Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Rumänien
318
Växtvärld. Skogsgränsen ligger på olika höjd
i olika delar av Karpaterna, i Västkarpaterna på
1,300—1,350 m och i Transsylvanien på 1,850 m. I
den basala regionen härska blandskogar av
bok, tall och lönn. Den montana skogs-
regionen består övervägande av bok, som i
de övre delarna ersättes av gran, ädelgran och
lärkträd. Därovan vidtager en buskregion. De a 1-
p i n a hedarna och ängarna ha åtskilliga arter ge-
mensamma med Alperna. I n. Transsylvanien upp-
träder eken på 600—800 m höjd, och något lägre
på Karpaternas utsidor härskar ekskogen, snart
uppblandad med lind-, alm-, ask- och lönnarter
samt slutl. på lägre och torrare nivåer splittrad
och upplöst i manshöga busk- och snårvegeta-
tioner av ek, hassel, brakved m. m. Dessa busk-
vegetationer övergå i sin ordning på slättlandet, i
Banatet, Valakiet, såväl som i ö. R., i äkta gräs-
stäpper med vegetationsperioden i maj—juni. De
flesta arter vissna sedan ned under den heta och
torra högsommaren. De flesta stäppmarkerna äro
dock nu uppodlade. I Dobrudschas högre delar
finnas ännu lövskogar med starka inslag av lind
och talrika värmeälskande buskar. Här växer
även fikonträdet vilt.
Djurvärlden har biandkaraktär, i det att såväl
mellaneuropeiska som sydryska arter ingå i den-
samma. Bland däggdjuren märkas vildkatt, lo,
varg, björn, räv, grävling, nerz, vildsvin, rådjur,
kronhjort och i s. Karpaternas otillgängligaste
delar även gäms. Fågelfaunan är rik, vatten-
fåglar talrika, särsk. i Donaudeltat, där bl. a.
finnas väldiga kolonier av vanliga pelikanen, som
f. ö. blott förekommer i s. Ryssland. Bland rov-
fåglarna äro flera arter falkar och örnar jämte
munk-, skägg- och gåsgam företrädda. Även fis-
karna äro talrika, och bl. a. karp, gös, donausill,
mal och stör fångas.
Befolkning och bebyggelse. Huvuddelen av be-
folkningen är rumäner (se tab. 1.). Slaverna
uppgå till c:a 200,000, däribland flyktingar från
2:a världskrigets tid (delvis ej medräknade i R:s
folkmängdssiffror), och utgöras av ryssar, ukrai-
nare, slovaker, tjecker, polacker, serber, kroater
och bulgarer. Vidare finnas greker, albaner, ar-
menier, turkar och tartarer, huvudsaki. rester
Rumänsk fårherde från Karpaterna och (t. h.) folk-
dräkter från trakten av Vaslui, Moldova.
Befolkningens fördelning på nationaliteter 1948.
Antal I »/o av hela befolkningen
Rumäner ................... 13,597,613 85,7
Ungrare ....................... 1,499,851 9,4
Tyskar ........................... 343.9U 2,1
Judar ........................... 138,795 0,9
övriga .......................... 292,452 i,s
Summa ...................j 15,872,624 100,0
Rumäniens territoriella indelning.
Provins Befolkning 1948
Antal inv. (i 1,ooo-tal) •/o
Muntenia (ö. Valakiet) . 4,984 31,4
Oltenia (v. Valakiet) .... 1,698 10,7
Transsylvanien ............... 3,428 21,0
Moldova ...................... 2,603 16,4
Cri^ana och Maramures . 1,397 8,s
Banatul (ö. Banatet) ... 952 6,0
Bukovina ....................... 302 1,9
i Dobrudscha .................. 508________3,9
Summa ...................... 15,872 100,0
efter folkomflyttningar inom det turkiska väldet,
samt c:a 100,000 zigenare, av vilka f. ö. numera
endast ett fåtal äro nomader. Omkr. 400,000 tys-
kar stupade el. fördrevos under och efter 2:a
världskriget, då samtidigt 800,000 av övriga na-
tionaliteter, huvudsaki. rumäner, stupade. — De
ungerska bebyggelseområdena ligga icke vid
ungerska gränsen utan i det centrala R., i ö.
Transsylvanien, på alla sidor omgivna av rumä-
ner. Ett stort antal ungrare bo också i Bukarest.
De flesta tyskarna äro splittrade på ett stort
antal mindre centra och bo numera i s. Trans-
sylvanien och i Banatet. Rutenerna bo i Moldova.
Dobrudscha har 1947—52 tillförts en stor ru-
mänsk invandring, då provinsen genom kanalise-
ring, konstbevattning och industrialisering helt
håller på att skifta karaktär genom att nomadise-
randet och det primitiva åkerbruket ersättas med
ett starkt expanderande modernt jordbruk jämte
bomullsodling och förädlingsindustrier.
Enl. den nya administrativa indelningen av 1952
indelas R. i 17 regioner och 1 autonomt ungerskt
område. Provinserna bära namn efter sin hu-
vudort.
76,6 % av R:s befolkning leva på landsbygden,
huvudsaki. i bybebyggelse. — Huvudstaden
Bukarest har c:a 1,1 mill. inv. och är en modern
storstad. De ungerska Cluj (R:s näst största
stad med endast c:a 117,000 inv.), Oradea m. fl.
städer ha också, liksom de ungerska byarna, en
ålderdomlig och traditionsrik stil och utformning.
Endast ung. hälften av R:s odlingsbara jord var
före 1920 odlad, och största delen ägdes av en
rentierbetonad godsägarklass. Fr. o. m. 1920
genomfördes den dittills mest genomgripande
jordreformen i Europa. Mer än 5,800,000 har
fördelades då bland småbönder, och 1945 genom-
fördes en ännu mer genomgripande jordreform,
som berövade de större jordägarna nästan all
jord. Denna reform har emellertid sedan mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
