Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödalger el. floridéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Rödalger
520
Befruktningsorgan och sporhus
hos en rödalg (Lejolisia medi-
terranea). a honorgan (karpo-
gon) ’ med befruktningshår
(trikogyn), på vilket en hancell
(spermatium) fastnat, b anteri-
dium, c gren med sporhus
(cystokarpi), ur vilket en spor
lösgjort sig.
Några få parasi-
tiska r. äro alldeles
färglösa el. vita. R.
äro med undantag
av ett par släkten
utpräglade havsal-
ger, som kunna
tränga längre ned
på djupen, än vad
grönalger och
egentliga brunalger
i allm. pläga göra.
Som assimilations-
produkt bilda r. ett
särskilt slags stär-
kelse, floridéstär-
kelse. Cellväggarna
innehålla jämte cel-
lulosa även andra
kolhydrat, som vid
kokning lätt över-
gå till geléartade
produkter, t. ex.
agaragar och
ka ra gen. Diffe-
rentieringen hos r.
är stundom så hög,
att man kan urskil-
ja stam- och blad-
partier. Många äro
slutligen starkt för-
kalkade. — R:s
fortplantning sker
medelst sporer:
enkla, vanl. odela-
de m o n o s p o-
r e r, fyrdelade s. k.
tetrasporer
samt i regel enkla
karposporer.
Dessutom förekommer även ett slags grodd-
celler, s. k. parasporer. Könsfortplant-
ningen förekommer hos alla r., varvid de
ytterst små hankropparna, s p e r m a t i e r-
n a, endast genom strömningarna i vattnet
överföras till honorganen, karpogonen, som
Tetrasporer hos Callithamnion
corymbosum.
Nervtång, Delesseria sanguinea (t. v.), och karagentång, Chondrus crispus.
Se även bild 15—19 å färgpl. vid Alger.
hos de egentliga r. alltid bestå av en nedre, tjoc-
kare del, som hyser honkärnan, och en lång, hår-
fint utdragen spets, trikogynet, som upp-
fångar och mottager de orörliga spermatierna.
Omedelbart efter befruktningen inträder i enk-
laste fall en reduktionsdelning, och från det be-
fruktade karpogonet utväxa greniga trådar, som
övergå till bildning av karposporer, som äro
haploida och vid sin groning ge upphov till nya
könsindivid. R. av denna typ benämnas h a p 1 o-
biontiska. I vanligaste fall inträder emeller-
tid reduktionsdelningen icke omedelbart efter be-
fruktningen, med påföljd att karposporerna bli
diploida. När då dessa karposporer gro, bildas kön-
lösa diploida individ, som aldrig bilda könsorgan
men i stället tetrasporer. Vid tetrasporens
groning uppväxa så ånyo haploida könsindivid.
Av dylika r. förekomma alltid två slags individ,
1) könsindivid och 2) tetrasporindivid, följande
på varandra i ett slags generationsväxling. Dy-
lika r. benämnas diplobiontiska. Karpo-
sporer med sina trådar, pfta omgivna av urnlika
hyllen, benämnas hos r. cystokarp. Befrukt-
ningsförhållandena kunna nu ytterligare kompli-
ceras därigenom, att cystokarpiet med de karpo-
sporbildande trådarna icke härleder sig direkt
från karpogonet, utan efter befruktningen har
den befruktade honkärnan invandrat i en mer el.
mindre närbelägen näringsrik cell, en s. k. a u x i-
1 i a r c e 11, som blir utgångspunkt för karpo-
sporbildningen. Antingen bildas auxiliarcellerna
före el. också omedelbart efter befruktningen,
antingen i närheten av el. också mera avlägset
från karpogonet. Dessa olikheter äro av stor
betydelse för denna växtgrupps systematik. Vissa
r. ha redan före befruktningen en speciell, nä-
ringsrik auxiliarcell utbildad i samband med
varje karpogon. Sådana bildningar, bestående av
karpogon med närbelägen auxiliarcell, benämnas
p r o k a r p.
R. pläga indelas i två huvudgrupper: 1) Ban-
giales och 2) Florideae el. de egentliga r., om-
fattande den stora huvudmassan av de röda al-
gerna. Florideae indelas i talrika fam., fördelade
på flera större undergrupper. Hit höra t. ex.
sötvattensfloridéer som Batrachospermum och
strömtråd (Lemanea),
bägge vanliga i Sverige.
Bland andra vanliga nordis-
ka, rent marina former mär-
kas nervtång (Delesseria
sanguinea), vanlig på något
djupare vatten, gaffel-
tång (Fur cellaria), vanlig
på djupare vatten även långt
inne i Östersjön, karagen-
tång (Chondrus crispus),
1 e d t å n g (Polysiphonia),
ett mycket artrikt, kosmopoli-
tiskt släkte, och r ö d t r å d
(Ceramium), ett formrikt
släkte, som går långt upp i
Bottniska viken. Arter av
släktet Rhodymenia, som
ymnigt förekommer i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
