Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Ryssland
454
nes makt inskränktes till
förmån för ”översta hem-
liga rådet”. Anna åter-
vann dock snart enväldet
och lämnade styrelsen åt
tyska uppkomlingar (Bi-
ron, Münnich). Efter An-
nas död gjorde sig Biron
till regent för tronfölja-
ren Ivan VI (reg. 1740
—41) men efterträddes av
dennes moder, Anna av
Braunschweig. Under Sve-
riges revanschkrig mot R.
svingade sig Peter I:s dot-
ter Elisabet (reg.
1741—62) upp på tronen.
Finland erövrades; Elisa-
bet nöjde sig dock med en
obetydlig del därav. Hon
motarbetade senare det
uppåtsträvande Preussen
och deltog med kraft i
sjuåriga kriget.
Peter III av ätten
Holstein (reg. jan.—juli
1762) slöt skyndsamt fred
och förbund med Preus-
sen, men hans avoghet
mot kyrkan och iver för
preussisk militarism med-
förde, att hans gemål,
Katarina, kunde störta ho-
nom. Katarina II (reg.
1762—96) fortsatte med
större smidighet makens
politik, ville bilda en stor
nordisk allians som mot-
vikt till det bourbonsk-
österrikiska systemet och
sökte befästa R:s infly-
tande i Polen och Sverige. I sin inre styrelse på-
verkades hon till en början av upplysningsidéerna,
men reformivern svalnade snart. Ett ansträngande
krig med Turkiet slöts av freden i Kütschük
Kainardscha (1774), vari Porten bl. a. avträdde
Azov, tillät ryska handelsfartyg att passera Dar-
danellerna samt medgav R. ett visst inflytande
över Donauprovinsernas kristna undersåtar. Dessa
njugga fredsvillkor uppvägdes av att Katarina
vid Polens första delning (1772) förvärvat några
delar av Litauen. Sedan en allvarlig bonderes-
ning kvävts, började Katarina alltmera gynna
de högre klasserna; adeln erhöll personlig skat-
tefrihet, medan allmogens livegenskap skärptes.
Ett nytt krig med Turkiet, varunder R. anfölls
av Sverige, slöts 1792, och R. kom nu i okvald
besittning av det 1783 annekterade Krim. Polens
andra delning (1793) riktade R. med större de-
len av Litauen, Volynien, Podolien och polska
Ukraina, den tredje (1795) med Kurland samt
återstoden av Litauen och Volynien.
Katarina efterträddes av sin son Paul I
(reg. 1796—1801). Successionsordningen grunda-
des nu på den manliga linjens arvsrätt. Livegen-
skapen mildrades. 1798 biträdde R. koalitionen
mot Frankrike, men sedan ville Paul med Bona-
partes stöd angripa Englands makt i Indien. Den
ombytlige despoten föll offer för en med tron-
följarens vetskap ingången sammansvärjning. —
Alexander I (reg. 1801—25), Pauls son,
hyllade i början en moderat reformpolitik. De
av Peter I organiserade kollegierna ersattes med
ministerier (1802), och till statens högsta
konsultativa korporation bestämdes riksrådet.
R. deltog i kriget mot Napoleon, men efter ne-
derlagen vid Austerlitz (1805) och Friedland
(1807) slöt Alexander i Tilsit (s. å.) fred och
förbund med Frankrike; detta gav R. Galizien
och fria händer mot Sverige och Turkiet, var-
på Finland och Äland erövrades 1809. Efter den
franskvänlige Speranskijs råd fullbordades den
centrala administrationens ombildning. En bryt-
ning med Napoleon vållades snart av dennes
yrkanden på kontinentalsystemets obetingade till-
lämpning. Alexander närmade sig England och
slöt 1812 fred med Porten, varvid R. erhöll
Bessarabien. Efter Napoleons misslyckade tåg
till Moskva intog Alexander en ledande ställning
RYSSLANDS EXPANSION
från Peter Is trontilltn 1682
tiII Alexander Hs död 1881
Skala 1:30000000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
