Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahlgrenska sjukhuset - Sahlin, släkt - Sahlin, 1. Carl - Sahlin, 2. Emil - Sahlin, 3. Ester - Sahlin, 4. Stig - Sahlin, släkt - Sahlin, Carl Yngve - Sahlin, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Sahlin
602
manna och Sahlgrenska sjukhuset),
i Göteborg, tillkom 1782 efter en donation av N.
Sahlgren. Det första sjukhuset om 24 sängar
låg vid nuv. Postgatan. Ytterligare donationer
och statligt bidrag möjliggjorde, att sjukhuset
1808 kunde flytta in i en större byggnad med 80
sängplatser i hörnet av ö. Hamngatan och Spann-
målsgatan. 1846 beslöt man att på bastionen Ca-
rolus dux uppföra ett sjukhus om 230 vårdplat-
ser. Detta sjukhus, kallat ”Gamla Sahlgrenska”
el. ”Sociala huset”, erhöll dock endast 219 plat-
ser. Sedan uppfördes på Änggården ett sjukhus
om 350 sängar, som togs i bruk 1900. Sedermera
tillkommo fristående paviljonger, bl. a. för öron-
och ögonsjukdomar (1938), psykiskt sjuka (s. å.),
förlossningar och kvinnosjukdomar (1939) samt
radioterapi (1943). Vidare uppfördes ett värme-
och kraftverk (1937) och en centraltvättinrätt-
ning (1939). Till sjukhuset höra även en invid
Vasa sjukhus belägen paviljong, ”Sahlgrenska
sjukhusets medicinska klinik H”, samt ”Kvinno-
kliniken H” (gamla barnbördshuset). I sitt nuv.
skick omfattar sjukhuset 16 avd. med var sin
överläkare samt ett antal polikliniker (däribland
en centraltandpoliklinik), ett flertal laboratorier,
ett apotek, en sj uksköterskeskola och en statlig
barnmorskeläroanstalt. Antalet sjuksängar är
1,476. över 130 läkare äro verksamma vid sjuk-
huset, som numera är Sveriges näst största
kroppssjukhus. — I huvudsaklig överensstämmel-
se med ett 1946 antaget tävlingsförslag genom-
går sjukhuset f. n. en om- och tillbyggnad, som
innebär rivning av bl. a. de äldre partierna och
uppförande på samma plats av en 16 vån. hög
centralbyggnad, vari flertalet vårdavd. skola in-
rymmas. I förslaget ingår även tillkomsten av
en behandlings- och poliklinikbyggnad, en pavil-
jong för reumatologpatienter från hela landet,
nya laboratoriebyggnader och ett nytt centralkök
(färdigt 1952) m. m. Fullt utbyggt torde sjuk-
huset komma att få 1,714 sängplatser. — Vid S.
har alltsedan dess tillkomst bedrivits vetenskap-
lig forskning och undervisning. Ett flertal av
den 1949 inrättade Medicinska högsk:s inst. äro
el. komma att bli förlagda till sjukhuset, och de
flesta av dettas överläkare skola medverka vid
undervisningen, några i egenskap av prof. På
hösten 1951 avlades de första med. kand.-exami-
na, och följande termin tog den kliniska under-
visningen sin början.
Sahlin, släkt, härstammande från kyrkoherden
i Svedvi (Västmanland) Petrus Johannis (1511—
71), med namnet upptaget efter byn Gesala i
Romfartuna sn.
1) Carl Andreas S., bruksdisponent, bergs-
historiker (1861—1943), utexaminerad från Tek-
niska högsk. 1888, gruvingenjör och sedermera
disponent-assistent vid St. Kopparbergs bergslags
ab. 1888—1900, disponent vid Laxå bruks ab.
