Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rundstedt, Gerd von - Rundstycke, runstycke - Rundt, Joel - Rundtörn - Rundvik - Rundvirke - Rune, Gustav Adolf - Runeberg, släkt - Runeberg, 1. Johan Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Rundstycke—Runeberg
336
erhöll avsked 1938 men kom vid krigsutbrottet
1939 åter i aktiv tjänst och var i fälttåget mot
Polen s. å. chef för armégrupp Syd, som anföll
från Schlesien och Slovakien. I fälttåget i v.
1940 förde han befälet över armégrupp A, som
bröt igenom det allierade försvaret och trängde
fram till Engelska kanalen, delande de allierades
styrkor i två delar. Vid anfallet mot Ryssland
var han chef för armégrupp Syd, som anföll in
i Ukraina. Han fråntogs befälet i dec. s. å.
efter offensivens kul-
minering men anför-
troddes redan i början
av 1942 befälet över
de tyska stridskraf-
terna i v. Här förbe-
redde han försvaret
mot invasionen men
blev i juli 1944 efter
den lyckade invasionen
ersatt av generalfält-
marskalk G. v. Kluge.
Efter reträtten ur
Frankrike blev R i
sept. s. å. återigen över-
befälhavare i v., och
han kvarstod på denna befattning till mars 1945.
R. får anses vara den av de tyska fältherrarna,
som under 2:a världskriget hade de betydelseful-
laste befälen. Han tillfångatogs av engelsmännen
vid sammanbrottet i maj 1945, ställdes icke till
ansvar för krigsförbrytelse men frigavs först i
maj 1949.
Rundstycke, runstycke, numism., sedan
1520-talet benämning på öresmynt i silver, sedan
kopparmyntningens början även på det i koppar
(”silver- och koppar-r.”). Benämningen r. fästes
från 1719 vid 1 öre och kom att efter skilling-
räkningens införande 1776 bli = V12 därav.
Rundt, Anders Joel, finländsk författare (f.
1879), till yrket folkskollärare, debuterade 1912
med diktsaml. ”ödemark”, vilken följts av andra
saml., bl. a. ”Den stilla ån” (1920), ”Den gröna
muren” (1934), ”Landet i norr” (1940) och ”Vår
hårda jord” (1943); ”Valda dikter” (1945). R.
tecknar med stor formell säkerhet naturstämning-
ar och landskapsbilder.
Rundtörn, sjöv., se Knop 1).
Rundvik, municipalsamhälle (sedan 1936) i
Nordmalings kommun i n. ö. Ångermanland, vid
Nordmalingsfjärden; 4,22 km2; 1,451 inv. (1954).
Hamnen har 265 m kaj vid 6,2—2,6 m djup. Ang.
industri se Nordmalings ångsågs ab.
Rundvirke, kollektivbegrepp för runt, oarbe-
tat virke. Benämningen brukas mest om pålar,
stolpar, störar o. dyl.
Rune, Gustav Adolf, geodet (f. 1882 12/g),
fil. dr 1920, observatör vid Rikets allm. kartverk
s. å., byråchef och prof, där 1939—49. R. utförde
1910—39 trianguleringsarbeten och astronomiska
ortsbestämningar inom stora delar av Sverige.
Runeberg, svensk-finländsk släkt, härstamman-
de från Jämtland. Farfadern till R.i) överflyt-
tade på 1760-talet till Finland.
1) Johan Ludvig R., skald (1804 V2—
1877 6/s). R. föddes i Jakobstad i Österbotten, där
fadern var sjökapten, och inskrevs 1822 som
student vid univ. i Åbo. 1823 mottog han anbu-
det om en kondition i Saarijärvi socken hos
kapten af Enehjelm och kronofogden Danielson.
Sommaren 1825 flyttade R. med familjen af Ene-
hjelm till Ruovesi. 1826 återvände R. till Åbo,
blev 1827 fil. kand, och snart därefter magister.
Under denna Åbotid kom han in i livligt kultu-
rellt och litterärt intresserade kretsar, och han
vistades mycket i ärkebiskop Tengströms hem.
Han förlovade sig 1828 med Tengströms brors-
dotter Fredrika Tengström. Under dessa år ef-
ter återkomsten till Åbo utvecklade sig R. snabbt
som skald. Hans diktning under Saarijärvi- och
Ruovesitiden hade ännu varit osjälvständig efter-
klang. Nu begynte han redan 1826 Ӏlgskyttar-
ne”, och hans lyriska diktning visar också allt
större mognad, särskilt sedan den inspireras av
kärleken till Fredrika. Hösten 1828 begav sig R.
till Helsingfors, blev 1830 doc. i latinska språ-
ket och litteraturen och var från 1831 därjämte
lärare vid det då inrättade Helsingfors lyceum.
S. å. gifte han sig med Fredrika Tengström.
Tills, m. vännerna Snellman, Nervänder, Lönn-
rot, Cygnæus o. a. bildade R. och hans hustru
i Helsingfors en krets, ”lördagssällskapet”, som
blev en medelpunkt för tidens fosterländska och
kulturella strävanden.
R. utgav 1830 sin första samling ”Dikter”.
Särskilt tydligt framträda den enkelhet och sak-
lighet, som nu blivit R:s poetiska ideal, i avd.
”Idyll och epigram”. Han har i dessa dikter fun-
nit en egen stil under intryck av en tysk övers,
av serbiska folkdikter (en del av dessa översatte
han till svenska). Nu fullbordade han också
”Älgskyttarne” (1832). Dikten ger en brett rea-
listisk skildring, hållen i homerisk stil, av den
finska allmogens liv, sådant han lärt känna det
i Saarijärvi och Ruovesi. Genom sin verklighets-
skildring blev den banbrytande i svensk litteratur.
Hans andra samling ”Dikter” utkom 1833. Strä-
vandet efter enkelhet och realism framträder här
än mer genomfört än i den första samlingen. I
detta häfte ingick även ”Grafven i Perho”, med
vilken han 1831 tävlat i Sv. akad. men för vilken
han — till sin stora förbittring — erhöll blott
den mindre guldpenningen. 1836 utgav han sin
andra stora episka dikt, ”Hanna”, en prästgårds-
idyll, som blir en av lyrisk stämning genomträngd
hyllning till den första kärleken och till den
nordiska midsommarens skönhet. 1832—37 redi-
gerade R. Helsingfors Morgonblad, där han bl. a.
publicerade litteraturkritiska och estetiska uppsat-
ser, bland vilka särskilt ”En blick på Sveriges
nu gällande poetiska litteratur” väckte uppseende
och på många håll ovilja genom sina stränga do-
mar över Tegnér och fosforisterna.
Då R. 1833 sökte adjunkturen i grekisk och
romersk litteratur vid univ., blev han påtagligt
orättvisst förbigången. 1837 blev han lektor i
romersk litteratur vid gymnasiet i Borgå, 1842 i
grekiska och fick 1857 avsked med bibehållande
av lektorslönen för att helt kunna ägna sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
