Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryding, Allan - Ryding, Axel - Rydqvist, Johan - Rydqvist, Oscar - Rydsgård - Rydsjö, Daniel - Rydöbruk - Ryfors bruk nedre - Ryfors bruk övre - Ryfylke - Rügen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Ryding—Rügen
382
Ryding, Martin Adolf Erland (Allan),
teaterdirektör (1882—1943). Efter att ha genom-
gått Dramatiska teaterns elevskola var R. an-
ställd 1903—06 hos Hj. Selander, 1906—08 hos
Knut Lindroth och 1908—09 hos Axel Hult-
man. Sistn. år bildade han eget sällskap, vilket
snart fick anseende som ett av de förnämsta
svenska landsortssällskapen. Med detta hembar
han under närmare 30 år stora konstnärliga seg-
rar. — G. 1904 m. skådespelerskan Margot R.
(f. 1880 31/12).
Ryding, Knut Axel, militär (1831—97), un-
derlöjtnant vid Göta art.-reg:te 1851, kapten 1863,
chef för Jämtlands fält jägarkår 1875, ©verste och
chef för Skaraborgs reg:te 1879, generalmajor
och chef för Generalstaben 1882, statsråd och
chef för Lantförsvarsdep. 1882—87. R. framlade
1883 ett härordningsförslag, grundat på värvad
stam och beväring, som dock ej antogs. Han blev
generallöjtnant 1892 och avgick ur aktiv tjänst
1896. R. var led. av F. K. 1883—87, av A. K.
1891—92.
Rydqvist, Johan Erik, språkforskare, kriti-
ker (1800—77), amanuens och bibliotekarie vid
Kungl. bibi, i Stockholm 1827—65. R. blev led.
av Sv. akad. 1849, fil.
hedersdr i Uppsala
1860. R. framträdde
först huvudsaki. som
vitterhetsidkare, pub-
licerade reseskildring-
ar, biografier m. m.
och medarbetade i den
periodiska litteraturen
som litteratur- och
konstkritiker. 1828—32
redigerade han vec-
koskriften Heimdall.
Fr. o- m. 1840 inrik-
tade han sig nästan
uteslutande på nordisk
språkforskning. R:s ”Svenska språkets lagar”
(5 dir, 1850—74; 6:e delen utg. av K. F. Sö-
derwall 1883) var det första och största
strängt vetenskapliga svenska arbetet om mo-
dersmålets historia. Grammatiska förarbeten
hade han nästan inga att tillgå, och fornspråkets
litterära källor voro, åtm. då han började sitt
arbete, endast i ringa mån utgivna, varför han
måste samla sitt material till stor del ur själva
handskrifterna. ”Svenska språkets lagar” utgör
snarare en historisk-etymologisk ordbok, ordnad
efter grammatiska kategorier, än en verklig
grammatik el. språkhistoria. Syntaxen hann R.
aldrig behandla. Bland R:s smärre språkveten-
skapliga arbeten må nämnas ”Den historiska
språkforskningen” (1851; ny uppl. 1863). — Litt.:
C. Santesson, ”J. E. R., kritikern och publicisten”
(1944).
Rydqvist, Oscar Fredrik, journalist och för-
fattare (f. 1893 13/e), studerade i Uppsala 1911
—13, medarbetare i Dagens Nyheter 1915—18 och
sedan 1923; 1918—23 var R. anställd vid Svensk
filmindustri. R. har under sign. Abergsson
och Hesa Fredrik gjort sig känd som en av
de främsta reporterna och kåsörerna i svensk
journalistik. Han var länge medarbetare i Grön-
köpings Weckoblad och har skapat figuren Polis
Paulus Bergström. R. har bl. a. utg. ”Från Grön-
köping med omnejd” (1918; under sign. Polis
Paulus Bergström), ”Den hemliga gniststationen
i Grönköping” (1919; anonymt) och ”Ur Grön-
köpings stads krönika” (1924; tills, m. H. Zetter-
ström och G. Törneqvist), barnböckerna ”Jeppe
reser jorden runt” (1928), ”Jeppe på nya även-
tyr” (1930) och ”Jeppe reser • till Nordpolen”
(1931) samt den historiska romanen ”Sedan
Bastiljen fallit” (1937). Som dramatisk förf, har
R. haft framgång med komedierna ”Hans maje-
stät får vänta” (1925; filmad 1945) och ”Ringen
du gav mig” (1929).
Rydsgård. 1) Storkommun i Malmöhus län,
bestående av socknarna Slimminge, örsjö, Sol-
berga, Katslösa och Villie; 91,84 km2, 3,977 inv.
(1954).
2) Samhälle i Örsjö och Villie socknar i Skåne.
3) Gods i Villie sn i Malmöhus län, 17 km n. v.
om Ystad, omfattar 971 har, därav 741 åker.
Huvudbyggnaden uppf. 1740 och restaurerad
1912. Som större jordagods bildades R. i slutet
av 1600-talet och tillhörde 1715—1903 ätten Hal-
lenborg. Nuv. ägare är Rydsgårds jordbruks-ab.,
ett familj ebolag, som bildades, då konsul W.
Westrup 1903 köpte godset; verkst. dir. är en-
voyén Z. Przybyszewski-Westrup.
Rydsjö, Daniel, skolman, författare (1886
—1954), folkskollärare i Malmö 1910, överlärare
1921—49. R:s diktning är. präglad av vaket verk-
lighetssinne, kulturhistoriskt intresse och kärv
humor. Han har utg. flera saml. på mellanskånskt
bygdemål.
Rydöbruk, industrisamhälle i Jönköpings län,
Hylte kommun, vid fall i Nissan, n. ö. om Halm-
stad; 688 inv. (1951; en del av R. ligger i To-
rup, Hallands län). Metallindustri m. m., sedan
en tidigare sulfitfabrik nedlagts.
Ryfors bruk nedre, gods inom Västergötland
och Småland, bildat vid delning 1920 av Ryfors
bruk. Med underlydande gårdar omfattar R. c:a
3,400 har, därav 270 åker. Ägare fru Vera Sager.
Ryfors bruk övre, gods inom Västergötland
och Småland, med egendomar i Nykyrka och
Bjurbäcks socknar i Skaraborgs län samt i Bott-
naryds och Mulseryds socknar i Jönköpings län.
Huvudgården ligger vid Tidan nära sjön Stråken
i Nykyrka 24 km v. n. v. om Jönköping. Godset
är känt för sina välskötta skogar och sin värde-
fulla kreatursbesättning. Den berömda engelska
parken, som delvis även ligger inom Ryfors bruk
nedre, omfattar 375 har och är utlagd efter en
plan av E. Milner. Ryfors bruk anlades av
ett konsortium på 1740-talet för exploatering av
malmfyndigheter. 1827 köptes det av brukspatron
G. M. Sager, som högst betydligt utvidgade area-
len. R. omfattar 3,372 har, därav 314 åker. Ägare
civilingenjör J.-H. Sager.
Ryfylke, den n. ö., bergiga delen av Rogaland
fylke, Norge, kring inre Boknfjorden.
Rügen, Tysklands största ö, sedan 1947 tillhö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