1900—17, verkst. dir. för Bångbro intressenters
ab. 1917—24, led. av flera statliga kommittéer
för handel, industri och järnvägar, ordf, i Järn-
verksfören. 1904—28, fullmäktig i Jernkontoret
1912—28, styrelseled. i ett flertal aktiebolag
och fören.; led. av Ingeniörsvetenskapsakad. 1921,
fil. hedersdr vid Stockholms högsk. 1927. S. var
en av Sveriges främsta forskare i bergs- och
brukshistoria. Han förvärvade stora saml. av
tryck och bilder över svensk bergshantering, vil-
ka han donerade till Jernkontoret och Tekniska
museet. S. utgav ett stort antal bergshistoriska
skrifter.
2) Emil Gustav S., den föreg:s halvbror, in-
genjör, generalkonsul (f. 1879 %)• Efter examen
från Falu bergsskola 1900 blev S. pappersmästare
vid Örebro pappersbruk 1903, var ingenjör vid
Skutskärs cellulosafabrik 1904—05 och hade 1906
affärsuppdrag i Sydafrika. Han verkade som
handelsattaché i Ostasien 1907—12 och i Austra-
lien samt Nya Zeeland från 1913. S. var svensk
generalkonsul i London 1918—43.
3) Ester Gunhild S., den föreg:s syster,
skådespelerska (f. 1881 5/s). Efter studier för
Julia Håkansson debuterade S. 1903 som Sophie
Ledieux i ”Chamillac” vid Håkansson-Svennberg-
turnén och var anställd där 1903—05, hos A.
Ranft 1909—29 samt vid Oscarsteatern 1929—31.
S. är en intelligent, spirituell och temperaments-
full representant för komediens och farsens munt-
ra fruar och slagfärdiga subretter samt har med
känsla och övertygelse också spelat pojkroller av
skilda slag. — G. 1928 m. konsul Th. Lundgren.
4) Stig Erik Gunnar S., brorson till S.2)
och S.3), ämbetsman (f. 1899 2/s), fil. lic. 1922
och jur. kand. 1925 vid Lunds univ., attaché i
Utrikesdep. s. å., sekr. 1931, utrikesråd och chef
för Utrikesdep :s handelsavd. 1935, envoye i Hel-
singfors 1941, t. f. generaldir. i Kommerskolle-
gium 1941, kabinettssekr. 1945, verkst. dir. för
ab. Vin- & spritcentralen sedan s. å. S. har varit
medl. el. ordf, i ett flertal kommissioner samt
varit svensk huvuddelegat i många underhand-
lingar med främmande makter.
Sahlin, släkt, härstammande från bergsfogden
i Värmland Anders Salin (d. 1698).
Carl Yngve S., filosof (1824—1917). Han
blev fil. dr 1851 och var prof, i Uppsala 1864
—94. S. betraktas som den mest betydande bland
boströmianerna och arbetade med stor logisk
skärpa på att självständigt och kritiskt utveckla
Boströms system, varigenom han utövat ett bety-
dande inflytande på svensk filosofi. Han var 1876
—89 Uppsala univ:s rektor, led. av Stockholms
högskolas styrelse 1894—1901, led. av kommit-
tén ang. universitetsstatuterna 1873—74 m. m.
Bland S:s talrika skrifter märkas ”Om vilkoren
för möjligheten af praktisk filosofi” (1855), ”Om
grundformerna i etiken” (1869), ”Kants, Schleier-
machers och Boströms etiska grundtankar”
(1877), ”Om logikens uppgift” (1882), ”Om
grundformerna i logiken” (1883—84), ”Om bryt-
ningspunkten i vår tids filosofi” (1888).
Sahlin, Gustaf Josef, affärs- och industri-
män (f. 1892 18/g). Han var chef för Javasche
Transmarin Handel Nij i Batavia 1918—21 och
idkade härefter under ett par år självständig af-
färsverksamhet i Sverige och Balticum. Från 1923
har S. v^rit knuten till Elektrolux-koncernen,
först som chef för dess filial i Riga, härefter
(från 1924) som meddir., resp. dir. för Electro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
