Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rokossovskij - Roland - Roland de la Platière, 1. Jean - Roland de la Platière, 2. Marie Jeanne - Roland Holst, Henriette, f. van der Schalk - Rolandsbräschen - Rolandseck - Rolandssagan - Rolandsstod - Rolf, Ernst - Rolf Krake
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Roland—Rolf Krake
160
snabbt under 2:a världskriget, blev generalöverste
1943 och marskalk 1944. Han blev senare chef
för de ryska trupperna i Polen och i nov. 1949
försvarsminister och överbefälhavare för landets
trupper; 1952 blev han vice konseljpresident.
Roland [sv. utt. rå’-, fr. rålä’], sagohjälte,
se Rolandssagan.
Roland de la Platière [rålä’ da la platjä’r].
1) Jean Marie R., fransk politiker (1734—93).
Han var fabriksinspektör i Lyon, hänfördes av
revolutionen 1789, bosatte sig 1791 i Paris och
slöt sig till girondisterna som en av Brissots när-
maste anhängare. Han blev mars 1792 inrikes-
minister. Som minister var han en arbetsam, dug-
lig förvaltningsman och inlade förtjänster bl. a.
i livsmedelsfrågor. Han avskedades i juni s. å.,
sedan han förgäves sökt förmå Ludvig XVI att
samtycka till planen att anlägga ett befäst läger
utanför Paris. Efter kungadömets fall aug. s. å.
ingick R. åter som minister. Han kämpade i kon-
ventet mot de radikala elementen. Efter orolig-
heterna i jan. 1793 avgick R. Då girondisterna
störtades, undkom han men tog sitt liv vid under-
rättelsen om sin makas avrättning.
2) Marie Jeanne R., f. Phlipon, den fö-
reg:s maka, (1754—93). Inspirerad av upplys-
ningsfilosofien, blev R. en ivrig anhängare av re-
volutionen. Hon gjorde sitt hem i Paris till en vik-
tig politisk samlingsplats, särsk. för girondisterna,
som rönte starkt inflytande av hennes fängslande
och starka personlighet. För sin make var hon
ett fast politiskt stöd. 1793 delade hon öde med
de girondistiska ledare, som kvarstannat i Paris,
och mötte 8/n modigt döden. Hennes brev (bl. a.
utg. i 2 bd, 1900—03; sv. övers, i urval 1905)
äro källor av stor betydelse. — Litt.: Biogr. av
M. Qemenceau-Jacquemaire (1926).
Roland Holst [rä’lant hå’lst], Henriette,
f. van der Schal k, holländsk författarinna
(1869—1952), debuterade med diktsaml. ”Sonnet-
ten en verzen in terzinen” (1896), som följts av
flera diktsamlingar och lyriska skådespel, ss. "De
opstandelingen” (1910), ”Thomas More” (1912),
”Kinderen van dezen tijd” (1931), ”De moeder”
(1932) o. s. v. 1925 stiftade hon Het revolu-
tionairsocialistisch verbond och verkade mycket i
vänstersocialistisk anda, bl. a. genom arbeten som
”Kapital en arbeid in Nederland” (1902), ”De
revolutionaire massa-aktie” (1918), ”Communis-
me en moraal” (1925) och biogr. över Tolstoj
(1930), Rosa Luxemburg (1935) m. fl. På se-
nare år har hennes åskådning fått en starkt re-
ligiös prägel.
Rolandsbräschen, se Brèche de Roland.
Rolandseck [rålantsä’k], by i Rhenprovinsen,
Tyskland, på v. stranden av Rhen, 15 km s. ö.
om Bonn. På krönet av en basaltklippa ligga
resterna av den 1040 omtalade och 1475 för-
störda borgen Rulcheseck.
Rolandssagan [rå’-], ett till karolingiska sa-
gokretsen hörande ämne, främst behandlat i R o-
landssången (fr. Chanson de Roland), en
fransk medeltidsdikt, behandlande hjälten Rolands
strid mot saracenerna i passet Roncesvalles i
Pyrenéerna och hans död i slaget. Dikten har en
historisk bakgrund: samtida källor berätta, att
kejsar Karl den store år 778 företog ett härnads-
tåg till Spanien, varvid eftertruppen till hans armé
på hemvägen vid marschen över Pyrenéerna över-
fölls av baskiska rövarskaror och nedgjordes.
Bland de i striden fallna nämnes också Hruodlan-
dus Britannici limitis præfectus (Roland, hövits-
man över Bretagne). ”Chanson de Roland” här-
rör från början av noo-talet. Dikten behandlar
i kärnfull och målande episk stil Rolands och
hans medkämpars, de tolv paladinernas, strid mot
saracenernas otaliga härskaror, deras slutliga,
genom förräderi av Rolands styvfar, Ganelon,
föranledda undergång inför övermakten, Karl den
stores hämnd på saracenerna och Ganelons be-
straffning. Berömd är framför allt episoden med
Rolands död (Roland bär tillsammans liken av
paladinerna och lägger sig att dö vid deras sida
med sitt ryktbara svärd Durandal under sig).
Helhetstonen i dikten är varmt kristlig, heroiskt
romantisk och patriotisk. Dikten är skriven på
tiostavig assonerande vers, grupperad i strofer
på omkr. 15 rader. "Chanson de Roland” förelig-
ger i nio handskrifter, den äldsta och bästa i
Oxford.
Roland blev genom denna dikt utomordentligt
populär som episk hjälte, och nya dikter om
honom började snart diktas både i och utom
Frankrike. Nämnas må bl. a. den sydtyske präs-
ten Konrads ”Ruolantes lied” (omkr. 1130) och
Karlamagnus’ saga. I Spanien blev Roland hu-
vudpersonen i en stor serie romanser, och i Ita-
lien upptogs han i folklitteraturen som favorit-
hjälte. På folkliga italienska Rolandsdikter åter-
gå sedermera de stora diktarna från tidsskedet
kring 1500, Pulci (1481), Bojardo (1486) och
Ariosto (1516).
Rolandsstod, en särskilt i nordtyska städer
uppställd kolossalstaty, föreställande en riddare i
rustning med draget svärd. Det anses, att R.
symboliserar frihet och självständighet. Om R:s
ursprung, om namnet Rolands egentliga betydelse
etc. råda olika meningar. Den på torget i Bremen
(se bild vid d. o.) stå-
ende R. av sten är
troligen från 1404.
Rolf, Ernst, revy-
skådespelare, revyför-
fattare och teaterleda-
re (1891—1932). R.
blev tidigt populär som
kuplettsångare och led-
de från 1921 egna re-
vysällskap. Hans re-
vyer utmärktes av god-
modigt löje i smakfull
form och utstyrsel,
hans egen framställ-
ning av musikalisk sä-
kerhet, gemyt och manlig charm. R. framträdde
även på film. — R. var från 1930 g. m. skåde-
spelerskan Tutta Rolf (f. 1907 i Oslo).
Rolf Krake, dansk sagokonung i Lej re, den
ypperste av skjoldungarnas ätt. Till honom sam-
lades kämpar från hela Norden, främst bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
