Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom - Rom under renässansen och barocken - Det moderna Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Rom
176
Stazione di Termini, Centralstationen.
med Palazzo Barberini och Piazza Barberini
(bild 16), området kring Fontana del Mosè, ga-
tukorsningen Quattro Fontane och platsen kring
Santa Maria Maggiore (bild 19). Ett av R:s
mest typiska och monumentala barockpalats är
Palazzo Borghese, påbörjat 1590 och helt fär-
digt 1610.
Det moderna Rom. Under 1700-talet ebbade
Roms 2:a storhetstid ut. Först från 1870 gick
staden som konungariket Italiens huvudstad den
3:e uppbyggnadsperioden till mötes, som efter
1922 fick sin prägel av Mussolinis strävan att
omskapa stadsbilden. 1931 godkändes ett av Mar-
cello Piacentini uppgjort stadsplaneförslag, som
bl. a. gick ut på att genom nya stora leder för-
dela trafiken. I hög grad sökte man härvid dra
in de antika monumenten i stadsbilden och lyc-
kades med de båda nya huvudstråk, som från
Piazza Venezia på ömse sidor om Capitolium
leda söderut, Via dei Fori Imperiali över kejsar-
fora mot Colosseum (bild 7) och Via del Teatro
Marcello förbi Marcellusteatern mot Tibern, ska-
pa monumentala genomfarter av stor verkan. Un-
der 2:a världskriget utsattes R. flera gånger för
bombraider, och stor skada anställdes i de s. och
ö. ytterområdena, medan lyckligtvis de centrala
stadsdelarna skonades. Efter kriget ha en del av
de under fascistregimen igångsatta stora arbetena
fortsatts. Sålunda färdigställdes 1951 den om-
byggda centralstationen på Esquilinen.
I det moderna R. har Corson (Via del Corso;
tidigare Corso Umberto I) kvar sin karaktär av
R:s huvudgata, och till barockpalatsen ha fogats
nyare, t. ex. Banca Nazionale di Credito (från
1923). Vänt mot Corson ligger numera nedanför
Capitolium det väldiga Victor Emanuelsmonumen-
tet (se bild vid Fascism). I samband med dess
uppförande ombyggdes Palazzo Venezia vid dess
fot (bild 11), och då Assicurazioni Generali-Ve-
nezia 1907 uppförde sitt palats på Piazza Vene-
zias motsatta sida fick torget sin nuv. utform-
ning. Det är numera centralpunkten i R.
Medan den gamla staden
v. om Corson med undan-
tag för det på 1930-talet
nyreglerade området mellan
Pantheon och Piazza Navona
(bild 14) mindre berörts av
förändringarna, har staden på
kullarna ö. om Corson under
1800-talet hastigt vuxit ut
kring 1600-talets gatustom-
me. Viktigaste trafikled är
här Via del Tritone, som
förbinder Corson med höj-
derna i n. ö. En knutpunkt av
vikt är fortfarande Santa
Maria Maggiore (bild 19)
med den därintill liggande
Piazza Vittorio Emanuele, en
annan Piazza dell’ Esedra,
vid vilken Via Nazionale
mynnar. Intill denna plats
ligger R:s centralstation,
Stazione di Termini, vars
1951 invigda nybyggnad är R:s mest betydande
arkitektoniska nyskapelse från senare år (se bild
ovan). — Bland andra nya byggnader märkas
vid Piazza Pilotta det påvliga Universitas Gre-
goriana (från 1930) och vid Via Nazionale Banca
dTtalia och utställningsbyggnaden Palazzo delle
Esposizioni, vidare operan, Teatro dell’ Opera,
på Viminalen samt ett flertal ministerier.
I stadens n. del slutformades under 1800-talets
början Piazza del Popolo av Valadier (bild 15),
vilken även givit Monte Pincio därifrån mot kyr-
kan Trinitå dei Monti dess karaktär av promenad-
plats. Sedan 1902 stå även de stora parkerna
kring Villa Borghese där bakom öppna för folket.
Det sunda läget och närheten till grönska ha
gjort kvarteren nedanför höjden till centrum för
turisthotell, banker, affärer m. m., t. ex. Piazza di
Spagna, Via Sistina och de efter 1885 utlagda
kvarteren kring Via Vittorio Veneto. I s. har
Circus Maximus-dalen mellan Palatinen och Aven-
tinen helt frilagts, och på den förut synnerligen
glest bebyggda Aventinen ha fr. o. m. 1920-talet
stora moderna kvarter vuxit upp på ömse sidor
om Viale Aventino. Vid denna ligger bl. a. post-
ministeriets kolossala nybyggnad, uppförd av
fascistregimen som kolonialministerium. I dal-
gången n. om Villa Borghese, Valle Giulia, se-
dan gammalt behärskad av påven Julius III:s
praktfulla renässansvilla, numera museum (Museo
di Villa Giulia), uppfördes 1911 det statliga
museet för modern konst, Galleria Nazionale
d’Arte Moderna, och därefter har här vuxit upp
en hel grupp av utländska vetenskapliga inst.,
däribland Svenska arkeologiska inst., invigt 1940.
I n. ö. ligger trädgårdsstaden Monte Sacro.
Bland bebyggelsen i ö. märkes den stora poli-
kliniken (från 1896) samt s. ö. därom den nya
univ.-staden, Cittå Universitaria (bild 21). Här
ligger även luftfartsministeriet av 1931. P. Ti-
berns h. sida ha nya stadsdelar växt fram n. om
Morgo. Här ligger det rikt utstyrda Palazzo di
Giustizia (j ustitiepalatset; 1910) och därintill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
