Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Näringsliv - Mynt, mått och vikt - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar - Rundradion - Försvarsväsen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Rumänien
322
ett ryskt-rumänskt bolag. Andra företag, bl. a.
SAS, uppehålla trafik med R.
Mynt, mått och vikt. R. anslöt sig 1868 till
latinska myntunionen med enheten 1 leu =100
bani. En s.k. ny leu = c:a 0,45 kr. Mått och
vikt äro metriska.
Religiösa förhållanden. 1930 tillhörde större
delen (13,027,305) av befolkningen ortodoxa kyr-
kan. Ledningen utgöres av en helig synod, med
en patriark i Bukarest som högste styresman.
Under honom finnas 4 metropoliter. Landet är
ytterligare uppdelat i 12 biskopsdömen. Genom
1923 års kyrkoförfattning blevo alla religioner
likaberättigade, men den ortodoxa kyrkan blev
den ”nationella”. En lag om allmän religionsfri-
het 1948 ställde alla religioner och all religions-
undervisning under statlig kontroll. Den unierade
(grekisk-katolska) kyrkan med sina c:a 1,320,000
medl. tvingades s. å. att avbryta förbindelsen med
Vatikanen och förenades med ortodoxa kyrkan.
Den romersk-katolska kyrkans anhängare upp-
gingo 1930 till 1,196,357 med en ärkebiskop i
Bukarest. Enl. ett särskilt konkordat av 1929
bilda de romerska katolikerna en kyrklig enhet.
Alla katolska ordnar upplöstes 1949. Dessutom
finnas i R. 717,162 reformerta, 392,200 lutera-
ner, 984,213 judiska trosbekännare samt 156,000
muhammedaner. Reformerta biskopar finnas i
Cluj och Oradea, och en tysk luteransk biskop
finns i Sibiu.
Undervisningsväsen. Sedan 1924 är folkskol-
undervisningen obligatorisk för barn i åldern
7—14 år, men folkskolor finnas icke överallt.
1930 beräknades analfabeterna uppgå till 25 °/o.
Numera torde dock antalet ha sjunkit. 1942/43
funnos 11,041 folkskolor med 32,724 lärare och
1,607,879 elever. Samtidigt funnos 151 religiösa
el. privata skolor med 1,786 lärare och 67,081
elever. För den högre undervisningen funnos
1937/38 716 skolor med 13,343 lärare och 168,331
elever samt 209 privata el. religiösa skolor med
3,784 lärare och 35,923 elever. Alla religiösa
skolor förstatligades dock i aug. 1948. Ett stort
antal yrkesskolor för olika fack ha upprättats.
— R. har 4 univ.: i Bukarest (grundat 1864), i
lasi (grundat 1860), i Cluj (som ungerskt univ.
grundat 1872) och i Timisoara (grundat 1945).
(Univ. i Cernäup, grundat av österrikarna 1875
och nu ukrainskt, var 1919—40 rumänskt). Vi-
dare finnas i Bukarest teknisk högsk., lantbruks-
högsk., handelshögsk., musik- och konstakad. samt
dessutom teknisk högsk. i Timisoara, lantbruks-
högsk. i Oradea, musikakad. i Ia§i och konstakad.
i Ia?i och Cluj..
Tidningar. R:s press har varit relativt svagt
utvecklad. Så gott som alla mera betydande tidn.
utkomma i Bukarest. Under tiden fram till 2:a
världskriget hade alla större politiska, religiösa
och nationella sammanslutningar sina organ. De
största av dessa voro Universul, grundad 1882,
oavhängig, nationellt inriktad nyhetstidn., och
Dimineafa, grundad 1904, demokratisk. De vik-
tigaste partitidn. voro Dreptatea, grundad 1927,
officiellt organ för det nationella bondepartiet,
och Viitorul, grundad 1907, organ för det natio-
NF XVIII—II
nalliberala partiet. Då R. efter 2:a världskriget
fick kommunistisk regim, likriktades pressen. Av
tidn. i R., som helt stå under regeringens kontroll,
kunna nämnas Scånteia, kommunisternas huvud-
organ, Libertatea, organ för ”arbetarpartiet”, och
Frontul plugarilor, som företräder bondefronten.
Rundradion drives i statlig regi från 5 statio-
ner, av vilka de två största äro Bukarest och
Brasov.
För svar sväsen. I fredsfördraget efter 2:a
världskriget förbjöds R. att ha bl.a. bombplan,
atom- och raketvapen samt bemannade torpeder,
varjämte stridskrafterna begränsades till att be-
stå av vid armén högst (inkl, luftvärnet) 125,000
man, vid marinen 5,000 och vid flygvapnet 8,000
man. Flottan fick omfatta högst 15,000 ton och
flygvapnet högst 100 krigsflygplan. — Utforman-
det av R:s försvarsväsen efter 2:a världskriget
kännetecknas av landets beroendeställning till
Sovjetunionen. Sålunda är en stor del av det
högre befälet sovjetiskt. Utbildningen bedrives
i huvudsak enl. sovjetiskt mönster och efter sov-
jetisk taktik. Utöver den gamla, framför allt
franska, rumänska och tyska, materielen har R.
materiel av sovjetiska typer. Utbildningstiden är
enl. en lag från 1947 (kompletterad 1950) 2—3
år. — Armén. De i fredsfördraget angivna
maximistyrkorna ha överskridits. Territoriellt
är landet indelat i 3 militärdistrikt, som bedömas
i fredstid bestå av närmare 275,000 man, för-
delade på c:a 10 div. — Utöver armén finnas
militärpolis, gendarmeri och gränsbevakningstrup-
per samt en arbetarmilis. — Marinen består av
2 äldre jagare samt ett antal mindre enheter, ör-
logsbas är Constan(a. — Flygvapnet har
först 1950—52 åter börjat organiseras. Antalet
förband uppgår f. n. till c:a 3 flottiljer, organi-
serade efter ryskt mönster och utrustade med
ryska flygplantyper från 2:a världskriget. Flyg-
fält utbyggas och nyanläggas, och utbildning sker
i allt större utsträckning såväl i hemlandet som
i Sovjetunionen. Successivt tillföras modernare
ryska flygplanstyper, främst jaktplan.
Författning och förvaltning. Enl. författningen
av 29/9 1952, som i huvudsak upprepar 1948 års
författning men än mer än denna röjer ryska
förebilder, är den rumänska folkrepubliken en
organisation av det arbetande folket i stad och
på land, åvägabragd genom Sovjetunionens seger
över den tyska fascismen och Antonescu-dikta-
turen. Målet för dess yttre politik är fredens be-
varande i allians med Sovjetunionen och folk-
demokratierna och för dess inre politik uppbyg-
gandet av ett socialistiskt system. Alla arbetande
medborgare ha oberoende av kön, nationalitet och
religion rätt att välja och väljas till såväl folk-
representationen, kallad stora nationalförsamling-
en, som olika lokala råd. Den aktiva valrätts-
åldern är 18 år, den passiva till nationalförsam-
lingen 23. Valen äro hemliga. Rätten att nomi-
nera kandidater förbehålles en rad uppräknade
organisationer, däribland det rumänska arbetar-
partiet. — Högsta statsorganet är stora na-
tionalförsamlingen, som är enda lag-
stiftande myndighet. Den består av endast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
