Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenberg, Hilding - Rosenberg, Otto - Rosenblad, släkt - Rosenblad, 1. Eberhard - Rosenblad, 2. Mathias - Rosenblad, 3. Carl - Rosenblad, 4. Nils - Rosenblad, 5. Curt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Rosenberg—Rosenblad
232
sitioner. Till antika tragedier el. bibeltexter ska-
pade han ett dramatiskt laddat tonspråk av ele-
mentär kraft och ursprunglig ingivelse. Till över
20 skådespel satte R. musik, samtidigt som han
samlade sig inför 1940-talets märkliga skapelser
”Johannes uppenbarelse” och tetralogien ”Josef
och hans bröder” (efter Thomas Mann). Bety-
dande mellanstationer på vägen voro operorna
”Resa till Amerika”, ”Marionetter” och ”Lyck-
salighetens ö”, baletten ”Orfeus i sta’n”, julora-
toriet ”Den heliga natten”, symfonien ”örta-
gårdsmästaren”, 2:a kyrkosymfonien, instrumen-
talkonserter, kammarmusik etc. I ”Johannes up-
penbarelse” och Josef-tetralogien har R:s hela
samlade erfarenhet kommit till uttryck. Vissa
partier av Josef-tetralogien höra till det skönaste,
som skrivits av samtida musik. Typiskt för R.
är, att han redan under arbetet på detta sitt
största verk fått klart för sig, att han därmed
spelat ut sina dåv. möjligheter och åter måste
söka nya vägar. Härvid har huvudintresset inrik-
tats på rent instrumental musik, ss. 5 :e stråk-
kvartetten, en piano- och en violinkonsert, en
”Conserto” samt ”Sinfonia semplice”.
Rosenberg, Gustaf Otto, botanist (1872—
1948), fil. dr i Bonn 1899, doc. vid Stockholms
högsk. 1900, prof, i växtanatomi och cellära 1911,
prof, i botanik 1926;
fil. heders-dr i Upp-
sala 1927. I anatomis-
ka och fysiologiska ar-
beten behandlade R.
membranslem, stärkel-
se hos vintergröna
växter samt transpira-
tion hos halofyter och
fleråriga blad. Hans
forskning inom cyto-
logi och embryologi
med tillämpning på
artbildnings- och ärft-
lighetslära vann in-
ternationell berömmel-
se. Genom undersökningar över sileshårsläktet
påvisade R. bl. a. förekomsten av intermediärt
kromosomtal hos en hybrid växt och lade där-
med grunden till den botaniska karyologiska
bastardforskningen. Vid karyologiska och em-
bryologiska undersökningar över apomiktiska och
sexuella former av fibblor (Crepis, Hieracium)
gjorde han iakttagelser över kromosomernas in-
bördes dimensioner samt påvisade aneuploidi ge-
nom sammansmältning av könsceller med normal
och med avvikande reduktionsdelning, kromosom-
fördubbling genom uppkomst av s. k. restitutions-
kärnor och apospori, embryosäcksbildning av ve-
getativa celler.
Rosenblad, svensk släkt. Professor Eberhard
Rosén adlades 1770 med namnet R. Av dennes
söner blev R. 2) friherre 1805, greve 1815 men
slöt själv sin ättegren; dennes bror, slutl. gene-
rallöjtnanten Elof R. (1756—1838), farfar till
R. 3), blev 1809 friherre enl. R. F. § 37 och
adopterad på broderns friherrliga nummer.
1) Eberhard R., läkare (1714—96). Han
blev med. dr 1741, var därefter praktiserande
läkare i Stockholm, blev 1742 sekr. i Collegium
medicum och var 1744—84 prof, i praktisk medi-
cin i Lund. Han bidrog kraftigt att utveckla den
dittills i Lund efterblivna läkarvetenskapen. Han
var ofantligt anlitad som praktikus. I 36 år var
han också intendent vid Ramlösa hälsobrunn.
2) MathiasR., den föreg:s son, greve, äm-
betsman (1758—1847). R. inträdde 1775 i Kans-
liet, där han snart tilldrog sig Gustav HI:s upp-
märksamhet på grund av sin smidiga administra-
tiva begåvning. 1792—1809 var han statssekr. vid
Inrikes civilexpeditionen. Utan större betänklig-
heter blev R. ett redskap åt Gustav IV Adolfs
absolutistiska tendenser och åtnjöt också i hög
grad konungens ynnest. Efter revolutionen 1809
gjorde R. en skicklig helomvändning och blev en
av den nya regimens mest betrodda män. Redan
i juni s. å. blev han statsråd och 1810 en av ri-
kets herrar. 1829—-40 var han j ustitiestatsminister
och blev som sådan jämte M. Brahe den mest
hatade av Karl XIV Johans rådgivare. Även hos
denne konung stod R. högt i gunst, och otvivel-
aktigt var också hans mångåriga erfarenhet av
svensk förvaltning en värdefull tillgång för kon-
seljen. R. var strängt konservativ. Först de våld-
samma angreppen mot regeringen vid början av
1840—41 års riksdag tvingade honom att mot sin
egen önskan nedlägga sitt ämbete. Personligen
var R. varmt religiös och var en av stiftarna av
Svenska bibelsällskapet.
3) Carl R., den föreg:s brorsons son, frih.,
militär (1854—1926), underlöjtnant vid Livgardet
till häst 1874, överste och sekundchef för Liv-
reg:s dragoner 1904, kommendant för Stockholms
garnison 1915—22, generalmajor 1926. R. var
led. av Krigshovrätten 1905—15, av Riddarhusdi-
rektionen 1917 och ordf, i ett flertal sammanslut-
ningar för fosterländska, kulturella och filan-
tropiska ändamål. Han utövade en flitig förfat-
tarverksamhet i militära och politiska frågor och
utgav bl. a. ”Krigsberedskap och folkanda”
(I9I7)-
4) Gustaf Nils Oscar R., kusins son till föreg.,
militär (f. 1888 Vs), underlöjtnant vid Svea liv-
garde 1908, jur. kand. 1912, kapten vid General-
staben 1923 och major där 1929, överste 1936,
chef för Västerbottens reg. 1937—41, stf. armé-
fördelningschef 1941, generalmajor och militär-
befälhavare för 6:e militärområdet 1942. I bör-
jan av 1946 uppstod en opinion för att avlägsna
R. från posten som militärbefälhavare, emedan
det framkommit, att han tecknat aktier vid tidn.
Dagspostens start. Stats- och försvarsministrarna
förklarade i anslutning till en av justitiekanslern
gjord utredning, att R:s pålitlighet ej kunde be-
tvivlas. Sedan emellertid ÖB framhållit, att R.
i fråga om sitt aktieinnehav lämnat mot var-
andra stridande uppgifter och att ÖB:s tillit till
honom därigenom rubbats, avgick R. frivilligt
från sin befattning s. å. men kvarstod i disponi-
bilitet. R. har skrivit ett flertal uppsatser i
tidskr. och dagspressen om militära och politiska
ämnen.
5) Curt Fredrik R., uppfinnare och industri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
