Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räv - Räven (astronomi) - Rävfarm - Rävhaj - Rävinge - Rävkaka - Rävkaketräd - Rävkusu - Rävlanda - Rävmjölkstörel - Rävrumpa - Rävsax - Rävsläktet - Rävsnäs - Rävsvans - Rääf (i Småland), Leonard - Rö - Röbäcksdalen - Röd, Kristofer Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Räven—Röd
514
Vanlig räv.
skilt på hösten, bär. Den angriper, i synnerhet
under ungarnas uppväxt, även tamfågel. Dess
skadlighet uppväges dock till stor del av dess
betydelse som sorkjägare. På jaktbart vilt kan
naturligtvis en talrik rävstam verka skadligt.
Skinnet, särskilt vintertid, lämnar ett värdefullt
pälsverk. Vida dyrbarare är färgvarieteten sil-
verräv. Det stora flertalet dylika skinn härstam-
mar från en färgvarietet av den amerikanska r.
B 1 å r ä v är en varietet av fjällräven, utmärkt av
färg, växlande mellan ljust blått och brunt, som
ej övergår i vitt under vintern. Den vita vin-
terpälsen av fjällräven kallas viträv.
Räven (lat. Vulpecula), astron., stjärnbild mel-
lan 19 och 21,5 tim. rektascension och mellan
+ 20° och + 300 nordlig deklination. R., genom
vilken Vintergatan passerar, innehåller c:a 50
stjärnor, synliga för blotta ögat. Inga av dessa
äro ljusstarkare än 4,63.
Rävfarm, se Pälsdjursavel.
Rävhaj, Alöpias {Alope’cias) vu’lpes, art bland
hajarna, utmärkt av att den övre fliken av stjärt-
fenan är lika lång som hela den övriga krop-
pen, stundom längre. Stjärten inberäknad, når
den en längd av 5 m. Den är ovan blågrå, un-
der vit. Den förekommer i alla varma hav.
Rävinge, sn i Hallands län, Halmstads hd, på
kustslätten, n. v. om Halmstad; 17,51 km2, 490
inv. (1954). 1,278 har åker. Egendom: Bårarp.
Medeltida kyrka, restaur. 1952. Ingår i Getinge
och R. pastorat i Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. Tillhör storkommunen Getinge.
Rävkaka, Sémen nu’cis vo’micae, fröna av räv-
kaketrädet, Strychnos nux vomica. Fröna äro
runda, platta, med ytan täckt av gulgrå, till-
tryckta hår. Smaken är ytterst bitter, beroende
på närvaron av alkaloiderna s t r y k n i n och
brucin. De framkalla efter förtäring häftig
stelkramp, som hindrar andningen och medför
död. Pulver el. extrakt på r. (el. numera vanl.
strykninsalt) inblandas i ”åtel”, som utlägges för
att döda skadedjur, särskilt rävar.
Rävkaketräd, bot., se Rävkaka.
Rävkusu, se Pungdjur.
Rävlanda, samhälle i Björketorps sn i Väs-
tergötland vid järnvägslinjen Göteborg-Borås;
511 inv. (1951).
NF XVIII —17
Rävmjölkstörel, bot., svenskt namn på Eu-
phorbia peplus, se Euphorbia.
Rävrumpa, bot., sv. namn på åkerfräken, se
Fräkenväxter.
Rävsax, trampsax för rävfångst. Se Sax.
Rävsläktet, zool., se Räv.
Rävsnäs, kungsgård i Toresunds sn, n. Söder-
manland, vid Gripsholmsfjärden av Mälaren; 310
har, därav 75 har åker. Tillhörde länge Sture-
släkten, därefter Vasaätten, bl. a. hertig Karl och
Karl X Gustav. Det reducerades av Karl XI
och har sedan varit kungsgård.
Rävsvans, bot., se Amarantväxter.
Rääf [räv] (i Småland), Leonard Fred-
rik, kulturhistoriker (1786—1872), var av gam-
mal frälsesläkt. Han tog kansliexamen 1805 i
Uppsala, ingick 1808 i Riksarkivet men övertog
1810 familj egods och var sedan bosatt i Ydre
(”Ydredrotten”), efter 1843 på Forsnäs. R. blev
1818 kammarj unkare, 1861 led. av Vet.-akad. och
1860 fil. hedersdr i Uppsala. R. stod nyroman-
tikerna nära, var medl. av Götiska förbundet
och skrev i Iduna. Han var en verksam hem-
bygds- och folkminnesforskare samt urkunds-
samlare. A. I. Arwids-
sons ”Svenska forn-
sånger” (1834—42) är
delvis byggd på R:s
samlingar. Vitt.-akad.
äger R:s stora sam-
ling urkundsavskrif-
ter (R:s diplomata -
rium, 6 bd, 1281—
1622; deponerat i
Riksarkivet), en sam-
ling (7 bd) om skrock
och signerier m. m.
Som etnograf fram-
trädde R. med det in-
tressanta arbetet ”Sam-
lingar och anteckningar till en beskrifning öfver
Ydre härad i östergöthland” (5 bd, 1856—75). R.,
som deltog i ett flertal riksdagar, var utpräglat
konservativ. — Monogr. av A. Ahnfelt (1879).
Rö, sn i Stockholms län (Roslagen), Sjuhundra
hd, närmast s. om Rimbo; 46,71 km2, 544 inv.
(1954). Norrtäljeåns dal vidgas v. om Rösjön
till öppen slättbygd; f. ö. huvudsaki. skogsbygd.
982 har åker. Egendomar: Beateberg (se d. o.),
Lovisedal och Näs. Kyrkan är huvudsaki. medel-
tida. Ingår i Rimbo och Rö pastorat i Ärkestif-
tet, Sjuhundra kontrakt. Tillhör storkommunen
S j uhundra.
Röbäcksdalen, en staten tillhörig försöksgård
i Umeå landskommun, avsedd som central forsk.-
ningsinst. för norrländska jordbruksfrågor. Drif-
ten började 1953.
Röd, Kristofer Andersson, riksråd (d.
1548). Efter utrikes studier anlitades han sedan
början av 1530-talet av Gustav Vasa i kansliet
och till diplomatiska beskickningar, särsk. till
Danmark. Ehuru endast av lågfrälse börd inkom
han omkr. 1535 i rådet. Redan tidigt kunna slit-
ningar i hans förhållande till konungen märkas.
Sänd 1543 på legation till Danmark, återvände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
