Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostock (Mecklenburg) - Rostov, Rostov Velikij el. Rostov Jaroslavskij - Rostov vid Don - Rostovtzeff (Rostovtsev), Michail Ivanovitj - Rostra - Rostrum - Rostskyddsmedel - Rostsvampar - Rostugn - Rostworowski, Karol Hubert - Rosväxter, rosblommiga, rosacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Rostov—Rosväxter
260
till 1630 en inflytelserik medl. av Hansan och
räknades därinom till de s. k. vendiska stä-
derna. Under 2:a världskriget utsattes R. i
slutet av april 1942 för våldsamma britt, flyg-
anfall, som förorsakade svår förödelse, särsk.
i hamnen, ubåtsvarvet och de väldiga flygplans-
fabrikerna (Heinkel) mellan själva staden och
Warnemünde. Ryssarna ha sedermera gjort stora
ansträngningar att reparera, utvidga och moder-
nisera hamn- och varvsanläggningarna; bl. a.
bygges här sedan 1951 en stor oljehamn, närmast
för marinens räkning. Inre staden, som består av
Altstadt (i ö.), Mittelstadt och Neustadt (i v.),
hade fram till kriget bevarat en ålderdomlig
prägel och begränsas i v. och s. av rester av de
gamla försvarsverken. Många gotiska gavelhus
finnas ännu kvar, och ståtliga kyrkor erinra om
1300-talets blomstringstid. Äldst är Mariakyrkan,
från 1200—1400-talen. R. har ett av Tysklands
äldsta univ., grundat 1419, under Vasatiden med
stor betydelse för Sverige, vidare bl. a. musik-
högsk. o. a. fackskolor. R. är knutpunkt på järn-
vägen Berlin—Warnemünde, varifrån tågfärje-
förbindelser utgå till Gedser i Danmark och till
Trelleborg, vars Sassnitz-förbindelse i okt. 1952
förflyttades hit. Det numera med staden inkor-
porerade Warnemünde har omtyckt havsbad.
Rostov [rastå’f], R. Velikij [vjiljfkoj]
(”Stora” R.) el. R. J a r o s 1 a v s k i j [jarasla’f-
skaj], stad i Jaroslavområdet, RSFSR, vid
Nerosjön och järnvägen Moskva—Jaroslavl;
23,3O5 inv. (i939). R. är en av Rysslands äldsta
städer, nämnd 988, var huvudstad i furstendömet
Rostov-Suzdal under 1000—1400-talen. R:s makt
sjönk, sedan det erövrats av mongolerna 1239;
furstendömet införlivades med Moskva 1474.
Rostov vid Don [rastå’f ... dån] (ry. R.
na Donu), centrum för Rostovområdet, RSFSR,
vid Dons h. strand, 45 km ovanför mynningen,
knutpunkt för järnvägen M’oskva—Kaukasien och
Stalingrad—Tagarog; tills, med förstaden Na-
chitjevan 510,253 inv. (1939). R. anlades 1761
som fästning under rysk-turkiska kriget. I bör-
jan av 1900-talet kom varuomsättningen i ham-
nen i 3:e rummet i hela Ryssland (efter Lenin-
grad och Odessa). Stora fabriker för tobak och
lantbruksmaskiner, dessutom pappers-, läder- och
tvålindustri, kvarnar och tillverkning av vegeta-
bilisk olja. R. har univ. (sedan 1915), teknisk
högsk., bibi, samt museum för konst och industri.
Under 2:a världskriget gick staden flera gånger
ur hand i hand och återtogs slutl. av ryssarna i
febr. 1943.
Rostovtzeff (Rostovtsev) [rastå’ftsef],
Michail Ivanovitj, rysk-amerikansk hi-
storiker och kulturforskare (1870—1952). Han
blev prof, i antik historia vid univ. i Petersburg
1901 och innehade detta ämbete, tills revolutionen
drev honom ut ur Ryssland. Han flyttade 1920
till U.S.A., där han 1920—25 var prof, vid Univ.
of Wisconsin, 1925—39 vid Yale Univ. Från 1927
deltog R. även i ledningen av de stora fransk-
amerikanska utgrävningarna i Dura-Europos. R.,
som var en av samtidens främsta kännare av den
antika kulturen, har utg. ett stort antal arbeten,
vilka utmärkas av en självständig syn på det
historiska skeendet.
