Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachs, Julius von - Sachsare - Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Sachsare—Sachsen
582
träder S. som författare
nik” (1875).
Sachsare [-ks-1 (lat.
klorofyllkropparnas roll härvid samt utredde
assimilatens ledning från bladen till andra de-
lar av växtkroppen. Lika viktiga voro för ret-
ningsfysiologien hans undersökningar över tro-
pismerna och för formväxlingens fysiologi hans
studier över tillväxtens
och utvecklingens för-
lopp. Flera metoder
och apparater bära S:s
namn, t. ex. jodprovet,
bladhälftmetoden, rot-
lådan och klinostaten.
Ej minst är S. be-
römd som läroboksför-
fattare: ”Handbuch
der Experimentalphy-
siologie” (1865), ”Vor-
lesungen über Pflan-
zenphysiologie” (1882;
2:a uppl. 1887). Kan-
ske än bättre fram-
i ”Geschichte der Bota-
sa’xones), en germansk
folkstam, som tidigast omnämnes av Ptolemaios
(omkr. 150 e. Kr.). S. utgjorde ett större folk-
förbund i n. v. Germanien. De gjorde plundrings-
tåg mot Galliens och Britanniens kuster och del-
togo i Britanniens erövring vid 400-talets mitt
(se Angelsaxare, Angler samt England, sp. 701).
Efter år 500 nämnas s. icke längre som ett sjö-
farande folk, men i Germanien utvidgades allt-
mer deras välde. Sedan de i förening med fran-
kerna 531 krossat thüringarnas mäktiga rike,
blevo de själva det ledande folket i Nordtysk-
land. Bland de sinsemellan oberoende stammarna
urskilde man sedan 700-talet fyra grupper: e n g-
rerna vid Weser, östfalerna ö. och väst-
f a 1 e r n a v. om dessa samt nordalbing-
e r n a mellan Elbe (lat. Albis) och Eider. Mot det
kristna omvändelseverket satte de länge ett hård-
nackat motstånd, och först Karl den store lycka-
des kuva och kristna dem. Men den stränghet,
varmed han sökte undertrycka den hedniska kulten
och införa frankiska kyrkliga inrättningar, väckte
en hej dlös förbittring. En förnäm västfal, Widu-
kind, framträdde som själen i motståndet, och
det ena fruktansvärda upproret avlöste det andra.
Småningom bragtes dock s. åter till underkastelse,
och deras land införlivades definitivt i det fran-
kisk-tyska världsriket. Då det alltmer försvagade
karolingiska riket ej förmådde ge tillräckligt
skydd, började en rik och ansedd adlig släkt, 1 u-
d o 1 f i n g e r n a, att taga ledningen bland sach-
sarstammarna och bekläddes snart med hertiglig
värdighet. Sachsen räknades från denna tid som
ett av de fem tyska stamhertigdömena,
och ur dess hertigsläkt togos under 900-talet
Tysklands kejsare. En ny sachsisk hertigätt,
billungarna, spelade under 1 ooo-talet en stor
roll i Tysklands politiska liv. 1106 förlänades
Sachsen åt Lothar av Supplinburg;
denne, själv vorden kejsare, gav det i sin tur 1137
åt hertigen av Bayern Henrik den stolte,
av huset W e 1 f, som på mödernet härstammade
från den gamla hertigätten. Henriks son Hen-
rik Lejonet vann genom sina erövrings- och
omvändelsetåg mot slaverna stora områden (bl. a.
större delen av nuv. Mecklenburg) åt sitt hertig-
döme. Men den katastrof, som 1180 drabbade
honom, gjorde också slut på hertigdömet Sachsen
i dess forna utsträckning. Den nye hertigen av
Sachsen, Bernhard (d. 1212), av huset A s k a-
n i e n, fick på sin lott endast några smärre om-
råden vid mell. och nedre Elbe. Detta hertigdöme
(det yngre hertigdömet Sachsen), som
f. ö. 1260 delades på två linjer, Sachsen-
Lauenburg och S a c h s e n-W ittenberg,
har i Tysklands historia ej gjort några större
insatser. Kurfurstevärdigheten övergick 1423 till
Fredrik av Meissen, av huset W e 11 i n.
Sachsen [za’ksan]. 1) Tyskt stamhertigdöme,
se Sachsare. —• 2) Förutv. provins i Preussen,
se Sachsen-Anhalt.
3) Land i Tyskland, inom den östtyska repub-
liken; 16,992 km2, 5,558,566 inv. (1946). En v.
del av prov. Niederschlesien är nu införlivad med
S. Huvudstad Dresden. S. tillhör nästan helt det
mellantyska platålandskapet. Högsta delen ligger
i s. ocb utgöres av Erzgebirges horstplatå, vars
vattendelare bildar den naturliga gränsen mot
Tjeckoslovakien. Horstens mjukt vågiga, av gra-
nit och kristallina skiffrar sammansatta yta (800
—1,000 m ö. h.) kulminerar här med Fichtelberg
(1,214 m) och fortsätter mot ö. i Sachsiska
Schweiz’ av Elbes dal genombrutna sandstens-
platå. Jordtäcket består i sänknings fälten såväl
som i Lausitz och mell. S. i stor utsträckning av
ända till 10 m mäktig lössjord. Omkr. 85%
av befolkningen äro protestanter, knappt 5fl/o
katoliker. Med 327 inv. per km2 är S. näst Nord-
rhein-Westfalen Tysklands tätast befolkade land.
Ung. halva S:s areal är åker. På den sandigare
jorden i n. produceras nästan uteslutande råg och
potatis, medan de bördigare områdena karakteri-
seras av vete-, korn- och sockerbetsodling. De
lägre bergstrakterna ha råg- och havreodling, de
högre mest betesmarker. Grönsaker odlas i stor
skala i distrikten kring Dresden, Leipzig och
Zittau. I S. har vinodlingen sin europeiska nord-
gräns, i det att sådan kultur drives i ganska stor
skala å sydsluttningar i Elbe-bäckenet. Odling av
ädlare fruktsorter har dock tilltagit på bekost-
nad av vinarealen. I Erzgebirge idkas boskaps-
skötsel i stor utsträckning som huvudnäring. Här
funnos fordom även givande fyndigheter av tenn-,
silver-, kobolt-, vismut-, bly-, zink-, koppar- och
järnmalmer, och här växte under 1400- och 1500-
talen en blomstrande bergslag fram. Efter 30-
åriga kriget ha emellertid malmerna utbrutits. I
Erzgebirge har utvecklats en betydande trävaru-,
pappers-, glas-, finmekanisk och textilindustri,
den senare förbunden med hemslöjd. Bergsbruket
har flyttats till Erzgebirgisches Becken och Elbe-
bäckenet med deras rika stenkols fyndigheter, där
de viktigaste gruvcentra äro Zwickau, Lugau
och trakten kring Dresden. Dessutom brytas stora
mängder brunkol vid Leipzig och Zittau. På
sistone ha betydelsefulla uranförekomster i v.
Erzgebirge (Aue o. a.) snabbt börjat exploateras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
