Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachalin, Sakhalin - Sachau, Eduard - Sacher-Masoch, Leopold von - Sachs, Curt - Sahcs, Hans - Sachs, Josef - Sachs, Julius von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Sachau—Sachs
580
Ochotska havens djupa sänkningsfält samt Tatar-
sundet i v. och La Pérouse-sundet i s. S. sträcker
sig från 45°5i’ till 54°25’ n. br.; 74,078 km2, c:a
440,000 inv. (1939). S. ingår sedan 1946 i RSFSR
som Sachalinområdet. Huvudstad är Alexandrovsk
(-Sachalinskij) med c:a 20,000 inv. S:s ytge-
staltning är ganska växlande. I dess mell. delar
sträcka sig två bergskedjor i öns längdriktning;
den västligaste av dem, Västsachalinska bergsked-
jan, utgör huvudvattendelaren mellan Ochotska
havet och Tatarsundet, östsachalinska bergsked-
jan sträcker sig längs östkusten och når i Nevel-
skij berget, öns högsta topp, 2,013 m ö. h. Öst-
kusten karakteriseras av avlånga laguner, som
påminna om Östersjöns haffbildningar. Nästan
alla S:s berglager, förutom de paleozoiska inom
östkedjan, äro kolförande, från stenkol till brun-
kol. Jordbruket är svagt utvecklat och möjligt
endast s. om 520 n. br. Viktigaste kulturväxter
äro vårråg och vårvete, korn, potatis och gurka.
Betydande fiske. På sista tiden ha skogs- och
bergsbruk fått ökad betydelse, huvudsaki. genom
den arbetskraft, som levererats av tvångsför-
flyttade. Stenkol brytes på v. kusten i omnejden
av Alexandrovsk och Uglegorsk. Vidare äger S.
järnmalm, guldförande sand och oljeförande la-
ger. 1937 uppgick oljeproduktionen till 356,000
ton. —• Järnvägsnätet omfattar blott 650 km. S.
har flygförbindelser med övriga Sovjetasien och
ångbåtsförbindelser med Nikolajevsk, Sovjetskaja
Gavan och Vladivostok. — I forna tider tillhörde
S. Kina. På 1630-talet började japaner inflytta
och togo småningom hand om ön. Den ryska
kolonisationen går tillbaka till 1857. Efter stri-
digheter om ön avstod Japan 1875 S. som bytes-
objekt mot Kurilerna till Ryssland. I rysk-
japanska kriget 1905 ockuperade Japan S., vars
sydliga del s. om 500 n, br. enl. freden i Ports-
mouth gick till Japan. Sedan Japan förlorat i
2:a världskriget, avstods hela ön till Sovjet-
unionen. S. var från 1869 rysk deportationskoloni.
Sachau [za’kåu], Karl Eduard, tysk orien-
talist (1845—1930), 1869 prof, i Wien, 1876 i
Berlin, företog resor 1879—80 i Syrien och
Mesopotamien och 1897—98 i Babylonien och
Assyrien. S. behandlade företrädesvis de arameis-
ka dialekterna, i synnerhet syriskan, men även
arabisk och iransk filologi. S. redigerade preuss.
vet.-akad:s edition av ”Ibn Saad, Biographien
Muhammeds, seiner Gefährten und der späteren
Träger des Islams” (1904—28).
Sacher-Masoch [za’kar-mä’zåk], Leopold,
Ritter von, österrikisk författare (1835—95).
Utom polsk-judiska noveller skrev S. patologiska
kärlekshistorier. Jfr Masochism.
Sachs [za’ks], Curt, tysk-judisk musikfors-
kare (f. 1881), till 1933 prof, i musikvetenskap
vid univ. i Berlin, 1934—36 verksam i Paris, 1937
prof, vid univ. i New York. S., som är en av
vår tids främsta och idérikaste fackmän på in-
strumentforskningens och musiketnologiens om-
råden, har skrivit bl. a. ”Geist und Werden der
Musikinstrumente” (1929), ”Eine Weltgeschichte
des Tanzes” (1933) och ”The rise of music in
the ancient world” (1943).
Sachs [za’ks], Hans, tysk skald (1494—1576).
Han fick 1517 mästarbrev som skomakare i
Nürnberg. Redan som lärling fick S. undervis-
ning i mästersång. Under de sextio år han äg-
nade sig åt skaldskap och skomakeri utvecklade
han en häpnadsväckande litterär alstringskraft.
Påverkad av reformationen, som han omfattade
med känsla och övertygelse, diktade han i dess
anda. I ”Die wittenbergisch Nachtigall” (1523)
prisade han Luthers uppträdande. Största betydel-
sen har hans världsliga diktning. Han ägde
grundlig beläsenhet såväl i bibeln och allehanda
teologiska arbeten som i den grekisk-romerska
litteraturen, i den italienska novellitteraturen och
den tyska sagolitteraturen. Särskilt uppskattade
äro S:s poetiska berättelser och Schwänke samt
hans fastlagsspel. S. var 1500-talets skickligaste
tyske berättare. Ännu verkar han, när han skildrar
vad han själv iakttagit och upplevat, genom naiv
friskhet, kvick skalkaktighet och glad levnadsvis-
het. Glömd några årtionden efter sin död, blev
han först mot slutet av 1700-talet genom Goethes
levande intresse för honom framdragen ur
glömskan och uppskattad till sitt rätta värde.
Själv utgav S. tre saml. vers och prosa (1558,
1560 och 1561), vilka följdes av två postuma
(1578—79). En kritisk uppl. av S:s verk i 26
bd (1871—1908) är utg. av A. von Keller och E.
Goetze, hans fabler och Schwänke i 13 bd 1893
—1913. — Monogr. av P. Landau (1924) m. fl.
Sachs [sa’ks], Josef Ernst, affärsman (1872
—1949). Efter studentexamen 1890 och affärs-
studier i utlandet blev S. 1893 chef för familje-
firman Joseph Leja,
som från 1863 drivits
av S:s fader Simon
S. (1839—1907). 1902
sammanslogs firman
med K. M. Lundberg
till ab. Nordiska kom-
paniet. S. var verkst.
dir. i detta företag
1902—37 (därefter
jourhavande dir.), v.
ordf, i styrelsen 1933
—44, ordf. 1944—49;
norsk generalkonsul
1916—24. S. var ofta
anlitad för offentliga
uppdrag på det finansiella och ekonomiska om-
rådet, särsk. under och efter 1 :a världskriget.
Han var styrelsemedl. i ett flertal svenska han-
dels- och industriföretag samt olika näringsorga-
nisationer. — Han har utg. ”Varuhuset. En stad
i staden” (1938) och memoarverket ”Mitt livs
saldo” (postumt, 2 bd, 1949).
Sachs [za’ks], Julius von, tysk botanist
(1832—97), en av den moderna växtfysiologiens
främste. Han blev 1868 prof, i Würzburg. S.
gjorde grundläggande insatser inom alla växt-
fysiologiens huvuddelar, och jämte sin store lär-
junge, W. Pfeffer, präglade han denna vetenskap
under nära ett halvsekel. Inom assimilationsfysio-
logien påvisade S. bl. a. exakt sambandet mellan
stärkelsebildningen och kolsyreassimilationen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
