen [rå’k], Flarry, teaterchef, re-
gissör och skådespelare (f. 1891 13/e). R. genom-
gick Dramatiska teaterns elevskola 1911—14 och
tillhörde teatern som skådespelare 1914—17. Han
var knuten till Lorensbergsteatern i Göteborg
1917—19, till Svenska teatern i Stockholm 1923
—25, var 1925—27 regissör vid Svenska teatern
i Helsingfors och står sedan sistn. år i spetsen
för Blancheteatern. 1935—36 ledde han i sam-
arbete med Per Lindberg Vasateatern. Som tea-
terchef har R. förvärvat aktning genom den om-
vårdnad han ägnat sin repertoar. De flesta av
sina pjäser har han själv iscensatt och därmed
visat sig vara en lika skicklig som fantasifull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
