- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
319-320

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Befolkning och bebyggelse - Näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

Rumänien

320

Bondgård i Vålcea, Oltenia.

verkats genom uppkomsten av ett betydande an-
tal kolchozer.

Näringsliv. Karpaternas skogsbygd och fjäll-
bygd är i s. karg och svårtillgänglig. Här finns
den äldsta bevarade rumänska bebyggelsen, där
näringslivet tidigare grundade sig på betesdrift,
transhumance. Transhumancen var länge bönder-
nas enda utbrytning ur latifundiesystemet.

Mellan slätterna, cåmpii, och fjällen, mun ti,
ligger ett övergångsområde med backland och
kullar. Detta område, som i Valakiet och Moldova
kallas podgorie, utmärker sig för stor fruktbarhet
och folktäthet. I podgorieregionen har den agrara
kulturen nått en hög blomstring. R:s jordbruk be-
finner sig f. n. i en synnerligen forcerad utveck-
ling. — I Oltenia upptar den odlade jorden mer
än 6o°/o av landarealen. I Transsylvanien når sä-
desodlingen ofta till 1,000 m ö. h., skogen, repre-
senterad av granen, till i,6oo—i,8oo m. Moldova
och Dobrudschas stäppområden ha f. n. den liv-
ligaste nyodlingsverksamheten. Betesdriften över-
går härvid successivt till modern boskapsskötsel,
baserad på bl. a. foderväxtodling och mejerihante-
ring. De viktigaste sädesslagen äro vete och majs
(det sistn. huvudsaki. i Moldova och Valakiet).
Bland övriga grödor märkas solrosfrö o. a. vege-
tabiliska oljeväxter, t. ex. lin (15,000 har 1948).
Potatisskörden uppgick 1949 till 1,770,000 ton
och sockerbetsskörden (1948) till 810,000 ton.
Skörden av tobak gav 1948 16,800 ton. Den vik-
tigaste fruktsorten är plommon, varav framstäl-
les ett slags brännvin. Vin produceras av myc-
ket god kvalitet, årl. c:a 5 mill. hl. Utgångsläget
1950 för boskapsskötseln var dåligt. 15 °/o
av brukningsenheterna saknade djur, och i me-
deltal hade de övriga blott 1 ko, 4 får och 5 höns,
gäss el. kalkoner. Endast en ringa del hade svin.
Boskapsskötseln står högst i Transsylvanien.

R. är sk o gr i k t. 1945 uppgick hela skogs-
arealen till 6,327 mill. har, därav betydande arealer
bok- och ekskog. Timmerdrivningen och flott-
ningen äro av stor omfattning, och sågverks- och
massaindustrien är betydande. — Fisket är be-
tydelsefullt, särsk. i Donau och dess deltaarmar.

De viktigaste fisksorterna äro karp, stör, sterlett,
lax och donausill. — Silkesmaskuppfödningen har
4-dubblats under åren 1947—51. Enbart 1951
planterades V2 mill. mullbärsträd.

R. är rikt på olika mineral. I Transsyl-
vanska malmbergen utvinnas järn, bly, mangan,
krom och guld. R. är likaledes rikt på mine-
raloljor. Större delen av oljan exporteras.
Oljedistrikten äro förenade med Constan(a och
Giurgiu (vid Donau) medelst oljeledningar. I
samma trakter, där oljan utvinnes, erhållas stora
mängder jordgas (metan). R. hör även till de
främsta producenterna av bergsalt i Europa. Av
övriga fyndigheter kunna nämnas svavel, grafit,
asfalt, marmor, aragonit, dolomit, kvarts, talk,
fältspat, fosfat, klorit och kaolin. Ehuru R. äger
utbyggbar vattenkraft, är elproduktionen ringa,
men stark utbyggnad pågår, delvis av ångkraft-
verk, som drivas dels med brunkol, dels med av-
fall från oljeindustrierna.

Enl. en nu gällande 5-årsplan skall produktionen
1955 nå följ, omfattning: olja 10 mill. ton, alu-
minium 5,5 mill., stål 1,25 mill., kol 8,533 mill.,
sockerbetor 2,125 mill., och bomull 0,23 mill. ton,
varjämte man räknar med 3,9 milliarder m3 natur-
gas och 4,7 milliarder kWh elkraft. De sålunda
i ökad omfattning utnyttjade rika naturtillgång-
arna komma att skapa gynnsamma betingelser
för ett starkt industriellt uppsving.

R:s kommunikationsväsen är väl ut-
vecklat. Flodtrafiken på Donau är viktigare än
järnvägstrafiken. Förnämsta exporthamnar äro
Giurgiu, Bräila och Galati. En kanal för ocean-
gående fartyg är under byggnad från havet strax
n. om Constanta till Cernavoda vid Donau. Donau
är i sitt nedre lopp tillfrusen 2—3 mån., och
under vårens häftiga högvatten och isgång är
trafik mot strömmen försvårad. R:s enda isfria
hamn är Constanta. Antalet motorfordon upp-
gick 1951 till endast c:a 31,300. Såväl import
som export med andra länder än Sovj etunio-
nen har efter 1947 starkt nedgått. T. o. m. 1944
hade handeln med Tyskland varit helt domine-
rande och av stor omfattning, men efter 1947
intas denna plats av Sovjetunionen. — Det ru-
mänska flygbolaget (Liniile Aeriene Romåne Ex-
ploatate de Stat; LARES) uppgick 1945 i TARS,

Saltgruva i Transsylvanien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free