- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
465-466

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

Ryssland

466

nu i Moskva t. v. skrinläde förhoppningarna om
en snar väldig omvälvning utanför R., såg man
sig nödsakad att i viss grad deltaga i det inter-
nationella maktspelet. Den ryska ledningen vann
1922 en stor diplomatisk framgång genom R a-
pallofördraget med Tyskland. Härmed
blev R. åter en avsevärd faktor i den internatio-
nella politiken. 1924—25 erkändes det nya R.
av samtliga stormakter utom U.S.A., som ställde
sig avvisande till 1933. Utländskt kapital in-
viterades till R. Sedan Stalin hade blivit den
verklige härskaren i R., underordnades Komin-
tern efter hand helt Moskva och förvandlades
till ett redskap för ryska intressen. I Kina ut-
vecklade R. och Komintern betydande aktivitet;
1927 bröt emellertid Kinas nye starke man
Chiang Kai-shek med kommunisterna och gjorde
sig kvitt beroendet av Moskva. Den redan av
tsarväldet inledda och av bolsjevikerna fortsatta
penetrationen av Yttre Mongoliet och Sinkiang
blev bestående. — Stalins vänsteromsvängning i
R. och den ekonomiska världskris, som utbröt
1929, föranledde en skärpning av Kominterns ak-
tivitet. I Moskva började man åter hoppas på en
revolutionär situation i de kapitalistiska länder-
na, och de utländska kommunistiska partierna be-
ordrades även att oförsonligt bekämpa den socia-
listiska reformismen. Som följd av nazismens
seger i Tyskland började 1934 en genomgripande
omläggning av utrikespolitiken. R. ingick non-
aggressionspakter med randstaterna. S. å. anslöt
sig R.. till N. F., och 1935 avslöts en bistånds-
pakt med Frankrike, vilken kompletterades med
en rysk-tj eckisk pakt. Även Komintern ålades att
omlägga kursen och gav signal till Folkfron-
ten, som särsk. i Frankrike åstadkom en stor
partipolitisk omgruppering med an ti fascistisk
spets. Under inbördeskriget i Spanien 1936—39
stödde R. republikanerna. Hela 1930-talet var
förhållandet mellan Sovjetunionen och Japan
spänt, och upprepade intermezzon inträffade vid
gränsen till den japanska lydstaten Manchukuo.
Ryssarna upprustade både industriellt och mili-
tärt i Fjärran östern, men deras politik gentemot
Japan var i stort sett försiktigt manövrerande.

1929 framstår som ett av de mest betydelsefulla
åren i R :s inre historia sedan novemberrevolutio-
nen. D. å. inleddes masskollektivisering av jord-
bruket. Samtidigt vidtogos åtgärder för en for-
cerad industrialisering. I slutet av 1929 påbjöds
”likvidering av kulakerna som klass”. Flertalet
av bönderna gjorde desperat motstånd, och kam-
pen om landsbygden har icke utan fog benämnts
”det andra inbördeskriget”. Många upproriska
byar betvingades med militära styrkor, och ku-
lakerna deporterades massvis till Sibirien och n.
R- 1933 voro 60 °/o av all åkerjord kollektivise-
rade. Helt statligt drivna j ordbruk, s o v c h o-
z e r, upprättades till ett antal av slutl. 4,000—
5,000, men den förhärskande typen blev de delvis
ur artelsystemet utvecklade kolchozerna.
På dessa brukas jorden kollektivt, men varje
kolchozbonde fick själv förfoga över högst 0,5
har och erhöll rätt att inneha en ko, några får
och svin samt fjäderfä. Sammanslutandet av

jordbruken till stora enheter medförde behov av
traktorer o. a. jordbruksmaskiner, varför in-
dustrialiseringen måste påskyndas. Den första
femårsplanen följdes av en andra och en tredje.
Huvudvikten lades vid utvidgandet av den tunga
industrien, dels av investeringspolitiska beräk-
ningar, dels, och efter hand alltmer, av militära
skäl. Officiellt ansågs den första femårsplanen
fullföljd redan 1933, men den hade på vik-
tiga punkter haft allvarliga motgångar, särsk. ur
kvalitativ synpunkt. Industrialiseringens problem
föranledde en ny socialpolitik. Partiprogrammet
utlovade lön ”efter vars och ens behov”, men
under 1930-talet uppkom en långt driven löne-
differentiering mellan och inom olika yrken. Man
införde lönetillägg, premier och diverse förmå-
ner åt arbetare, som överskredo produktionsnor-
merna. Ett skikt av särskilt privilegierade elit-
el. ”stöt”-arbetare bildades genom s t a c h a-
novrörelsen. Lönedifferentieringen genom-
fördes även inom jordbruket. Samtidigt uppstod
en ny överklass, bestående av de främsta parti-
männen, industriledarna, administratörer, förf.,
konstnärer o. a. intellektuella. Nya industriom-
råden skapades i n. och ö. Därvid skedde en
stark befolkningsförflyttning särsk. österut. Be-
tydande nya industricentra upprättades i Magni-
togorsk i Ural och Kuznetsk och Irkutsk i cen-
trala Sibirien. Många invånare i v. R. lockades
genom ekonomiska förmåner att deltaga i ut-
flyttning till Sibirien, Centralasien och Fjärran
Östern, men regimen tillgrep tidigt även tvångs-
arbete. Detta systematiserades under 1930-talet
och blev en integrerande del av R:s ekonomi.

Påfrestningarna under den första femårsplans-
perioden vållade spänning och jäsande missnöje.
Från utlandet utövade Trotskij alltjämt infly-
tande, och trotskismen var en potentiell motstånds-
kraft inom R. I dec. 1934 skärptes läget som
följd av att partiledaren i Leningrad, medl. av
politbyrån S. Kirov, mördades av en ung kom-
munist. Stalin reagerade häftigt och intensifiera-
de en sedan krisåret 1932 pågående rensning in-
om partiet. Kamenev och Zinovjev beskylldes
för att ha inspirerat den grupp av ungkommu-
nister, ur vilken mördaren hade framträtt, och
dömdes till långvariga fängelsestraff. Under se-
nare hälften av 1936 inleddes en fruktansvärd
räfst, som skulle komma att skaka staten i grund-
valarna. Vid den första av de s. k. Moskvapro-
cesserna dömdes i aug. s. å. Kamenev och Zinov-
jev jämte flera andra framstående partimän till
döden för konspiration. I jan. 1937 följde en
ny rättegång mot bl. a. Pjatakov, Radek och G.
Sokolnikov. Dessa processer väckte enormt upp-
seende inom och utom R. Anklagelserna och be-
kännelserna rörde sig om mordplaner mot Stalin
och försök att återställa kapitalismen, vidare
strävanden att undergräva R :s ekonomi och mi-
litära försvar, högförrädisk konspiration med
Tyskland och Japan o. s. v. I vilken grad oppo-
sitionen verkligen hade sammansvurit sig, är
fortfarande oklart. I juni 1937 häktades och av-
rättades efter hemlig rättegång marskalk Tucha-
tjevskij jämte 7 generaler, vilka hade anklagats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free