Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469 Ryssland 470
tydelse. R. uppnådde däremot en stor diploma-
tisk framgång genom en i april s. å. underteck-
nad neutralitetspakt med Japan. I maj blev
S t a 1 i n ordf, i folkkommissariernas råd; där-
med koncentrerades ytterligare makt i hans hän-
der. Sedan axelmakterna hade fullföljt vår fält-
tåget på Balkan, intog R. inför det ökade krigs-
hotet en till synes undfallande hållning. Försö-
ken att i sista stund uppnå avspänning voro
dock fåfänga. 22/e angrep Tyskland R. Som ak-
tiva bundsförvanter till tyskarna i deras nya fält-
tåg framträdde Finland, Italien, Rumänien, Slo-
vakien och Ungern. Fronten i ö. kom omedelbart
att sträcka sig från Arktis till Svarta havet. När
denna storm utbröt över R., var sovjetstaten så-
väl militärt som ekonomiskt bättre rustad, än
man förmodade i utlandet.
Ryssland i krig 1941 — 45. Omedel-
bart efter det tyska angreppet i ö. lovade Stor-
britannien och även U.S.A. R. all möjlig hjälp,
och 12/7 s. å. undertecknades ett ryskt-brittiskt
alliansavtal. I aug. besatte ryssar och britter ge-
mensamt Persien, främst för att säkerställa
transportvägarna. Stalin blev ordf, i ett nyupp-
rättat ryskt försvarsråd samt folkkommissarie
för försvaret. Inför tyskarnas anstormning upp-
gav Röda armén väldiga landområden (se Världs-
krigen, 2:a v.). I okt.—nov. s. å. hotades Moskva
allvarligt. Folkkommissariaten och de viktigaste
ämbetsverken flyttades till Kujbysjev. Orolighe-
ter förekommo i flera provinser, men lugnet åter-
ställdes snart. Moskva räddades genom ryska
motangrepp, och tyskarna tvingades tillbaka, men
på sommaren 1942, då tyskarna jämte bundsför-
vanter trängde fram till Volga och in i Kauka-
sien, blev läget åter allvarligt för R. Från rysk
sida krävdes alltmer otåligt en andra front i v.,
och dess uteblivande vållade kris i förhållandet
till västmakterna. Krisen upphörde dock, sedan
britterna hade besegrat tyskarna vid el-Alamein
och ryssarna själva hade vunnit en lysande seger
i slaget om Stalingrad. Genom den följande vin-
teroffensiven återtogo ryssarna större landområ-
den, än de hade förlorat under den kritiska som-
maren 1942. Under sommarens strider 1943 pres-
sades den tyska frontens center tillbaka mot
Pripetträsken. Försvarskriget kom national-
känslan att flamma upp hos det ryska folket.
Kommunistiska partiet sköts i viss grad i bak-
grunden, och man hyllade fosterlandet. Armén
blev utomordentligt populär. Stalin utnämnde
hundratals generaler och ett flertal marskalkar
och antog själv titeln marskalk (1945 utnämndes
han till generalissimus). Den grekisk-ortodoxa
kyrkan återupprättades partiellt. På rysk order
upplöstes formellt Komintern, vilket fick avsedd
gynnsam verkan i västmaktslägret.
Under 1943 trädde koalitionens medl. i närmare
förbindelse med varandra, framför allt på Tehe-
rankonferensen nov.—dec. s. å., vars huvudsyfte
var en samordning av R:s och de västallierades
krigsplaner. Utvecklingen efter 2 :a världskriget
synes visa, att R. redan vid tiden för Teheran-
konferensen hade utformat huvudlinjerna för sin
efterkrigspolitik och framgångsrikt kunde full-
följa sina planer icke endast på gr. av militära
framgångar utan även därför, att västmakternas
politik var oklar och trevande. Om den följande
brytningen med polska exilregeringen och R:s
politik gentemot Polen, se d. o., 355 f. Röda ar-
mén fullföljde vintern 1943/44 befrielsen av s.
R., och under sommaroffensiven 1944 trängde
ryssarna djupt in i ö. Europa och Balkan. I
Polen övertogs förvaltningen i de efter hand er-
övrade områdena av ett polskt befrielseutskott,
den s. k. Lublinregeringen, som behärskades av
kommunister och i dec. s. å. ombildades till en
provisorisk regering. I sept. s. å. slöts i Moskva
vapenstillestånd mellan R. och Finland.
Under slutkampen om Tyskland på våren 1945
krossade ryssarna försvaret i Oderlinjen och er-
övrade Berlin. De mötte amerikanerna i Torgau
vid Elbe och besatte i juli s. å. hela sin avtalade
zon, varvid västallierade styrkor utrymde ställ-
ningar, som de hade uppnått i Sachsen och Thü-
ringen. R. besatte vidare en zon i Österrike. Ber-
lin och Wien ställdes under fyrmaktskontroll. På
Potsdamkonferensen juli—aug. s. å. fattades bl. a.
beslut om en samordnad politik i Tyskland och
om förberedandet av fredsfördrag, närmast med
Italien och de förutv. tyska vasallstaterna. Stalin
fick löfte, att västmakterna vid fredskonferensen
skulle förorda överlåtandet till R. av Königs-
berg och n. Ostpreussen, som redan praktiskt
taget annekterats. Oder-Neisselinjen skulle ut-
göra provisorisk gräns mellan Tyskland och det
återupprättade Polen. I aug. s. å. förklarade R.
Japan krig, och ryska trupper invaderade Man-
churiet dagarna omedelbart före den japanska ka-
pitulationen. Ryska och amerikanska trupper
möttes i Korea, som uppdelades i ockupations-
zoner på ömse sidor om 38 :e breddgraden. Enl.
hemligt avtal satte sig R. i besittning av s. Sacha-
lin och Kurilerna. R. fick arrendera Port Arthur
som flottbas och erhöll dominerande inflytande i
Dairen. Kinas suveränitet i Manchuriet erkän-
des, men R. fick medkontroll över de östkine-
siska och sydmanchuriska järnvägarna och höll
t. v. landet besatt. Kina förklarade sig redo att
erkänna det av R. behärskade Yttre Mongoliet
som självständig stat, om det mongoliska folket
så önskade, och efter en folkomröstning i okt.
s. å. skildes landet helt från Kina. I Europa
inhöstade R. sina stora vinster. Finland hade
avstått Petsamo-området och delar av Västkare-
len, vilka uppgingo i det ryska Karelen, som
därvid fick rang av unionsrepublik. Porkala
blev rysk flottbas på 50 år. De baltiska staterna
inkorporerades åter och blevo unionsrepubliker.
Ö. Polen införlivades med Vitryssland och
Ukraina. Kaliningrad-området (förutvarande Kö-
nigsberg-området) blev ett med regionerna jäm-
ställt oblast i RSFSR. Karpatoukraina, som av-
träddes av det återupprättade Tjeckoslovakien,
införlivades jämte n. Bukovina med Ukraina.
Bessarabien uppgick i Moldaviska autonoma re-
publiken, som blev unionsrepublik. Hela antalet
unionsrepubliker ökades från 11 före kriget till 16.
Ryssland efter 2:a världskriget.
Kriget hade medfört oerhörd förödelse i de de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
