- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
635-636

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salesianer, Den helige Frans av Sales’ fromma sällskap - Sales promotion - Salève - Salford - Salicaceae, pilfamiljen - Salicin - Salicornia - Salicylsyra - Salier (Franker) - Salier (prästkorporationer) - Salieri, Antonio - Salighet - Salin, Karl Bernhard - Salinas - Saliner - Salinsk - Salinometer - Salipyrin, salicylsyrat antipyrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

635 Sales promotion—Salipyrin 636

88) . Dess uppgift är att uppfostra manlig ung-
dom. Nära förbunden med s. är kongregationen
Marias döttrar, grundad 1872 av Bosco
med uppgift att fostra flickor och vårda sjuka.

Sales promotion [séi’lz pramåu’/n] (eng.,
försäljarbearbetning), i sin vidaste omfattning alla
åtgärder, som vidtas av en producent el. grossist
för att öka försäljningen av en vara el. tjänst.
Oftast avser man dock med s. endast bearbetning
av försäljare och återförsäljare, vanl. i form av
instruktionskurser, handböcker, varudemonstratio-
ner m. fl. försäljningsstödjande åtgärder.

Salève [salä’v], kalkberg i fr. dep. Haute-
Savoie, invid schweiziska gränsen; 1,380 m ö. h.
Elektr. linbanor; livlig turisttrafik.

Salford [så’lfad], stad (county borough) i Lan-
cashire, England, vid Irwell mittemot Manchester;
c:a 180,000 inv. Staden har rika kolgruvor samt
mångsidig industri. S:s hamn är en del av Man-
chesters, och Manchester Ship Canals största doc-
kor ligga inom S.

Salicäceae, Salicineae, p i 1 f a m i 1 j e n, fam.
bland koripetalerna. Omfattar släktena Popzilus
och Salix, med talrika arter, dioika träd el. bus-
kar med spiralställda, oftast hela blad med stip-
ler. Blommorna, som sitta i hängen, äro nakna,
ståndarna två—talrika och frukterna enrummiga
kapslar med många, håriga frön.

Salicin (av Salix, sälg, pil), en bittert sma-
kande glykosid, som framställes ur vissa pil- och
poppelarters bark. S. användes förr som läke-
medel.

Salico’rnia, bot., se Glasört.

Salicylsyra, en av salicylaldehyd ur salicin
framställd syra, C«H4 . OH . COOH, (orto)oxi-
bensoesyra. S. bildar färglösa, vackra kristaller
utan lukt, med äcklig, sötsyrlig smak. Löses föga
i kallt vatten men täml. lätt i hett vatten samt i
alkohol och eter. S. är ett ung. lika starkt anti-
septikum som fenol. Mildare verkar syrans na-
triumsalt, natriumsalicylat, vita, i vat-
ten lättlösliga kristaller. S. användes på gr. av
sina antiseptiska egenskaper som konserverings-
medel för frukt 0. s. v. I medicinen användes s.
som ett speciellt medel mot ledgångsreumatism,
vanl. i form av natriumsalicylat, acetylsalicylsyra
(aspirin) el. andra föreningar. Därjämte använ-
des s. utvärtes i form av salvor och liniment till
ingnidning, som antiseptikum och desinfektions-
medel i ströpulver, till borttagande av förhårdna-
der i huden, ss. liktornar och vårtor, i form av
plåster el. upplöst i kollodium (kollodin), till be-
handling av skavsår hopsmält med talg (s a 1 i-
c y 11 a 1 g).

Sälier, se Franker.

SaTier (lat. sa’lii, besläktat med saltre, dansa),
två romerska prästkorporationer för krigsgudens
kult, salii palatini, som dyrkade Mars, och salii
collini för kulten av Quirinus. I historisk tid upp-
trädde de gemensamt och företogo i mars och
okt., månaderna för fälttågs början och slut,
under vapendans en högtidsvandring genom Rom,
i krigardräkt och utrustade med de heliga spju-
ten (hastae Mar tis) och sköldarna (ancilia).

Salieri [saljä’ri], Antonio, italiensk tonsät-
tare (1750—1825). Han kom 1766 till Wien, och
han stannade där med undantag för ett par år
i Paris. S. vann högt anseende som komposi-
tör av högpatetiska operor. Han slöt sig nära till
Gluck, vars direkta hjälp han fick i operan ”Les
Danaides” (Paris 1784). 1788 blev S. hovkapell-
mästare men ledde operan endast i två år. Till
hans främsta operor räknas ”Les Horaces” (1786)
och ”Tarare” (1787).

Salighet, teol. Begreppet s. är i det kristna
språkbruket framför allt knutet till den med
frälsningen givna gåvan: s. är frälsningens inne-
håll. S. är därför för den kristna tron primärt
lika med gudsgemenskapen. Denna s. tänkes dels
såsom något, som skänkes människan i det när-
varande, dels såsom något, som fullkomnas, när
livet ”i tro” förbytes till livet ”i åskådning”.
Luther hävdar med styrka, att s. är något med
Guds förlåtelsegärning oskiljaktigt förbundet:
”där syndernas förlåtelse är, där är ock liv och
salighet”. Det kristna salighetsbegreppet har under
tidernas lopp ofta grumlats genom eudemonistis-
ka, egocentriska Och erosbetonade föreställningar,
understundom då också grovt förflackats — upp-
lysningsteologiens utbyte av s. mot lycksalighet
är ett exempel härpå.

Salin, Karl Bernhard, arkeolog, kultur-
historiker, museiman (1861—1931), fil. dr i Upp-
sala 1890, intendent för Nordiska museet 1903
och 1905—13 styresman för Nordiska museet och
Skansen. 1913 blev han riksantikvarie och sekr.
i Vitt.-akad.; han tog avsked på grund av sjuk-
dom 1923. S. var ordf, i den 1913 tillsatta forn-
minnesvårdskommittén. Urspr. konsthistoriker,
drogs S. snart över till den förhistoriska arkeolo-
gien och senare även till religionshistorien, särskilt
den nordiska. Som ett huvudresultat av omfat-
tande studieresor i Mellan- och Sydeuropa före-
ligger S:s viktigaste publikation, det stora arbe-
tet ”Altgermanische Thierornamentik” (1904),
som blivit grundläggande genom sina stilanalyser
och undersökningar av de olika kulturströmning-
arna under folkvandringstiden. S. startade och
redigerade 1906—13 tidskr. Fataburen. S. var en
utmärkt museiman. Hans största gärning på det
museala området, som för alltid förknippar hans
namn med Nordiska museet, var de väldiga sam-
lingarnas installering i den nya byggnaden. —
Litt.: N. E. Hammarstedt i Fataburen 1932; N.
Lithberg i Svenska Museer s. å.; O. Almgren i
Fornvännen 1933.

Sali’nas, grunda saltsjöar i s. Sydamerika
mellan Anderna och Atlanten. Under den torra
årstiden uttorka de och förvandlas till saltöknar.
Mest bekanta äro Salinas Grandes mellan Tucu-
mån och Cördoba i Argentina.

Saliner, se Koksalt.

Salinisk, saltaktig.

Salinomèter, se Saltprovare.

Salipyrin, salicylsyrat antipyrin, fe-
bernedsättande och smärtstillande läkemedel, vitt,
kristalliniskt pulver utan lukt, med bittersöt smak,
löses föga i kallt vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free