Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röda korset - Svenska Röda korset - Svenska Röda korsets internationella verksamhet - Litt. - Rödalger el. floridéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Rödalger
518
föreningen uppgick vid sekelskiftet i Stockholms
frivilliga sjukvårdskolonn.
Svenska R:s uppgift är enl. gällande stad-
gar, antagna 1951, att i krig understödja de
svenska försvarskrafternas sjukvård och verk-
samheten för civilbefolkningens skydd samt att
i fred förbereda dessa arbetsuppgifter, att ar-
beta för förbättrad hälso- och sjukvård inom
landet, att genomföra el. deltaga i’ nationella el.
internationella hjälpaktioner samt att verka för
insikt om R:s humanitära syften och betydelsen
av samförstånd, fred och försoning mellan fol-
ken. Svenska R. anskaffar och utbildar hjälp-
systrar samt krigsvillig sjukvårdspersonal, mest
kvinnor, för tjänstgöring vid militära staber,
truppförband och anstalter. Inom de områden,
där civilförsvaret icke bär ansvaret för hemvär-
nets krigssjukvård, åvilar denna uppgift Svenska
R., som härför organiserar sjukbärare och sjuk-
vårdsgrupper. — Den fredsmässiga verk-
samheten med förbättrad hälso- och sjukvård in-
om landet som mål har lett till ingripande på
många områden, t. ex. genom utbildande av sjuk-
sköterskor och ödemarkssamariter, genom upprät-
tande av sjukhärbärgen, förlossningshem, barn-
och vilohem, sommarkolonier, varmbadhus och
badstugor, genom anordnande av läkarundersök-
ning av folkskolebarn på landsbygden och bespis-
ning av undernärda barn, genom anordnande av
barnkolonier under somrarna, genom åtgärder för
förbättrad tandvård, genom utlåning och tillhan-
dahållande av sj ukvårdsartiklar samt genom för-
bättrande av sjuktransportväsendet och anskaf-
fande av sjuktransportmateriel (bilar m. m.).
Vidare ha anlagts hjälpstationer vid de större
bilvägarna. Efter 2:a världskriget har verksam-
heten utökats med nya arbetsformer, ss. hjälp
åt gamla, sysselsättning i hemmen för långvarigt
sjuka och hjälp åt barnförlamade. En kurscen-
tral har inrättats för samordning av de många
skiftande kursformerna.
Högsta ledningen av Svenska R. utövas av
överstyrelsen med säte i Stockholm och
med av konungen utsedd ordf. Ordf, ha varit
prins Carl 1903—45, greve Folke Bernadotte
1946—48 (v. ordf. 1943—45) och är sedan 1948
f. justitierådet E. Sandström (v. ordf. 1946—
48). Högsta beslutande myndighet är fullmäk-
tige, som utgöras av ombud, valda av distrik-
ten och överstyrelsen, och som sammanträda vart
3:e år. Landet är indelat i 24 distrikt (i
regel län) med 1,731 kretsar, 167 kårer,
54 arbetsplatssamaritföreningar
och 479 ungdomsrödakorsförening-
a r. Sammanlagt medlemsantal 1952 532,881. Till
Svenska R. ansluter vidare StiftelsenRöda-
korshemmet, som omhänderhar R:s sjuk-
sköterskeväsen med dess sjuksköterskeskolor,
byrå och sjukhem. Svenska R. utger tidskrif-
terna Vårt Röda kors (1942 ff.) och Ungdo-
mens Röda kors (1924 ff.).
Svenska Röda korsets internationella verksam-
het. Under de båda världskrigen har Svenska
R. utövat en omfattande hjälpverksamhet. Bl. a.
har det medverkat vid invalidtransporter. Så-
lunda utväxlades 1915—17 63,000 tyska, öster-
rikisk-ungerska och ryska invalider och 1943-—
44 c:a 11,000 brittiska, amerikanska och tyska
krigsfångar via Sverige. Under kriget i Etiopien
1935 utsändes 1 ambulans med ytterst modern
utrustning. 1915 bildades ”Svenska R:s hjälp-
kommitté för krigsfångar”, vars arbete uppdela-
des på 3 huvudgrupper: Ryssland, Tyskland och
Österrike-Ungern. 1918 års ryska revolutioner
försvårade i hög grad krigsfångarnas redan för-
ut svåra förhållanden, och det blev nödvändigt
för R. att trots krigets upphörande fortsätta med
sin verksamhet för att lindra fångarnas hårda
öde, särsk. i Sibirien, samt att medverka vid de-
ras hemsändande. Även till krigsfångelägren i
Tyskland och Österrike-Ungern har Svenska R.
förmedlat kärleksgåvor. På gr. av den nöd och
livsmedelsbrist, som mot slutet av och efter 1 :a
världskriget hemsökte centralmakterna, inriktade
Svenska R. sina ansträngningar även på att räd-
da åtm. en del av barnen från följden härav.
Sammanlagt mottogos i Sverige 1919—21 c:a
21,000 krigsbarn. Även civilbefolkningens nöd
i de förra krigförande länderna sökte Svenska R.
lindra genom utdelning av kläder, läke- och livs-
medel och bränsle samt genom upprättande av
barnhem och utspisningslokaler. Särsk. stor om-
fattning tog denna verksamhet i Österrike 1919—
22 samt i Ryssland i samband med den miss-
växt som inträdde 1921. Under 2:a världskriget
inriktades hjälpen främst på de nordiska län-
derna, bl. a. genom upprättande av s. k. ”Barnas
hus” på olika platser i Norge och försändelser
av livsmedel, läkemedel, ambulanser samt anord-
nande av invalidvård, förmedling av gåvopaket
till krigsfångar och fadderbarnsverksamhet.
Svenska regeringen uppdrog vidare åt Svenska
R. att omhänderha humanitära uppgifter i Grek-
land, Polen, Nederländerna och Frankrike. Särsk.
för Greklands del var hjälpen omfattande. Svens-
ka R. medverkade i krigets slutskede att till
Sverige från Tyskland hemföra ett stort antal
svenska och svenskfödda kvinnor med barn. Ge-
nom särskild överenskommelse lyckades Svenska
R. åstadkomma överförandet till Sverige av
20,000 civilinternerade danskar och norrmän samt
c:a 7,000 kvinnor från 27 olika nationer. Ome-
delbart efter vapenstilleståndet i maj 1945 bi-
trädde Svenska R. vid överförande till Sverige
av ytterligare 10,000 personer från tyska fång-
läger. Under kriget medverkade Svenska R. vi-
dare till omhändertagande av c:a 40,000 evakue-
rade och flyktingar, huvudsaki. från Finland och
de baltiska staterna, som sökte fristad i Sverige.
— Efter krigsslutet 1945 organiserade Svenska
R. ett betydande hjälparbete i Berlin och Väst-
tyskland. Verksamheten utökades därefter till
att omfatta hjälp till 22 europeiska och 5 utom-
europeiska stater.
Litt.-. ”Svenska R., dess syften, organisation
och verksamhet” (1923) ; ”Svenska R. Handled-
ning” (1941).
Rödalger el. f 1 o r i d é e r kallas de till klas-
sen Rhodophyceae hörande algerna, emedan de
alltid innehålla ett rött och ett blått färgämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
