Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rödsot el. dysenteri (rödsjuka, blodsot) - Rödspotta el. rödspätta - Rödspov - Rödsprit - Rödstjärt, vanlig rödstjärt - Rödträ - Rödtunga el. mareflundra - Rödved - Rödvin - Röd zinkmalm - Rödön (socken i Jämtland) - Rödön (ö i Medelpad) - Röfors - Rögle - Röhl, Maria - Röhm, Ernst - Röhss, 1. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Rödspotta—Röhss
526
nom en amöba, Entamoeba histolytica (el. tetra-
gena). Den tropiska formen är så gott som ute-
slutande begränsad till tjocktarmen, tarmsåren
äro från början djupa och skarpt avsatta från
den omgivande tarmslemhinnan. I 20—30% av
fallen uppträder den viktigaste komplikationen,
leverabscess, som kan bryta igenom till lung-
säck el. bukhåla. Liksom bägge formerna i
fråga om de kliniska symtomen äro lika, äro
även principerna för behandlingen lika och gå
ut på en grundlig rensning av tarmen i början
av sjukdomen, varefter desinficierande och ad-
stringerande medel tillgripas. Shiga-Krusedysen-
terien behandlas även med antitoxiskt serum och
bakteriofag, amöbadysenterien med ipecacuanha-
extrakt (emetin) och yatren. R. efterlämnar en
ganska god immunitet. Liksom vid tyfus och
kolera kvarlever rödsotssmittämnet längre eller
kortare tid i avföringen. Så länge denna är slem-
blandad, kan den vara smittbärande. 1—2 veckor
efter tillfrisknandet måste man räkna med sådan
smittavsöndring.
Rödspotta el. r ö d s p ä 11 a, zool., se Flundre-
fiskar, sp. 656 och bild 3 samt bild å sp. 655.
Rödspov, se Långnäbbsläktet.
Rödsprit, se Denaturera.
Rödstjärt, vanlig rödstjärt, Phoeni’-
curus phoeni’curus, tillhör fågelordn. tättingar.
Hannen har vit panna, askgrå rygg, svart strupe
och bruna vingar men är f. ö. roströd, honan är
brungrå med roströd stjärt. Längden uppgår till
15 cm. R. igenkännes lätt på sin vana att utföra
liksom dallrande rörelser med stjärten. Den häc-
kar i hål i träd och förekommer över hela Sve-
rige. Födan utgöres mestadels av insekter men
även av bär. Den svarta r., P. gibraltariensis,
är ovan svartgrå, under vitgrå med övergump
och stjärt roströda; honan är ovan gråbrun, un-
der vitgrå med roströd stjärt. Den häckar säll-
synt i Skåne. Båda rödstjärtarterna äro flytt-
fåglar.
Rödträ, se Bresilja.
Rödtunga el. m a r e f 1 u n dr a, zool., se
Flundrefiskar, sp. 656 och bild 4.
Rödved. 1) Redwood, se Sequoia. — 2) Rötska-
da i lövträds ved, uppkommen från yttre skador.
Rödvin, i Sverige oftast dets. som rött Bor-
Vanlig rödstjärt, hanne.
Ur ”Våra fåglar i Norden”.
deaux- el. Bourgognevin, ehuru även röda viner
från Italien, Spanien, Algeriet m. fl. länder före-
komma.
Röd zinkmalm, miner., se Zinkit.
Rödön, sn i Jämtlands n. domsaga, på nord-
sidan av Storsjön; 229,75 km2, 2,886 inv. (1954).
Omfattar en bördig och tättbebyggd halvö v. om
den vik (Åssjön), där Indalsälven lämnar Stor-
sjön, och sträcker sig norrut till Näldsjön. 1,909
har åker. Vid statsbanan Bräcke—Storlien ligga
Krokom (se d. o.) och Y11 e r å n (631 inv. 1951),
det sistn. med tunnbinderier m. m. Kyrkan uppf.
efter brand 1923. Ingår i R:s, Näskotts och Asp-
ås pastorat i Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Utgör tills, m. Näskott, Aspås och Ås storkom-
munen Rödön; 697,52 km2, 7,172 inv. (1954).
Rödön, geol. märklig ö vid kusten av Medel-
pad. — Litt.: P. J. Holmquist, ”Om Rödöom-
rådets rapakivi och gångbergarter” (1899).
Röfors, del av Laxå köping.
Rögle, gods i Välinge sn, Malmöhus län, 10
km s. v. om Ängelholm; med underlydande 816
har, därav 601 åker. R. lydde länge under Span-
narp och sedermera jämte detta gods under Vege-
holm. Godset köptes 1830 av greve C. J. Wacht-
meister, som bl. a. ombyggde manbyggnaden.
Nuv. ägare är ett familj ebolag.
Röhl, Maria Christina, porträttecknare (1801
—75), elev av kopparstickaren Chr. Forssell. Hen-
nes huvudsakliga sysselsättning blev teckning av
porträtt, oftast i svartkrita. Det hörde på 1830-
och 1840-talen till god ton att låta ”rita av sig”
av Maria R. Franzén, Tegnér, Wallin, Geijer,
Emilie Högqvist (se bild vid denna) äro några av
hennes mest bekanta porträtt. En samling av hen-
nes konceptritningnar, omkr. 1,200 porträtt, tillhör
Kungl. bibi, i Stockholm. — Jfr A. Roosval,
”Ur M. R:s portfölj” (2 bd, 1916—19).
Rohm, Ernst Julius Günther, tysk politiker
(1887—1934). Han deltog som officer i 1 :a
världskriget, befordrades till kapten och spelade
1919—23 en viktig roll som bayerska riksvärnets
förbindelseman till invånarvärnen och aktivistiska
organisationer. Efter Hitlerkuppen i nov. 1923,
i vilken R. deltagit, bildade han som ersättning
för de förbjudna stormavdelningarna Frontbann.
1925 lämnade han det politiska livet och tjänst-
gjorde från 1928 som överstelöjtnant och instruk-
tör i bolivianska armén till 1929, då han hem-
kallades av Hitler och som stabschef övertog
ledningen av SA. Sedan han i slutet av 1933 ut-
nämnts till riksminister, strävade han att sam-
mansmälta denna organisation med riksvärnet och
synes därvid ha begagnat sig av socialistiska
strömningar inom- nationalsocialismen. 3% 1934
häktades R. och ett stort antal av hans närmaste
medarb. under sin tjänstledighet i Wiessee i
Bayern. Han beskylldes för att ha planerat en
statskupp och sköts. R. utg. ”Geschichte eines
Hochverräters” (1928). — Litt.: ”Die Memoiren
des Stabschef R.” (1934).
Röhss [rös], 1) Carl Wilhelm Christian
R., donator (1834—1900). Han var bankdirektör
och grosshandlare i Göteborg. — Röhss’ do-
nationsfond stiftades efter R:s död av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