Röstra, plur. av rostrum (se d. o.), betecknade
den med bogspröt prydda talartribunen vid co-
mitium och sedermera på Forum i Rom.
Röstrum, lat., näbb, snabel; bogspröt; ramm.
— 1) (Paleont.) Den cigarrformade bakre ändan
av skalet hos belemniterna. — 2) (Zool.) A)
Stickflugornas sugsnabel, B) den framskjutande
spetsen av ryggskölden hos många tiofotade kräft-
djur, t. ex. den vanliga kräftan, C) den näbb-
liknande spetsen av hajarnas kranium, D) näbb-
liknande, oparig kalkplatta i skalet av många
rankfotingar, E) fåglarnas näbb.
Rostskyddsmedel, se Korrosionsskyddsmedel.
Rostsvampar, Uredmeae, avd. av basidiomy-
ceterna, kännetecknad av tvärdelade basidier, s. k.
promycel, vilka alstras vid groningen av ett slags
sporer, teleuto- el. vintersporer. Alla r. äro
obligata parasiter på högre växter. Hos många
finnas utom teleutosporerna ett el. flera andra
sporslag samt ofta pyknider el. spermogon, i vilka
alstras pyknosporer el. spermatier. De mångfor-
migaste r. ha följ, former: 1) aecidier (sing.
aecidium) el. skålrost, ofta tills, m. spermo-
gon, 2) uredo- (sommar-) och 3) teleuto- (vin-
ter-) sporer, vilka följa varandra i nu nämnd
ordning. Av uredosporer kunna flera generatio-
ner följa varandra under loppet av en sommar.
Vissa r. utveckla endast 1) och 3), andra endast
2) och 3) och många endast 3). I näst sista fallet
kan uredo-, i sista teleutoformen åtföljas av sper-
mogon. Normalt äro teleutosporerna övervint-
ringsorgan. Somliga r. ha alla sporslag på samma
värdväxt eller flera närbesläktade, andra ha
aecidier och ev. spermogon på en värdväxt,
uredo- och teleutoformerna på andra, oftast till-
hörande en helt annan växtfamilj. De förra kal-
las autoeciska, de senare heteroeciska (värdväx-
lande). — De största släktena bland r., Puccinia
och Uromyces, ha två-, resp, encelliga, skaf tade,
fria teleutosporer, medan Phragmidium har lik-
nande, flercelliga sådana. Andra släkten ha oskaf-
tade teleutosporer samlade till dynor el. pelare,
r. ex. Melampsora, Chrysomyxa, Cronartium samt
Coleosporium, som skijer sig från övriga genom
att promycelet kvarblir i teleutosporen vid dennas
groning. — De av r. förorsakade växtsjukdomar-
na kallas rost.
Rostugn, ugn för röstning av malm.
Rostworowski [råstvårå’skji], Karol Hu-
bert, polsk författare (1877—1938). Han skrev
en rad dramer med lyrisk-musikalisk underton,
bl. a. om Judas Iskariot (1913) och kejsar Cali-
gula (1917), båda med briljanta masscener, samt
det ultranaturalistiska dramat ”överraskningen”
(1929) m. fl.
Rosväxter, rosblommiga, rosacéer,
Rosäceae, fam. bland koripetalerna. De omkr. 2,000
hithörande arterna äro träd, buskar el. örter med
i regel spiralställda blad och förekomma talrikast
i tempererade länder. Blommorna äro vanl. strål-
formigt byggda, med 20 el. flera kransställda
ståndare. Efter blomaxelns form och fruktens be-
skaffenhet indelas fam. i flera underfam. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
