Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Ryssland
422
kaukasiska vinerna, vanl. av muskatelltyp. —
Fruktodlingen är sedan gammalt väl ut-
vecklad i Centralryssland. Vid svartahavskusten
har ett nytt fruktodlingsområde uppstått med
subtropiska frukter, framför allt Citrus-frukter
(apelsin, citron, grapefruit) som specialitet. Od-
lingen av foderväxter, som tidigare var
mycket försummad, har under den senaste fem-
årsperioden kommit att stå i förgrunden för in-
tresset som ett av de viktigaste medlen att be-
kämpa torkan. Framför allt gäller detta vallod-
lingen. Inom linodlingsregionen har sedan länge
förekommit vallodling, och på Centralasiens bom-
ullsfält har alfalfa (blåluzern) fått en ständigt
växande betydelse.
Boskapsskötseln. Ännu under åren fö-
re utbrottet av 2:a världskriget hade stammen av
nötkreatur, får och getter icke kunnat bringas
upp till 1929 års storlek. Antalet hästar hade
också nedgått från 34 mill. till 17,5 mill. (min.,
15,6 mill., inträffade 1934), men denna nedgång
berodde på motoriseringen av jordbruksarbetena
och har blivit bestående. Som en allmän regel
gäller, att boskapsskötseln inom Asiatiska R.
grundar sig på naturliga gräsmarker och att får,
getter och köttboskap därför där spela huvudrol-
len, medan inom Europeiska R. och framför allt
i v. och mell. R. åkern ger huvuddelen av fod-
ret (korn, havre, potatis, sockerbetsavfall) och
mjölkboskap och svin därför äro de viktigaste
husdjuren. Nötboskapsstocken uppgick före 2:a
världskriget till 51 mil. Krigsförlusten var
31 mill. djur, men luckan kan 1951 anses vara
fylld och förkrigsbeståndet uppnått. De vikti-
gaste mj ölkboskapsdistrikten ligga i n. och v. R.,
där mjölkboskap och linodling-kl överväxelbruk
gå hand i hand.
Inom de nya områdena i v. står boskapssköt-
seln, spec. mjölkhushållning och svinskötsel, på
en hög nivå. Särsk. gäller detta Litauen. — Får-
skötseln är lokaliserad framför allt till det torra
stäpp- och ökenstäppområdet i s. ö. delen av
Europeiska R. och i Centralasien samt Transkau-
kasien. En mycket stor betydelse har uppföd-
ningen av pälsfår. De berömda karakulfåren
uppfödas, merendels i sovchozer, på Centralasiens
stäppbeten. Uzbekistan står för 2/s av produk-
tionen av karakulskinn. —• Omkr. 2 mill. renar
uppfödas på tundran i n., och slakten för mark-
naden omfattar c:a 300,000 djur årl. — De
centralasiatiska republikerna stå för 2/s av s i 1-
kesmaskaveln (Uzbekistan ensamt för 50
%), Georgien, Azerbajdzjan och Armenien för
nära 30 °/o.
Jakten på pälsbärande djur (ekorre, räv, so-
bel) inom det stora n. barrskogsbältet har sedan
gammalt varit en viktig inkomstkälla i R. Omkr.
1/io av det totala exportvärdet utgöres ännu i dag
av pälsar och skinn.
Fiske. Med en årsfångst av c:a 1,25 mill.
ton fisk kommer R. i skarp konkurrens med Nor-
ge och Storbritannien på 3:e plats i världssta-
tistiken över kust- och storsjöfiske. De bästa
fiskevattnen ligga i Fjärran östern, där spec.
Ochotska havets kustvatten (västkusten av Kamt-
jatka, Amur-flodens mynning) samt i mindre grad
Berings hav och Japanska sjön (kusten yid Vladi-
vostok, s. Sachalin) ge stora fångster. Mest
fångas lax (mer än V4 av R:s laxfångst), kabeljo
(Berings hav), krabba och sill. En växande ex-
port av konserverad lax och krabba äger rum.
Med s. Sachalin och arrendefiskena längre i n.
övertog R. efter 2:a världskriget stora områden
för fiskfångst. Vid Vita havets nordkust på Ko-
lahalvön förekommer ett betydande laxfiske, i
Vita havet på vintern en betydande sälfångst.
Fångsten i Kaspiska havet uppgår till c:a 500,000
ton och bedrives huvudsaki. från Astrachan. Oli-
ka arter av störsläktet och framför allt den som
exportvara betydelsefulla störrommen, kaviar, ut-
göra den viktigaste delen av fångsten. Av stor
betydelse för fisket i Kaspiska havet är den be-
kväma tillgången på salt från Baskuntj ak-sj ön n.
om Kaspiska havet, numera genom järnväg för-
enad med banan till Astrachan.
Skogsbruk. R:s skogar äro nästan helt
samlade i det väldiga skogsbälte, som utbreder
sig mellan tundran i n. och stäpperna i s. Skogs-
markens totalareal anges efter 2:a världskriget
till 1,069 mill. har, men därifrån avgå så stora
arealer försumpad, genom skogsbrand förstörd
el. på annat sätt improduktiv skogsmark, att den
skogbeväxta arealen uppgår till endast 628 mill.
har. Skogstillskottet genom landförvärven i v.
uppgår till 14—15 mill. har. Barrskog upptar 4/s,
lövskog Vs av skogsarealen. Av de enskilda träd-
slagen intar lärk en särställning; nära hälften
(249 mill. har) av skogarna utgöras av lärksko-
gar, och särskilt påfallande äro de vidsträckta
lärkskogarna ö. om Jenisej, där på den perma-
nenta frostmarken den grunt rotade Larix da-
hurica uppträder som dominerande trädslag ända
fram till stillahavskusten. På Europeiska R,
komma (1934) 22%, på Asiatiska R. 78 °/o av
skogarna. Till följd härav råder, trots att R.
har c:a Vs av jordklotets hela skogsareal och
2/s av dess barrskogar, en viss brist på virke
inom stora delar av Europeiska R. Totala virkes-
förrådet uppskattas till 58,7 milliarder m3 (fast
mått).
Flottlederna äro inom de skogsområden,
som awattnas till Östersjön, relativt goda (Nje-
men, Dyna, Neva), tillfredsställande även för de
skogar, som dräneras till Vita havet (Dvina),
men på gr. av den korta flottningstiden, som
(med försenad islossning) mot mynningarna blir
allt kortare, otillfredsställande i n. ö. delen av
Europeiska R. och i Sibirien. Dessa flottleder
användas i betydande utsträckning för flottning
uppströms med bogserbåtar, och sågverken ligga
på något undantag när icke vid flodmynningarna
el. flodernas nedre lopp (t. ex. Igarka vid Jenir
sej) utan vid de ställen, där järnvägarna skära
floderna i deras mell. el. övre lopp. I det fallet
påminna n. Europeiska R. och Sibirien mera om
Canada än om Finland och Skandinavien. Amur-
floden har större betydelse som flottled än de öv-
riga sibiriska floderna; på den flottas lika myc-
ket virke som på de övriga floderna i Sibirien
sammanlagt. En mycket stor flottning äger rym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
