Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rålamb, 4. Hans Gustaf - Råmaterial el. råvara - Rån (juridik) - Rån (bakverk) - Råneträsk revir - Råneå - Råneå revir - Råne älv - Rångedala - Rånnaväg - Rånock - Rånäs - Rånö - Rå och rör - Rå- och rörshemman - Råolja - Råoljemotor - Råprotein - Råsegel - Råshult - Råskenor - Råstock (Andersson), Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Råmaterial—Råstock
484
4) Hans Gustaf R., brorsons son till R.2),
frih., hovman, romanförfattare (1716—90), kam-
marherre 1744, hovmarskalk 1761, utgav 1758
romanen” En svensk adelsmans äfventyr i frem-
mande orter”, som lockade E. E. Ullman att
1780 utge en forts.; R:s egen forts, utkom s. å.
— Litt.: O. Nordberg, ”En swensk adelsmans
äfwentyr och dess författare” (1944).
Råmaterial el. råvara, ämne, varav en för-
ädlad produkt framställes industriellt. R. kan
vara en ren naturprodukt men även ett halvfabri-
kat. Sålunda säges t. ex. järnmalm vara r. för
tackjärn och maskinspunnet garn råvara för väv-
nader.
Rån, jur., förmögenhetsbrott, straffbelagt i 20
kap., 5 § Strafflagen. R. är eg. till sin natur
ett kombinerat frihets- och egendomsbrott, som
bedömes strängare, än som skulle följt av van-
liga regler om konkurrens. Som huvudfall av r.
(”stöldfallet”) upptages stöld medelst våld å
person el. medelst hot, som innebär trängande
fara (”råntvång”), varmed avses, dels att faran
är omedelbart överhängande, dels att den avser
något betydelsefullt intresse (ss. liv el. hälsa).
Lika med våld å person anses åtgärd, varigenom
någon mot sin vilja försättes i vanmakt, ss. yr-
sel el. sömn, el. annat sådant tillstånd (genom
t. ex. behandling med tårgas). Som r. betraktas
även, att den, som begått stöld och anträffats
å bar gärning, sätter sig med r.-tvång till mot-
värn mot den, som vill återtaga det tillgripna
(”motvärnsfallet”), och att någon medelst r.-tvång
tvingar annan till handling el. underlåtenhet, som
innebär förmögenhetsöverföring (”utpressnings-
fallet”). — Den normala straffskalan för r. är
straffarbete i 1—8 år. Om r. är att anse som
grovt, skall gärningsmannen dömas till straff-
arbete på livstid el. i 6—10 år. Brottet skall all-
tid anses som grovt, om någon blivit så våld-
förd, att han därav dör el. får svår kroppsskada.
Enl. motiven böra hit föras även t. ex. r. under
mörkläggning vid luftskyddstillstånd samt sjö-
röveri och r. med pinliga medel men däremot icke
utan vidare vissa fall, som tidigare bedömdes
särsk. strängt, ss. r. av flera i samråd, r. från
allmänna posten el. nattetid. Även försök till r.
är straffbart.
Rån, kokk., bakverk, bestående av grädde, mjöl
och socker, stundom även ägg och smör. Gräddas
på fasonerade rånjärn. Tunn rån rullas el.
formas till strutar, vilka fyllas med vispad gräd-
de. Gorån äro tjockare.
Råneträsk revir, adress Gällivare, tillhör övre
Norrbottens distrikt och omfattar s. delen av Gäl-
livare sn i Norrbottens läns lappmark.
Råneå, kommun i Norrbottens län, Kalix dom-
saga, kring Råne älv, mellan Bottenviken och
Lapplandsgränsen; 2,173,50 km2, 8,267 inv. (1954),
därav i R. nedre kyrkobokföringsdistrikt 6,046
inv. Bebyggelsen är huvudsaki. samlad kring
Rånefjärden, nedre Råne älv, Vitån, sjöarna samt
kring Gunnarsbyn (300 inv.). Skärgårds-
kust; f. ö. småkuperade skogs- och mossmarker.
5,788 har åker. Kyrkbyn och industrisamhället
Råneå el. Rånbyn (1,084 inv. 1951) vid Råne
älvs mynning är tingsställe samt har kommunal
realskola och enhetsskola, provinssialläkare, cen-
tralanstalt för bildbara sinnesslöa (länets) och
apotek. Sågverk m. m. I stationssamhället N i e-
m i s e 1 (655 inv.) finns en textilfabrik. R. kyr-
ka uppf. 1858, Gunnarsby kyrka 1928, båda av
trä. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens s. kon-
trakt.
Råneå revir, adress Luleå, tillhör Övre Norr-
bottens distrikt och omfattar Råneå sn samt de-
lar av Nederluleå och Överkalix socknar.
Råne älv, från Råne träsk (360 m ö. h.) s.
om Gällivare till Rånefjärden av Bottenviken;
längd 210 km, flodområde 4,160 km2, medelvat-
teneffekt 65,000 kW.
Rångedala, sn i Älvsborgs län, Äs hd, i hög-
landet n. ö. om Borås; 41,91 km2, 736 inv. (1954).
Skogs- och bergstrakt kring Rångedalaåns dal
till Viskan. 722 har åker. Kyrkan är från 1847.
Ingår i Toarps, R., Äspereds, Tärby och Var-
nums pastorat i Skara stift, Äs kontrakt. Till-
hör storkommunen Toarp.
Rånnaväg, samhälle i Gällstads sn i Väster-
götland.
Rånock, sjöv., se Nock 1).
Rånäs, gods i Fasterna sn, Stockholms län
(Uppland), n. om sjön Skedviken, 7 km n. n. v.
om Rimbo. Slottet är uppf. på 1830- och 1840-
talen efter ritningar av P. A. Nyström. R., som
tidigare lytt under Mörby, kom genom köp 1704
till släkten Stenbock. 1772—1927 hade R. samma
ägare som Gimo. Det inköptes 1931 av Stock-
holms stad och är nu sjukhus.
Rånö, bergig, skogbevuxen ö i Stockholms
skärgård, Utö sn. 620 har. Fritidsreservat, tillh.
Stockholms stad.
Rå och rör, kam., se Rågång.
Rå- och rörshemman, kam., i de gammal-
svenska landskapen hemman, som tillhöra säte-
rier och äro belägna inom den bys rågång, där
själva sätesgården ligger.
Råolja, oraffinerade el. delvis raffinerade
brännolj or.
Råoljemotor, tekn., se Oljemotor.
Råprotein, se Fodermedel, sp. 713.
Råsegel, fyrkantigt segel, fäst till en rå.
Råshult, f. d. komministerboställe i Stenbro-
hults socken, Kronobergs län, bekant som C. von
Linnés födelseort.
Råskenor, omedelbart efter framställningen
och utan särskild upphettning utvalsade välljärn-
stycken med rå och ojämn, flagig yta. R. ha
rektangulär genomskärning, råstänger där-
emot kvadratisk genomskärning.
Råstock (till 1937 Anderson), Anders,
politiker (1874—-1940), urspr. järnvägs- och
verkstadsarbetare, från 1897 banvakt i Råstock,
Örebro län, var verksam inom fackföreningsrö-
relsen och Socialdemokratiska partiet, invaldes
1910 i Örebro läns landsting och var från 1918
dess ordf. Han invaldes 1912 i A. K. och blev
här en av socialdemokraternas främsta krafter.
1915—17 var han statsrevisor, 1921—33 v.
ordf., från 1934 ordf, i Statsutskottet samt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
