Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rör - Röra - Rörbaggar - Rörbäcksnäs - Rördam, släkt - Rördam, 1. Holger - Rördam, 2. Skat - Rördam, 3. Valdemar - Rördelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Röra—Rördelar
558
Exempel på anslagsrör för
ögonblicksbrisad.
Vid skottlossningen kastas
spärring och spärrfjäder bakåt,
varigenom armeringsringen fri-
göres. Sedan projektilen läm-
nat loppet, pressar armerings-
fjädern armeringsringen fram-
åt. På grund härav kunna
kulorna av centrifugalkraften
kastas utåt, så att tändstiftet
frigöres. Vid anslag pressas
slagstiftet in mot tändhatten.
Röret användes till vissa 40
mm luftvärnsspränggranater.
spets (h a m m a r-
tandning). För-
dröj ningstid 0,01—
0,001 sek. R., som
ge fördröj-
ningsbrisad
(vid små anslags-
vinklar och för
studs gynnsamma
markförhållanden
studsbrisad),
äro antingen spets-
el. bottenrör och
tändas på samma
sätt som något av
de förutnämnda r.
I explosivämnes-
kedjan är emeller-
tid inskjuten en
fördröj ningsanord-
ning (krutpiller el.
dyl.), så att projek-
tilen briserar först
0,05—0,25 sek. efter
anslaget, varigenom
projektilen före
brisaden hinner
tränga in i t. ex.
täckta värn el.
studsa upp på för
verkan lämplig höjd
över marken. —
T i d r ö r äro an-
tingen mekaniska
tidrör el. bränntid-
rör. Vid meka-
niska tidrör sker
tändningen genom
att ett slagstift
bringas till utlösning och tänder en tändhatt,
då vanl. ett urverk gått en viss, i förväg in-
ställd, mot skjuttiden till målet svarande tid
(u r v e r k s r ö r): r. måste ”temperas”. Bränn-
tid s rör kännetecknas av att rörkroppen in-
rymmer en sammanhängande kanal, i vilken en
sträng av t. ex. svartkrut är inpressad. Den
brännbara strängen, vars längd kan varieras
och i förväg inställas (r:s tempering), an-
tändes vid skottlossningen, och lågan från den-
samma tänder explosivämneskedjan efter inställd
tid. — Tidanslagsröret är en kombina-
tion av tid- och anslagsrör. Det inställes på tid
el. anslag. Vanl. användes dock r. som ett tid-
rör, d. v. s. temperas. Är inställd tempering
därvid för lång, fungerar r. som ett anslagsrör
vid träff i målet (mot marken).
Röra, sn i Bohuslän, Orusts v. härad, på n. v.
kusten av Orust; 45,18 km2, 1,311 inv. (1954).
Odlade dalsänkor mellan kala bergplatåer. 919
har åker. Vid Henåns mynning i n. badorten
Hen ån (293 inv. 1951). Kyrkan av sten är
från 1846. Ingår i Tegneby, R. och Stala pas-
torat i Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kon-
trakt. Tillhör storkommunen Tegneby.
Rörbaggar, zool., se Sävbaggar.
Rörbäcksnäs, kyrkobokföringsdistrikt i Lima
sn i Dalarne.
Rördam, dansk präst- och lärdomssläkt, känd
sedan 1500-talet.
1) Holger Frederik R., präst och kyrko-
historiker (1830—1913). R. efterlämnade en ovan-
ligt omfångsrik produktion inom kyrko-, skol-
och litteraturhistoria. Från 1857 redigerade han
”Kirkehistoriske samlinger” och lämnade själv de
viktigaste bidragen därtill. Han utgav 1868—77
sitt huvudarbete, ”Kjöbenhavns universitets histo-
rie fra 1537 til 1621” (4 bd), 1868 ”Klaus
Christofferssön Lyskanders levned” och 1896
”Historieskriveren Arild Huitfeldt”. En rad en-
staka studier samlade han i ”Historiske samlinger
og studier” (4 bd, 1891—1902). R. utvecklade
slutligen en rik verksamhet som utgivare. — Litt.:
B. Kornerup, ”Til minde om H. F. R.” (1930;
med bibliogr.).
2) Thomas Skat R., den föreg:s bror, biskop
(1832—1909). Han var från 1895 Själlands biskop.
1894 blev han teol. hedersdr. Av R:s talrika
skrifter kan nämnas en övers, av N. T. med in-
ledningar och anmärkningar (1887—92). R. var
en ansedd predikant av Grundtvigsk riktning.
3) Valdemar R., författare (1872—1946).
R. debuterade 1895 med diktsaml. ”Sol og sky”
och utgav sedan ett 30-tal diktböcker, som känne-
tecknas av en flödan-
de versifikatorisk för-
måga, som dock icke
alltid var konstnärligt
hållen, och som be-
handlat skilda ämnen:
erotik, natur- och
landsortsliv, foster-
landskänsla samt min-
nen och erfarenheter.
R. behandlade liknande
ämnen i episka dikter
och romaner på vers,
ss. ”Karneval” (1903),
”Den gamle kaptajn”
(3 bd, 1906—-07) och
”Jens Hvas til Ulvborg” (2 bd, 1922—23). Hu-
vudtemat i R:s verksamhet som förf., journa-
list och talare från mitten av 1900-talets första
decennium blev det nationella; han uppträdde som
varnare och väckare, varvid han pekade på mot-
sättningen till grannlandet i s. R:s propaganda,
som betonade det heroiska, militära och viljemäs-
siga, möttes med erkänsla av några, under det att
andra avvisade den som tom chauvinistisk fra-
seologi. R. kom själv att isolera sig genom att
han vid den tyska ockupationen av Danmark 1940
helt följdriktigt hyllade Hitler och den tyska
nationalsocialismen. — ”Udvalgte digte fra tyve
aar” utkommo i 2 bd 1918, antologien ”Danmark
i tusind aar” 1940 (med inledn. av Kaj Munk).
Rördelar av stål el. aducergods (s. k. f i t-
tings) användas för skarvning, avgrening
o. s. v. av stålrör, t. ex. vid inomhusinstallationer
av vattenlednings- och gasrör. Förbindningsme-
toden är härvid gängning (Whitworths rör-
gängor). I vissa fall sker sammanfogningen me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
