Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahara - Sahara-Atlas - Sahara-järnvägen - Saharanpur - Sahib - Sahlén, Artur - Sahlgren, 1. Jöran - Sahlgren, 2. Ernst - Sahlgren, Nicolaus - Sahlgrenska sjukhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Sahara-Atlas—Sahlgrenska sjukhuset
600
A. Bernard i ”Géographie universelle”, 11:2
(T939); H. Schiffers, ”Die S.” (1950).
Sahara-Atlas, se Atlas.
Sahara-järnvägen, namn på ett franskt projekt
på en järnväg genom Sahara till Franska Sudan.
Frågan om en sådan bana har flera gånger all-
varligt övervägts och senast under 2:a världskri-
get, då Vichy-regimen med tillstånd av den tyska
ockupationsmakten, som var intresserad av pro-
jektet, satte i gång vissa byggnadsarbeten. 1940
—42 färdigställdes delen Oudjda—Colomb-Béchar
—Kenadsa, och arbetet utsträcktes även längre åt
s. Men då Vichy-regeringen genom 2:a världs-
krigets förlopp miste sitt inflytande i Nordafrika,
förändrades förutsättningarna för arbetet, och det
nedlades.
Saharanpur [sähäränpö’], stad i staten Uttar
Pradesh, Indiska unionen, n. n. ö. om Delhi; c:a
148,000 inv. Berömd botanisk trädgård.
Sähib, arab., ”herre”, i Indien hederstitel
särsk. för européer.
Sahlén, Artur Oliver Julianus, grafiker, trä-
snittare (1882—1945). Efter konststudier i
Stockholm och Paris började han 1907 arbeta
med träsnitt. Tills, m. Harriet Sundström och
Carl O. Petersen startade han 1912 Fören. Ori-
ginal-träsnitt, som skulle verka för att väcka
intresset för denna konstart. S., som också var
synnerligen intresserad av bokkonst, drev från
1915 tryckeriet Handpressen i Råsunda, där han
gav ut en rad bibliofila verk. I sin konst stod
S. i nära förhållande till det samtida engelska
träsnittet med dess ornamentala rikedom och an-
knytning till typografien. I senare arbeten nåd-
de han större förenkling, särsk. i sina landskaps-
framställningar. Han har gjort serierna ”Stock-
holm i exteriör” (25 träsnitt, 1923—29) och
”Träsnitt ur svenska kistebrev” (1930). — S.
utgav ”Om träsnitt öch träsnidare i Sverige”
(i9U).
Sahlgren. 1) Gustaf Fredrik Jöran S.,
språkforskare (f. 1884 V4), fil. dr samt doc. i
svenska språket i Uppsala 1912, i Lund 1916,
prof, i nordiska språk
i Lund 1929, prof, i
nordisk ortnamnsforsk-
ning (personlig pro-
fessur) i Uppsala 1930
—50. Redan tidigt in-
riktade sig S. målmed-
vetet på studiet av de
nordiska ortnamnen.
1910 blev han Ort-
namnskommissionens
sekr., 1919 led. av
kommissionen och 1950
dess ordf. 1927—50
var han förestånda-
re för Svenska ort-
namnsarkivet. S. grundade 1913 tidskr. Namn
och bygd, vars huvudred, han alltsedan dess varit.
Som förf, på detta område förenar S. med en
solid språkvetenskaplig lärdom en klar insikt om
att ortnamnsforskning icke kan och får bedrivas
som en uteslutande lingvistisk vetenskap. Hans-
skrifter utmärkas av stor uppslags- och fantasi-
rikedom. Han har även nått beaktansvärda resul-
tat inom bebyggelse-, kultur-, religionshistoria
o. s. v. Bland hans ortnamnsavh., mestadels of-
fentliggjorda i Namn och bygd, må nämnas ”Blå-
kulla och blåkullafärderna” (1915), ”Förbjudna
namn” (1918), ”Västgötska ortnamn av typen
Kölingared” (s. å.), ”Forna tiders jakt och djur-
fångst belysta av ortnamnen” (1920), ”Nordiska
ortnamn i språklig och saklig belysning”, 1—13
(1924—40), ”Hälsingborgstraktens ortnamn” (i
”Hälsingborgs historia”, utg. av L. M. Bååth, 1,
1925) samt ”Ordlängdsbalansen i svenskan” (i
Namn och bygd, 1930), av vilka flera, t. ex. den
sistn., gå långt utanför den rena ortnamnsforsk-
ningen. S., som 1913—20 var anställd i Svenska
akad:s ordboksred., har även ägnat sig åt etymo-
logi i vidsträcktare bemärkelse, svensk språkhi-
storia och stilistik (”Linnés bildspråk”, i ”Veten-
skapssocietetens i Lund årsb.”, 1924), fornväst-
nordisk filologi (”Eddica et scaldica”, 2 bd, 1927
—28) samt folkminnesforskning (bl. a. ”Säg-
nerna om trollen Finn och Skalle och deras-
kyrkobyggande”, i Saga och sed, 1940—41).
1945 grundade han Arv, tidskr. för nordisk
folkminnesforskning. Som textutg. har han
bl. a. framträtt med en uppl. av Olaus Pe-
tris ”Svenska krönika” (1917); vidare har
han, ensam el. tills, m. S. Liljeblad, utg. ett
flertal saml. av folksagor, upptecknade av
G. O. Hyltén-Cavallius, N. G. Djurklou m. fl.
S:s initiativrikedom och organisationstalang ha
även framträtt på flera andra områden; bl. a.
är han en av stiftarna av Vetenskapssocieteten
i Lund, av Sydsvenska ortnamnssällskapet och av
Gustav Adolfs akad. för folklivsforskning och
har, bl. a. genom ”Svensk namnbok” (1939—40),
nedlagt ett stort arbete för skapandet av nya
släktnamn. 1944 tillägnades honom en festskrift.
S. är medl. av redaktionen för Nordisk Familje-
boks 4:e uppl.
2) Ernst Johan Albert S., den föreg:s bror,
läkare (f. 1889 21/s), med. lic. i Stockholm 1914,
med. dr 1924, doc. i neurologi vid Karolinska
inst. 1925, överläkare å medicinska avd. vid S:t
Eriks sjukhus i Stockholm 1931—43, styresman
där 1934—43, överläkare och styresman vid Sö-
dersjukhuset sedan 1943; prof:s titel 1949. S.
har skrivit ett stort antal arbeten, huvudsaki. i
neurologi.
Sahlgren, Nicolaus, köpman, donator (1701
—76). S. idkade fäderneärvd handelsrörelse i
Göteborg från 1729 och var en av Ostindiska
kompaniets första direktionsmedlemmar (1733—
68). S., som blev mycket rik, besjälades livligt
av tidens patriotiska allmänintressen men stod
främmande för politiken. Han upprättade Ko-
bergs och Gåsevadholms fideikommiss. Under
sina sista år gjorde han stora donationer till Vet.-
akad., till ett barnhus på hans säteri östad invid
Alingsås, vilken inrättning ännu består, och
framför allt till det senare s. k. Sahlgrenska
sj ukhuset.
Sahlgrenska sjukhuset (1855—1936 off. All-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
