Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ru (kemi) - RUanda-Urundi - Ruba el-Chali - Rubank - Rubarth, Sven - Rubato - Rubbestad, Axel (Hansson i Rubbestad) - Rubel - Ruben - Rubens, Heinrich - Rubens, Peter Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Ru—Rubens
290
Ru, kem. tecken för en atom rutenium.
Rua’nda-Uru’ndi, sedan 1919 mandatområde
under Belgiska Kongo, dessförinnan en del av
Tyska Östafrika, beläget ö. om Kivusjön och
Tanganyikasjöns n. del; 54,172 km2, c:a 4 milj,
inv., därav 3,500 européer; infödingarna äro mest
bantu.
Rüba el-Chäli, se Arabien, sp. 667.
Rubank (ty. Rauhbank), ett slags planhyvel
med mycket lång stock.
Rubarth, Carl Sven, veterinär (f. 1905 5/4),
veterinärexamen 1932, assistent och prosektor vid
Veterinärhögsk:s patologisk-anatomiska avd.
1937, prof, i patologisk anatomi vid Veterinär-
högsk. 1947; vet. med. dr 1947. R. har utg. ett
flertal vetenskapliga skrifter rörande husdjurens
patologiska anatomi.
Rubato [roba’tå], it., ”stulet”. Tempo r.,
mus., godtyckligt förskjutet tempo.
Rubbestad, Axel Ludvig, före 1943 Hans-
son (i Rubbestad), riksdagsman (f. 1888
2/io). R. arrenderade 1913 prästgården Rubbestad
i ödeborgs sn, Dalsland, och övertog 1935 egen-
domen Vrine där. Han är led. av A. K. (Bonde-
förbundet) sedan 1932 och led. av partiets riks-
dagsgrupps förtroenderåd sedan 1941. R. var
konsultativt statsråd aug. 1943—juli 1945, varvid
han bl. a. handlade bränsle- och civilförsvarsfrå-
gor; riksbanksfullmäktig sedan 1952. Han fram-
träder gärna i debatter och är känd för långt-
gående sparsamhet. R. blev 1943 v. ordf, i Älvs-
borgs läns landsting och s. å. v. ordf, i länets
hushållningssällskap.
Rübel (ry. rubb), rysk myntenhet = 100 kopek.
Ruben, patriarken Jakobs förstfödde, stam-
fader för rubenstammen, bosatt ö. om Jordan.
Rubens [rö’-], Heinrich, tysk fysiker
(1865—1922), prof, vid tekniska högskolan i
Charlottenburg 1898, vid militärtekniska akade-
mien 1903, vid Berlins univ. 1906. Huvudsaki.
med hiälp av högkänsliga instrument av egen
konstruktion (R:s pansargalvanometer, termo-
stapel och halometer) studerade han den lång-
vågiga strålningen. Vidare studerade han me-
tallernas reflexionsförmåga och elektriska led-
ningsförmåga.
Rubens [rö’-], Peter Paul, flamländsk
målare (1577—1640). Som gosse tjänade R. som
page hos en förnäm dam; gick i konstnärslära
i Antwerpen, kom 1592 till Adam van Noort och
1596 till Otto van Veen. 1598 inskrevs han som
mästare i Lucasgillet i Antwerpen. 1600 avreste
han till Italien, närmast Venedig. Han blev inom
kort anställd som hovmålare hos Vicente Gon-
zaga, som följ, år skickade honom till Rom för
att kopiera några målningar. Efter ett kort be-
sök i Spanien 1603 målade R. för jesuitkyrkan
i Mantova tre målningar, ”Treenigheten” (allt-
jämt i Mantova), ”Jesu dop” (Antwerpen) och
”Kristi förklaring”. I slutet av 1605 reste han
ånyo till Rom, där han målade en tavla för kyr-
kan Santa Maria in Vallicella. 1608 återvände
R. efter åtta års frånvaro till Antwerpen.
Åren i Italien äro R:s verkliga läroår, då han
mognar och rustar sig för sin gärning. Efter
NF XVIII —10
Rubens: Självporträtt, 1623—-24. Windsor Castle, Eng-
land. Se även färgpl.
hemkomsten framträder han nästan genast som
en lysande mästare med personlig myndighet och
kraft. 1610 beställde Antwerpens magistrat av
honom ”Konungarnas tillbedjan” (Madrid). S. å.
målade han för S:t Walpurgiskyrkan den be-
römda ”Korsets uppresande”, som nu finnes i
katedralen i Antwerpen. 1612 uppsattes i dom-
kyrkan den mäktiga ”Nedtagningen från korset”,
bekostad av skyttegillet. R., som 1609 ingått äk-
tenskap med Isabella Brant, kom hastigt att in-
taga en lysande ställning inom Antwerpens
konstliv. Han överhopades med stora uppdrag
och omgavs av en talrik krets av lärjungar, vilka
han använde vid utförandet av sina verk. Hans
verkstad var inrymd i en del av hans praktfulla
palats. 1614 erhöll han uppdraget att måla två
stora altartavlor för den nyuppförda jesuitkyr-
kan i Antwerpen, framställande jesuithelgonen
S:t Ignatius och S:t Franciscus Xavier (båda nu
i Wien). Den franska änkedrottningen, Maria av
Medici, beställde 1622 en rad väldiga målningar,
avsedda att smycka en sal i det av henne byggda
Luxembourgpalatset i Paris. Målningsföljden,
som hade till ämne drottningens egna levnads-
öden, återgivna i en allegorisk iscensättning, blev
färdig 1625. Målningarna utgöra en av de största
skatterna i Louvremuseet. För den engelske
konungen målade R. nio takmålningar för ban-
kettsalen Whitehall i London. Ämnet är här Ja-
kob I:s apoteos. Konstnären lämnade i en rad
praktfulla målningar förslag till vävda tapeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
