Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saima el. Saimen - Sainete - Saint - Saint-Acheul - Saint Albans - Saint Andrews - Saint-Arnaud, Jacques Leroy de - Saint-Aubin, de - Saint Augustine - Saint-Barthélemy - Saint-Brieuc - Saint Catharines - Saint Christopher el. Saint Kitts - Saint Clair - Saint-Cloud - Saint Croix, Santa Cruz - Saint-Cyr, Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Sainete—Saint-Cyr
606
jetunionen 1944 avskar emellertid kanalen ung.
på mitten.
Sainete [sainä’tä], sp. (eg. en bit fett, en
läckerbit), ett slags enaktslustspel, som särskilt
under 1600- och 1700-talen tjänade som mellanspel
el. avslutning vid en spansk comediaföreställning.
Saint [sä], fr., fem. sainte [sät], helig, helgon.
Saint-Acheul [sät-a/ö’1], förstad till Amiens,
n. Frankrike, en av de tidigast kända fynd-
platserna från den paleolitiska stenåldern.
Saint Albans [sant å’lbonz], stad och sedan
1877 anglikanskt biskopssäte i Hertfordshire,
England, omkr. 35 km n. v. om Londons city;
c:a 45,000 inv. Staden, under romartiden kallad
Verulanium, är uppkallad efter S:t Alban (se
Alban), till vars minne den nuv. katedralen (in-
vigd ii 15) uppfördes.
Saint Andrews [sant ä’ndröz], hamnstad i
grevsk. Fife, på Skottlands östkust; c:a 8,500
inv. Anglikanskt biskopssäte (förr ärkebiskopssäte
för Skottland) med Skottlands äldsta univ., gr.
1411. Ruiner efter en 1559 förstörd katedral
m. m. —• Staden är säte för den 1754 grundade
Royal and ancient golf club, (jfr Golf). Berömda
golfbanor; havsbad och fiske.
Saint-Arnaud [sat-arnå’], Armand Jacques
Leroy de, fransk marskalk (1798—1854). Han
deltog i grekiska frihetskriget, vann rask be-
fordran under strider mot araberna i Algeriet
och vann stort rykte, särskilt genom en expedi-
tion mot kabylerna 1851. Som krigsminister med-
verkade han dec. s. å. vid Napoleons statskupp
och överhopades av kejsaren med belöningar, bl. a.
med marskalksvärdigheten (1852). Han blev 1854
överbefälhavare över de franska trupper, som
sändes till Krim, där han hade betydande andel
i den fransk-engelska segern vid Alma. Han av-
led under återfärden till Frankrike.
Saint-Aubin [såt-åba’], de, franska tecknare
och gravörer; bröder. Gabriel Jacques de S.
(1724—80), elev till bl. a. Boucher, började måla
i olja men har sin största betydelse genom
sina med fart gjorda teckningar och akvareller
ur det samtida Parislivet. S. har även illustrerat
ett flertal böcker. — Augustin de S. (1736
—1807) graverade ett stort antal porträtt och
illustrationer. — Litt.: A. Moureau, ”Les S.”
(1894).
Saint Augustine [sant åga’stin], stad i n. ö.
Florida, U.S.A., på en liten halvö vid Atlanten;
c:a 14,000 inv. S. är U.S.A:s äldsta stad, gr.
av spanjorer 1565. Berömt havsbad.
