Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rördelar - Rördrom - Rörelse - Rörelseenergi - Rörelseförnimmelser (kinestetiska förnimmelser) - Rörelsekapital el. driftkapital - Rörelsemängd - Rörelseterapi (kinesiterapi) - Rörflen, flen - Rörhöna - Rörig, Fritz - Röring - Rörkvarn - Rörladdning - Röros - Rörpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Rördrom—Rörpost
560
10 II 12 13
Rördelar.
i vinkel, 2 korsrör, 3 T-rör, 4 skarvrör med mutter
och muff, 5 nippel, 6 nippelrör, 7 förminskningsmuff,
8 huv, 9 propp, 10 språng (halvböj) med muff, 11 knä-
rör (helböj) med muff, 12 returböj med muff, 13 S-rör
med muff.
delst pågängade kopplingar el. flänsar. Fig. åter-
ger ett antal av de vanligaste r.-typerna; härtill
komma ett flertal andra, t. ex. T-rör med svängd
gren. T- och korsrör med förminskningar, kors-
rör med svängda grenar, dubbelvinklar, 45-gra-
dersvinklar och övergångsrör. Kännetecknande
för r. med utvändiga gängor är, att gängningen
är svagt konisk, dock med undantag för den
längre gängan vid skarvrör. R. av gjutjärn och
avsedda för skarvar i gjut järnsledningar, t. ex.
för avlopp, kallas gjutna r. el. m u f f rörs-
delar och kännetecknas av att skarvningen sker
med t. ex. drev och mönja, d. v. s. utan använd-
ning av gängor.
Rördrom, zool., se Hägrar, sp. 688.
Rörelse, i) (Astron.) Himlakropparnas r. är
ett fundamentalt problem inom astronomien.
K e p 1 e r s upptäckt av lagarna för himlakrop-
parnas r. och N e w t o n s deduktion av gravita-
tionslagen gåvo astronomerna möjligheter att be-
räkna de verkliga rörelseförhållandena i världs-
rymden. De r. hos himlakropparna, vilka icke kun-
nat förklaras på grundval av gravitationslagen el.
på grundval av den allmänna relativitetsteoriens
mera generella förklaring av förändringarna i
universum (rörelser, ljusutbredning), äro mini-
mala och sakna all betydelse, när det gäller att
bilda sig en uppfattning om den allmänna meka-
niska anordningen av universum.
2) (Bot.) Se Retningsfysiologi, sp. 908.
3) (Mek.) Se Acceleration, Ballistik, Broms,
Centrifugalkraft, Fallrörelse, Hastighet, Kinema-
tik, Mekanik och Rotation.
Rörelseenergi, fys., se Energi.
Rörelseförnimmelser (kinestetiska för-
nimmelser, av grek. kinei’n, sätta i rörelse)
kallas sådana sinnesförnimmelser, som underrätta
oss om våra rörliga kroppsdelars lägeförändring-
ar. De uppkomma genom en förening av hudens
berörings- och tryckförnimmelser och särsk. för-
nimmelser, som utlösas i lederna. Härtill äro
knutna förnimmelser av spänningen i de använda
musklerna. En fint nyanserad uppfattning och le-
vande erinring av r. äro av avgörande betydelse
för varje utövande av kroppslig färdighet, ss.
gång, lopp, tal, sång, hantverk och idrott.
Rörelsekapital el. driftkapital, den del
av ett företags kapital, som är nödvändig för
driftens fortgång och för förräntningen av det
fasta kapitalet, anläggningskapitalet.
Rörelsemängd, fys., mek., kallas produkten
(mv) av mätetalen för en massa (m) och för
dennas hastighet (v). R. är ett fundamentalt
begrepp inom bl. a. mekaniken, tillämpligt t. ex.
vid stöt.
Rörelseterapi (kinesiterapi), i läke-
konsten använd aktiv och passiv övning av håll-
nings- och rörelseorganen (av patienten själv,
resp, med hjälp av rörelsegivare), övningen sker
med manuell teknik eller med apparater. R. har
blivit en viktig läkemetod, särskilt inom kirurgi,
ortopedi och neurologi.
Rörflen, fl en, Typholdes (Phaläris, Bal-
dingéra) arundinäcea, ett 1—2 m högt, tuvat
gräs med styvt strå, breda blad och yvig vippa,
på vars grenar de enblommiga, ofta violetta små-
axen sitta. Växer i s. och mell. Sverige; sällsynt
längre norrut. Bandgräs el. randgräs (var.
picta) med vitrandiga blad odlas som prydnads-
växt.
Rörhöna, se Sumphönssläktet.
Rörig [rö’ri^], Friedrich (Fritz) Hermann,
tysk historiker (1882—1952), innehade från 1913
professurer i historia i Leipzig och Kiel samt från
1935 i Berlin. R. var under 1930- och 1940-talen
den mest framträdande tyske historikern. Sina
betydelsefullaste insatser gjorde han som medel-
tidshistoriker, och särsk. viktiga äro hans bidrag
till Hansans och den medeltida handelns historia.
Hans viktigaste bidrag till den medeltida stads-
historien finnas i ”Hansische Beiträge zur deut-
schen Wirtschaftsgeschichte” (1928). Den medel-
tida handeln behandlas i ”Mittelalterliche Welt-
wirtschaft. Blüte und Ende einer Weltwirtschafts-
periode” (1933) och Hansan i ”Vom Werden und
Wesen der Hanse” (1940).
Röring, se Ankare, sp. 556.
Rörkvarn, se Krossning, sp. 900.
Rörladdning, laddning, bestående av ett antal
rördelar, fyllda med sprängmedel, vilka samman-
fogas till erforderlig längd. R. användes vid
sprängning av hinder m. m.
Röros, stad och gruvsamhälle i s. ö. delen av
Sör-Tröndelag fylke i Norge, i Glömmas dal
c:a 650 m ö. h.; c:a 2,600 inv. Här ligger Röros
kopparverk, anlagt 1644 för smältning av
malmen från de 1620 i den s. k. rörosskiffern
upptäckta kopparfyndigheterna. De viktigaste
gruvorna i trakten äro Storvarts, Kongens gruve,
Muggruva, Christianus Sextus och Olavs gruvt.
F. n. sker brytningen huvudsaki. i Olavs gruve.
Staten har en väsentlig andel i det nuv. bolaget.
Rörpost, anordning för befordran av post
medelst pneumatisk kraft. Meddelanden, som
skola sändas, inneslutas vanl. i s. k. patroner,
vilka framdrivas i rörledningar. R. anyändes i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
