Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosén, Sven Olof - Rosenbad - Rosenberg, Alfred - Rosenberg, Carl Gustaf - Rosenberg, Erik - Rosenberg, Harald - Rosenberg, Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Rosenbad—Rosenberg
230
gårdsmotiv i en finlinjig stil med stark känsla
för grafiska valörer. I träsnitt har R. utfört en
serie fantasier kring dikter av Fröding.
Rosenbad, byggnad i Stockholm, vid Ström-
gatan och Drottninggatan, uppf. 1902 i jugendstil
med venetianska motiv efter ritningar av F. Bo-
berg på platsen för Bondeska palatset, vilket
strax dessförinnan hade rivits. Byggnaden för-
värvades 1919 och 1924 av staten, som här har
ett flertal ämbetslokaler.
Rosenberg [rå’zanbärk], Alfred, tysk na-
tionalsocialistisk politiker och författare (1893—
1946), född i Reval, var av tysk-baltisk börd,
utbildades till arkitekt och tog examen i Moskva
1918, återvände till Balticum men lämnade hem-
landet och reste s. å. till München, där han an-
slöt sig till den nationalradikala krets, vars
ledande man senare blev Hitler. 1919 inträdde R.,
som i Ryssland blivit en fanatisk fiende till kom-
munismen, i Tyska arbetarpartiet och var verk-
sam som politisk journalist och skriftställare;
bl. a. översatte han till tyska den antisemitiska
förfalskningen ”Sions vises protokoll”. 1921 blev
han chefred, för Völkischer Beobachter. Sedan
Hitler övertagit led-
ningen av nationalso-
cialistiska partiet, blev
R. den systematiske
utformaren av rörel-
sens åskådning. Hans
huvudarbete är den
ofta dunkla och flos-
kulösa boken ”Der
Mythus des 20. Jahr-
hunderts” (1930); hans
viktigaste lärofäder
voro H. Chamberlain
och K. Haushofer. R.
tror blint på faran av
rasblandning och för-
kunnar den nordiska rasens överlägsenhet över
andra. Judarna äro enl. R. ras- och rumsfräm-
mande i Europa samt böra avskiljas och utvisas.
Kristendomen är deras skapelse och oförenlig
med en nationalsocialistisk åskådning. R. in-
valdes 1930 i riksdagen, blev s. å. chefred,
för Nationalsozialistische Monatshefte och efter
Hitlers makttillträde 1933 chef för nationalsocia-
listiska partiets byrå för utrikespolitik (APA)
samt fick 1934 Hitlers uppdrag att övervaka par-
tiets skolning och åskådningsbildning. Redan före
2:a världskriget fick han kontakt med V. Quis-
ling och förmedlade efter krigsutbrottet förbin-
delserna mellan denne och Hitler. 1941 fick han
vid angreppet mot Sovjetunionen som riksminis-
ter högsta civila myndigheten över de ockuperade
områdena i ö. Han anklagades vid Nürnberg-
processen enl. alla fyra anklagelsepunkterna,
dömdes skyldig enl. dem och avrättades.
Rosenberg, Carl Gustaf Edward, fotograf
(f. 1883 5/s). Efter fotografisk utbildning i Ame-
rika och Sverige blev R. 1910 chefsfotograf i
Veckojournalen. Han är sedan 1915 självständig
yrkesman och har gjort värdefulla insatser fram-
för allt som landskaps- och arkitekturfotograf.
R. har utg. det fotografiska planschverket
”Svenskar i dagens gärning” (1935).
Rosenberg, Erik, ornitolog och författare (f.
1902 17/s), naturskyddskonsulent i Örebro län
sedan 1948. R. är mest känd som skildrare av
fågellivet vid slättsjöarna i Närke, vilket han
ägnat ett mångårigt studium. Han har utg. ”Oset
och Kvismaren” (1934), ”Uvberget och tjäder-
skogen” (1937), ”Fåglar i Sverige” (1953) och
tills, m. C. T. Holmström m. fl. ”Våra fåglar
i Norden” (4 bd, 1942—47). Till R:s 50-årsdag
1952 utgav Svenska naturskyddsfören. en fest-
skrift, tillägnad R.
Rosenberg, Harald Eugen, affärsman och
reklamkonstnär (f. 1898 5/u). Efter examen vid
Handelshögsk. i Stockholm 1919 anställdes R.
1920 vid Militärekiperings-ab. (MEA), Stock-
holm, där han 1930 blev dir., 1941 v. verkst. dir.
och 1948 verkst. dir. R. har under sin verksamhet
vid detta företag kommit att framstå som en
föregångsman inom svensk reklamkonst.
Rosenberg, Hilding Constantin, tonsättare
och dirigent (f. 1892 21/e), avlade 1909 organist-
och kyrkosångarexamen i Kalmar, studerade där-
efter pianospel hos
Richard Andersson
samt kontrapunkt och
komposition för E.
Ellberg. 1920—21 fö-
retog R. studieresor
till bl. a. Paris och
Dresden. Senare stude-
rade han komposition
för W. Stenhammar.
R. var kapellmästare
vid Kungl. teatern
1932—34. Han är se-
dan 1950 v. preses
i Musikaliska akad.
— I Dresden kom
R. i kontakt med Schönberg-atonalismen och i
Paris med Stravinskijs musik. De nya impulser-
na resulterade genast i i:a stråkkvartetten, hösten
1920. Här bröt R. med allt gammalt för att söka
en ny personlig stil. I stark tro på sina nya ideal
gick R. vidare. Det visade sig snart, att jämsides
med det nya blev för R. den bachska polyfonien
och barockens stilideal en fast grundval för hans
nya tonspråk. Det skulle likväl ta lång tid att
sammansmälta alla dessa impulser. Sonaten för
soloviolin 1921 var liksom ”Sinfonia da chiesa
nr 1” ett uttryck för R:s neoklassicism. 1 :a
stråkkvartettens moderna linje anslogs däremot
samtidigt i en pianosonat (1923) och i ”Kam-
marsymfonien” (s. å.), medan ”Sinfonia grave”
(1935) och 3æ symfonien (1939; tidigare kallad
”De fyra livsåldrarna”) kunna sägas utgöra syn-
tesen av R:s arbete på symfoniskt område. Strä-
van till en syntes kännetecknar R:s hela ska-
pande under 1920-talet, då han bl. a. skrev ytter-
ligare 3 pianosonater, 1 violinsonat, 1 blåsartrio
och 2 nya stråkkvartetter. — Samtidigt hade R.
börjat skriva musik till skådespel. Detta blev av
avgörande betydelse. Texten utlöste i R:s ska-
pande fantasi nya klangbildningar och tonkompo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