Saint-Barthélemy [fr. utt. sa-bartelmi’], ö
bland Leeward Islands i Västindien, hörande
till franska kolonien Guadeloupe; 24 km2,
2,231 inv. (1946), negrer och fransk bland-
ras. ön uppbygges av gamla eruptiv och
tertiär kalksten; den är starkt kuperad och når
306 m ö. h. Sötvatten är sällsynt; flera saltträsk
finnas. På S. odlas framför allt bomull, ananas,
bananer, majs och maniok. Salt utvinnes, och ett
givande fiske bedrives. Huvudort är Gustavia
(fr. Le Carénage) med 442 inv. — S. upptäcktes
1648 av fransmännen och koloniserades av dem,
övergick jämte en del andra västindiska öar 1653
genom köp till Johannitorden men återköptes av
Frankrike 1665 och förblev i dess besittning till
1784, då Gustav III förvärvade S. till Sverige
mot en depå i Göteborg. Handeln på Västindien
och Nordamerika lämnades som monopol åt ett
Västindiskt kompani (gr. 1786), vilket delade
makten över S. med den av regeringen utnämnde
guvernören. Kompaniet fick rätt att uppbära
svenska statens inkomster mot skyldighet att för-
bättra och underhålla hamnen i Gustavia m. m.
1805 upphävdes Västindiska kompaniets privile-
gier, och tullavgifter m. m. gingo direkt till sta-
ten. Från 1820-talets mitt förlorade S. sin be-
tydelse som transitohamn och gick alltmer tillbaka,
då engelsmännen öppnade sina kolonier direkt för
amerikanare och handeln tog andra vägar. Från
att ha varit en god inkomstkälla förorsakade ön
nu årliga utgifter, och Sverige önskade endast
göra sig av med den. Efter en del underhandlingar
såldes S. till Frankrike 1878 (efter en folkom-
röstning, vari alla utom 1 röstade för återför-
ening med Frankrike) för 320,000 frcs, som
skulle användas till pensioner åt de svenska äm-
bets- och tjänstemännen på S. — Litt.: E. O. E.
Högström, ”S. under svenskt välde” (1888);
Ingegerd Hildebrand, ”Den svenska kolonin S.
och Västindiska kompaniet fram till 1796” (1951).
Saint-Brieuc [sa-bri(j)ö’], huvudstad i dep.
Cötes-du-Nord i Bretagne, Frankrike, vid innersta
delen av Baie de Saint-Brieuc av Engelska ka-
nalen; c:a 37,000 inv. S. har katedral från 1200
—1300-talen. Havsbad, ostronodling och storsjö-
fiske m. m.
Saint Catharines [sant kä’barinz], stad i prov.
Ontario i Canada, 15 km v. n. v. om Niagara
Falls vid Wellandkanalen helt nära Ontariosjön;
c:a 35,000 inv. Industri- och frukthan delscentrum.
Saint Christopher [sant kri’stafa] (fr. Saint
Christoph) el. Saint K i 11 s, ö, tillh. britt,
kronkolonien Leeward Islands i Västindien; 176
km2; c:a 30,000 inv. På ön reser sig den 1,315
m höga, ännu i slutet av 1600-talet verksamma
vulkanen Mount Misery. Den bördiga jordmånen
ger rika skördar av sockerrör och bomull. Huvud-
stad är Basseterre med c:a 8,000 inv. S. upp-
täcktes 1493 av Columbus och kom till England
1713^
Saint Clair [sant klä’a], sjö på gränsen mel-
lan Michigan, U.S.A., och Ontario, Canada;
1,190 km2, 175 m ö. h., största djup 8 m. Ge-
nomlöpes av den livligt trafikerade farleden
mellan sjöarna Huron och Erie.
Saint-Cloud [sa-klo’], v. förstad till Paris,
vid Seine s. v. om Bois de Boulogne; c:a 20,000
inv. S., i äldre tid Nogent, urspr. Novigentum
Clodoaldum, skall ha grundats som ett kloster av
frankerkonungen Klodvald, kring vilket en stad
växte fram. Under Ludvig XIV grundade hans
bror Filip av Orléans slottet Saint-Cloud, som
gav staden dess nuv. namn. I slottet, som förstör-
des 1871, genomfördes den statskupp, brumaire,
som gav N. Bonaparte makten i Frankrike.
Saint Croix [sant krcoa’], Santa Cruz, ö
bland Virgin Islands i Västindien.
Saint-Cyr [sä-si’r], L a u r e n t, markis av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
