Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rönö - Rönö härad - Röpke, Wilhelm - Rör (röse) - Rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Rönö härad—Rör
556
Ludgo, Spelvik och Runtuna; 285,00 km2, 3,069
inv. (i954).
Rönö härad i Södermanlands län, mellan Ös-
tersjön och Båven. Socknar: Svärta, Helgona,
Råby-Rönö, Runtuna, Lid, Ripsa, Ludgo, Spel-
vik, Bogsta, Sättersta, Tystberga, Bälinge, Läst-
ringe och Torsåker. Tillhör Nyköpings fögderi
och domsaga.
Röpke, Wilhelm, tysk nationalekonom och
socialfilosof (f. 1899), prof, i Graz 1928, i Kon-
stantinopel 1933 och i Genève sedan 1937. R.
är känd som konjunkturteoretiker (”Krise und
Konjunktur”, 1932; sv. övers. 1934). Hans se-
nare talrika skrifter ha ett allmänt socialfiloso-
fiskt innehåll. Han diskuterar sålunda förhål-
landet mellan ”marknadshushållning” och ”tvångs-
hushållning” (”kollektivism”). Hans sympatier
äro starkt knutna till den förra, och han bygger
på tanken, att bönderna skola bestå som grund-
val för en fri hushållning (”Die Gesellschafts-
krisis der Gegenwart”, 1942, ”Civitas humana”,
1944; sv. övers. 1945). Hans lärobok ”Die Lehre
von der Wirtschaft” (1937) har översatts till
svenska (”Ekonomi för miljoner”, 1946).
Rör, röse, stenhög; jfr Rågång.
Rör. 1) Bot., i betydelsen kärl, silrör, mjölk-
saftskärl, dets. som cellförening; som sam-
mansättningsdel i släkt- och artnamn, och då
syftande på ett ihåligt strå el. åtm. en trind stjälk,
t. ex. sandrörsläktet, bamburör (se Bambu), soc-
kerrör, spanskrör (se Rotting) och italienskt vass
(se Arundo).
2) Elektrotekn., se Elektronrör, Radiorör och
Röntgenrör.
3) Tekn., R. benämnas vanl. efter grundmate-
rialet, som kan vara gjutjärn, stålgjutgods, järn,
koppar, mässing, aluminium, bly, tenn, cement,
lergods, glas o. s. v. G j u t j ä r n s r ö r ha sin
viktigaste användning för i marken förlagda gas-
och vattenledningar av ej alltför högt tryck samt
för avloppsstammar i byggnader. De utföras
som flänsrör el. som muffrör. R. av smidbart
järn (”stålrör”) ha en mera mångsidig teknisk
användning på gr. av sin böj barhet och seghet.
Man skiljer mellan handelsrör, kvalitetsrör och
r. enl. särskilda föreskrifter. Handelsrör använ-
das för tryck upp till c:a 25 atö och för temp.
upp till 3000 (gas-, vatten- och värmeledningar
samt lågtrycksånga m. m.) samt i övrigt som
konstruktionsrör. Kvalitetsrör kunna vara ole-
gerade el. legerade; de användas till ångpanne-
tuber, överhettningstuber o. s. v. för tryck ut-
över 25 atö och för temp. över 3000. Koppar-
rör begagnas numera både till kallvattens- och
varmvattensrör i hus, i övrigt till smörjoljeled-
ningar, kylmedieledningar o. s. v. Mässings-
rör tjäna mest som konstruktionsrör men ha
även användning för marina installationer. Till
kondensorer användas bronsrör, tombakrör el.
kopparnickelrör. T e n n r ö r ha sin största an-
vändning vid pneumatiska orgelklaviaturer. B 1 y-
r ö r användas, där man eftersträvar utpräglad
böj barhet, ss. vid anslutningar för gasmätare och
avloppslås; i övrigt ha bly rör avsevärt bruk in-
om kemisk industri. Aluminiumrör nyttjas
dels som konstruktionsrör, dels inom kemisk in-
dustri, bl. a. bryggeriteknik. R. av glaserat 1 e r-
gods användas i st. f. gjutjärnsrör till vissa
avloppsinstallationer; oglaserade r. (tegelrör)
till enklare avlopp, täckdikning, kabelskydd o. s. v.
Cementrör ha sin största användning vid av-
loppsledningar och brunnsinklädnader. Glasrör
ha mångsidigt bruk, bl. a. för kemisk apparatur,
dessutom som utgångsmaterial för ampulltillverk-
ning, till kvicksilverströmbrytare, glödlampsdetal-
jer, termometrar o. s. v.
4) Vapentekn. R. (tänd rör), tändmedel för
sprängladdningar m. m. i projektiler. Redan på
1500-talet voro ”hålkulorna” (svartkrutfyllda
bomber och granater) försedda med s. k. b r a n d-
r ö r. Dessa r. hade en brandrörssats av mjöl-
krut m. m., ett slags stubin, som antändes vid
skottlossningen, brann under projektilens gång i
luften och i sin tur antände sprängladdningen.
När r. insattes i granaten, avskars el. genom-
borrades det så, att brandsatsens längd blev av-
passad för den beräknade skjuttiden till målet.
Dessa första r. voro således t i d r ö r. För att
få krevad vid själva nedslaget gjorde man stund-
om brandrör av så skört material, att r. bröts
av vid bombens anslag, varvid lågan genast tände
sprängladdningen, således ett slags anslags-
r ö r. Även sedan tändmedlens form och inre
konstruktion väsentligen ändrats, bibehölls i
Sverige alltjämt den gamla benämningen ”rör”. —
Ett modernt r. består av en kedja explosiv-
ämnen, som bringar projektilen till brisad (kre-
vad), en anordning (mekanisk, mekanisk-pyrotek-
nisk el. elektrisk), som i rätt punkt i projektil-
banan tänder explosivämneskedj an, en serie säk-
ringsanordningar, som hindra för tidig brisad
(krevad), samt en rörkropp, som innesluter nyss-
nämnda delar. Med hänsyn till den anordning,
som tänder explosivämneskedj an, indelas r. i
anslagsrör (nedslagsrör, p e r k u s-
sionsrör), tändning vid anslag mot målet
el. markytan, t i d r ö r, tändning viss tid efter
skottlossningen, tidanslagsrör, kombina-
tion av ovannämnda, och z o n r ö r, tändning, då
projektilen når in i en viss zon kring målet,
d. v. s. befinner sig på visst största avstånd
från el. viss största höjd över målet. Med hän-
syn till sin plats på projektilen indelas r. i
spetsrör och bottenrör. De sistn. äro
i regel anslagsrör. Bland anslagsrör kan
man med hänsyn till den tid, som förflyter från
det ögonblick anslaget sker, till dess tändning
äger rum, särskilja r., som ge ögonblicksbrisad,
anslagsbrisad och fördröjningsbrisad (studsbri-
sad). R., som ge ögonblicksbrisad, äro
alltid spetsrör och äro framtill vanl. försedda
med en membran och ett lätt slagstift, som vid
anslaget pressas in i r. (s 1 a g s t i f 11 ä n d-
ning). ”Fördröjningstiden” är av storleksord-
ningen 0,001 å o,0001 sek. R., som ge anslags-
brisad, äro spets- el. bottenrör och inrym-
ma vanl. en med tändspets el. tändhatt försedd
hammare, som vid projektilens anslag på gr.
av trögheten glider fram mot en med rör-
kroppen fast förenad tändhatt, resp, tänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
