Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Ryssland
420
och en utvidgad vallodling samt fortsatt ökning
av produktionen av industriväxter ha sedan dess
i avsevärd grad förskjutit proportionen, dock utan
att ändra på helhetsintrycket av ett i första hand
spannmålsproducerande jordbruk och av en bo-
skapsskötsel, som ännu i avgörande grad är ba-
serad på fodret från naturliga ängar och på
naturliga betesmarker.
Den ryska spannmålsodlingen var tidigare näs-
tan helt koncentrerad till svart jordsbältet, och
fortfarande utgör detta kornboden i riket. Det
gäller framför allt vetet, vilket i R. liksom
annorstädes i Europa ersatt rågen som förnämsta
brödsäd. Redan före 2:a världskriget var vete-
arealen (41,5 mill. har, de v. randområdena med-
räknade) dubbelt så stor som rågarealen (21,5
mill. har). Veteskörden utgjorde då c:a 40%
av hela spannmålsproduktionen. Både höst- och
vårvete odlas, höstvete, övervägande i v., där
vintern är mildare och ett tjockare snötäcke
skyddar brodden (Ukraina och Nordkaukasien
med Krim stå för 3/h av arealen), vårvete över-
vägande i n. och ö., där vintrarna äro kallare och
snötäcket tunnare (d. v. s. i Ural, Mell. och Nedre
Volga-området samt Kazakstan, vilka stå för 2/s
av vårvetearealen). Råg odlas mest på de lätta,
sandiga jordarna i n. ö., mell. och n. v. Euro-
peiska R. (n. Ukraina inbegripet). Havre är
en viktig foderspannmål och intar därför relativt
de största ytorna i det n. barrskogsbältet, där
hästen som dragdjur har den största betydelsen,
men absolut ligger den största havreodlingen
inom triangeln Tula—Penza—Kiev. Korn odlas
dels i n., både i Europeiska R. och i Sibirien,
som brödsäd, dels i s. som fodersäd (för svin)
och dels i v. som maltkorn. Som livsmedel spelar
h i r s en avsevärd roll. Den odlas dels i det torra
Kazakstan (med c:a V5 av R:s hirsfält), dels i
Volga-området och Centrala svartj ordsregionen
(Tambov-området) med ävenledes torrt klimat.
B o v e t e odlas mycket i n. och mell. delarna av
Europeiska R. fram till linjen Vinnitsa—Voro-
nezj—Kazan samt i Sibirien. Odlingen av m a j s
är relativt obetydlig men går framåt. De vik-
tigaste majsdistrikten ligga i s. Den fuktigare
v. delen av Nordkaukasien samt Georgien och
Ukraina stå för 95% av majsodlingen. Ett stort
tillskott utgöra de f. d. rumänska prov. Bessara-
bien och Nord-Bukovina, där majsen är huvud-
sädesslag. Ris är en av de nya grödorna i R.
Det odlas mest inom konstbevattnade områden
el. i floddeltan, där risfälten lätt kunna sättas
under vatten. Viktiga produktionsområden äro s.
Kazakstan (Syr-darjas delta samt deltaregionerna
vid Balkasj-sjöns ö. sida), Ussuri-området med
sjön Chanka i Fjärran östern, där risodlingen
införts av invandrade koreaner, samt Kaukasien
(både på sydsidan i Lenkoran vid Kaspiska ha-
vets s. v. kust och på nordsidan i Terek- och Ku-
bandeltat). Hela spannmålsskörden har efter kri-
get hållit sig omkring 120 mill. ton.
Bland spånadsväxter har odlingen av bom-
ull gjort de största framstegen. Bomullsodling-
ens tyngdpunkt ligger liksom under tsartiden i
Centralasiens oaser. Jämsides därmed framträder
som ett nytt område Azerbajdzjan (c:a 10% av
produktionen). Bland de centralasiatiska repub-
likerna intar Uzbekistan, som rymmer huvuddelen
av Fergana-bäckenet, hela Buchara-Samarkand-
oasen samt större delen av Chiva-oasen, en sär-
ställning med 45% av R:s bomullsodling, där-
efter följa Turkmenistan (7%; Murgab- och
Tedzjen-oaserna samt en del av Chiva-oasen),
Tadzjikistan (5,5%; huvudsakL s. v. delen av
Fergana-bäckenet). Lin och hampa äro spånads-
växter, som länge odlats i stor skala i riket.
Linet går nordligare och föredrar ett fuktigare
klimat; huvudodlingsområden äro n. v. och mell.
R. (n. om Moskva). Det lin, som odlas längre
i s. och ö., har kortare fibrer och ger mest olja
(linfröolja). Tillskottet från Balticum medräknat,
utgör R:s andel av världens linproduktion f. n.
c:a 8o°/o. Hampan fordrar mera värme men
kan odlas flera år i rad på samma fält. Den
odlas huvudsaki. på n. gränsen till svart jords-
bältet (s. om Moskva).
Sockerbetsodlingen är sedan gammalt
koncentrerad till v. Ukraina och Centrala svart-
j ordsregionen. Landförvärven i v. betydde ett
stort tillskott i sockerbetsarealen. Redan före 2:a
världskriget hade betarealen fördubblats, så att
R. redan 1931 intog den främsta platsen i världen
med avseende på odlingarnas vidd och 1939 även
med avseende på produktionen.
Av olj eväxterna spelar solrosen se-
dan gammalt huvudrollen. Solrosfälten ligga
inom de torra s. och ö. delarna av svartj ords-
bältet. Utom olja ger växten ett viktigt kraft-
foder. Andra oljeväxter äro, utom bomull och
lin, ricinväxten, senap, soja, raps, jordnöt och
sesam.
En viss betydelse har även odlingen av gum-
m i v ä x t e r. De största gummimaskrosodling-
arna finnas i Ukraina och Vitryssland samt de
s. om Moskva liggande områdena. Gummiväxter
odlas även i Kazakstan och Azerbajdzjan.
De första teplantagerna anlades redan i
slutet av 1800-talet invid Batum på kaukasiska
svartahavskusten. Huvuddelen av skörden här-
stammar från Georgien, en mindre del från s.
Azerbajdzjan vid Kaspiska havets kust. —
Tobaksodlingen har stor utbredning. Man
odlar dels ”bondtobak” (machorka), framför allt
i Ukraina och i ö. delen av svartjordsområdet,
dels orientalisk (”turkisk”) tobak, vilken har be-
tydligt större marknadsvärde och kan odlas en-
dast inom vissa gynnade distrikt i Europeiska
R:s s. delar. Med en skörd på nära 100,000 ton
är R. den största producenten av turkisk tobak
i världen.
Potatis odlas framför allt i n. och mell. R.
men också inom n. delen av svartjordsbältet.
Skördetalet är lågt, c:a 10,000 kg/har, men den
potatisproducerande arealens storlek ställer dock
även vad skördens storlek beträffar R. på 1 :a
platsen i världsstatistiken. Vin odlas i Trans-
kaukasien (38 % av R:s vinodlingar), i v. Ukrai-
na och Moldaviska SSR (28 %), i Nordkaukasien
och på Krim (17 °/o) och i Centralasien. Be-
römda äro de uzbekiska, armeniska och nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
