Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättvik - Rättviks kontrakt - Rättviks tingslag - Rätvingar - Rätvingesländor - Räv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Rättviks kontrakt—Räv
512
Rättviks kyrka. SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
ö. h.) når S. Vålberget 491 m höjd. Inom R.
framgår en del av den s. k. Siljan-ringen med sin
berggrund av ordovicium och silur (se Dalarne,
sp. 300). 3,729 har åker. I villasamhället Ler-
dal (över 1,000 inv.), s. förort till R.2) finnas
spisbrödsfabrik, sågverk m. m. Vid Siljan och
statsbanelinjen Rättvik—Mora ligger byn och sta-
tionssamhället Vikar byn med öja (c:a 1,000
inv.) samt n. ö. därom industrisamhället N i 1t-
sjö (c:a 230 inv.) med ab. Nittsjö stenkärls-
fabrik. En viktig förvärvskälla är turisttrafiken,
och många hotell och pensionat finnas (Siljans-
borg, Persborg o. a.). Hemslöjden står alltjämt
högt, särsk. textilkonsten. Nästan halva kommu-
nens areal äges av bolag. Från Lerdalshöjden
(372 m ö. h.) och Vidablick (352 m, utsiktstorn)
har man storslagen utsikt över bygden och Sil-
jan. Ännu delvis omgiven av gamla kyrkstal-
lar, ligger på en udde i Rättviken kyrkan av
gråsten och tegel. Delar av långhuset äro trol.
från 1200-talets slut. Kyrkan restaurerades 1951.
Ståtligt triumfkrucifix o. a. träskulpturer från
1400-talet. I Bingsjö och Dådran finnas kapell,
byggda 1792, resp. 1847. Dådran ligger vid
Ljugarens s. ö. ända, Bingsjö med gammal finn-
mark n. ö. därom. Med R. äro många minnen
från Gustav Vasas historia förknippade; Vasa-
stenen vid kyrkan erinrar om hans tal till all-
mogen i dec. 1520. N. om kyrkan ligger Gam-
melgårdens stora friluftsmuseum med ett 10-tal
äldre byggnader från trakten. Stiftsgården, be-
lägen vid kyrkan, är centrum för det kyrkliga
ungdomsarbetet i stiftet.
2) Municipalsamhälle (sedan 1910) i R.i), vid
Enåns utlopp i Rättviken av Siljan; 2,10 km2,
1,122 inv. (1954). För ångbåtstrafiken finns en
680 m lång brygga ut från den långgrunda stran-
den. R. har tingshus, samrealskola, apotek, pro-
vinsialläkare, distriktsveterinär och distriktslant-
mätare. Många mindre industriföretag. Betydan-
de handels- och turistcentrum med flera hotell
och pensionat.
Rättviks kontrakt i Västerås stift omfattar 4
pastorat: Rättvik och Bing-
sjö-Dådran; Boda; Orsa och
Skattunge samt Ore.
Rättviks tingslag i Kop-
parbergs län uppgick 1948 i
Nedansiljans domsagas tings-
lag.
Rätvingar, Ortho’ptera, in-
sektsordning med väl utbil-
dade bitande mundelar, stor,
rörlig mellankroppsled samt
två par vingar, av vilka de
främre äro utbildade till lä-
derartade täckvingar, vilka
övertäcka de vida större, tun-
nare och i vila hopveckade
flygvingarna. R. äro jämfö-
relsevis stora insekter; små
former äro mycket sällsynta
bland dem, och flera for-
mer höra till insektsvärldens
jättar. Omkr. 12,000 arter äro
kända, varav blott omkr. 500 tillhöra Europas
fauna. R. uppdelas i två underordn., Cursoria,
vilka sakna hoppben och ljudalstrande organ samt
ha dolt äggläggningsrör, samt Saltatoria, vilka ha
hoppben, ljudalstrande organ samt vanl. fram-
sträckt äggläggningsrör. Somliga författare ha
frånskilt som särskilda underordn. ej blott kac-
kerlackorna och spökskräckorna
utan även bönsyrsorna el. r o v sk r ä c-
korna (Mantidae). Saltatoria omfatta gräs-
hoppor, vårtbitare och syrsor.
Rätvingesländor, Pseudoneuro’ ptera, var tidi-
gare det brukliga namnet på en underordn., som
omfattade dagsländorna, trollsländor-
n a, och sjösländorna. På grund av att dju-
ren genomgå sin utveckling i vattnet kallades de
också Amphibiotica. Numera betraktas dessa grup-
per som självständiga underordn.
Räv, Vu’lpes vu’lpes, tillhör ett undersläkte
av hundsläktet. Den vanliga r. når en längd av
61—75 cm, vartill kommer den yviga svansen
med 40—47 cm. Boghöjden är 35—38 cm och
vikten 6—10 kg. Kroppen är slank och smidig
men ser tjockare ut på grund av pälsens täthet.
Huvudet är brett och nosen lång och smal. Till
färgen är r. gulröd med strupen, bringan, större
delen av halsen och lårens insida vitaktiga. De
upprätt stående öronens baksida och fotterna äro
svarta, svansspetsen vit. Stickelhåren på rygg,
länd och lår ha hos gamla r. i vinterdräkt vita
ringar. K o r s r ä v har en mörk strimma längs
ryggen och ett tvärställt, mörkt band över bo-
garna, brandräv har blåaktig bringa och svans
utan vit spets, svartmagad r. svart under-
sida, och svarträv el. silverräv är mer el.
mindre rent svart med spridda, vita hår. R. är
övervägande ett nattdjur, som tillbringar dagar-
na i en håla, lya, där honan i april el. maj fö-
der 4—9 blinda, till färgen gråblå ungar. I
motsats till övriga hunddjur jagar r. alltid ensam.
Födan utgöres huvudsaki. av mindre däggdjur
från råttor och sorkar till harar, fågel, dagg-
mask, sniglar, större insekter och fisk samt, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
