Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salix, jolster, pil, sälg, vide - Salje, Sven - Salkowskis reaktion - Salla (Kuolajärvi) - Sallat, sallad, salad - Sallatsläktet - Sallberg, Harald - Sallert, Ulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Salje—Sallert
642
med helbräddade blad. De sega kvistarna av 5.
viminalis, korgvide, nyttjas till korgflätning.
Som prydnadsväxter odlas bl. a. A. purpurea,
r ö d v i d e, och 5. babylonica, tårpil.
Salje, Sven Edvin, författare (f. 1914 15/s),
äger sedan 1942 släktgården Ljusaryd i Jäms-
hög, Blekinge. S. har vunnit stor popularitet ge-
nom några i traditionell realistisk stil skrivna
romaner med motiv ur sydsvenskt bonde- och
arbetarliv, bl. a. ”På dessa skuldror” (1942), där
huvudämnet är flykten från landsbygden, ”Män-
niskors rike” (1944), en forts, av den föreg.,
”Du tysta källa” (1946), en delvis självbiogra-
fisk bildningsroman, ”Vingslag i natten” (1948),
som berättar om livet i en skånsk slättby under
2:a världskriget, och ”De flyendes eldar” (1950),
som skildrar ett sydsvenskt stenhuggarsamhälles
utveckling under förra hälften av 1900-talet.
Några av S:s böcker ha med framgång filmats.
Salkowskis reaktion [zalkå’v-], kem., se Ko-
lesterin.
Salla (tidigare Kuolajärvi), kommun i
Lapplands län, Finland, vid gränsen mot Sovjet-
unionen, 5,819 km2, 8,858 inv. (1951; 1,5 inv. per
km2); finsktalande. Ung. hälften av kommunen
avträddes till Sovjetunionen vid freden i Moskva
1940 och vapenstilleståndet 1944. I fredsvillkoren
1940 bestämdes, att en sammanbindningsbana mel-
lan det finländska och ryska järnvägsnätet skulle
byggas från Kemijärvi genom S. till den nya
gränsen, varifrån en rysk bana går till Kandalaks
på Murmanbanan. Någon samtrafik har dock
icke hittills vidtagit på denna bandel. — Om
striderna vid S. se Finsk-ryska vinterkriget etc.,
sp. 513 ff.
Sa’llat, s a’l 1 a d, s a 1 ä d (eg. insaltad, av lat.
sal, salt), grönrätt av färska, råa blad av vissa
växter. Den vanligaste sallatsväxten, Lactuca sa-
tiva (se Sallatsläktet), odlas i Sverige i tre hu-
vudformer: bladsallat, huvudsallat och bindsallat.
Den sistnämnda, även kallad romersk s., har sitt
namn av att de långsträckta bladen hopbindas
för att utestänga solljuset, varigenom de inre bla-
den bli vita och möra. Cichorium endivia, vanl.
med flikiga, krusiga blad, lämnar endiviasallaten.
Av cikoriasallat {Cichorium intybus) odlas for-
men W i 11 o o f mest i Sverige. Till sallatsväxter
räknas även Lepidium sativum, den vanliga kras-
sen, samt Valerianella olitoria, åkersallat. Bladen
av dessa växter tillagas med en sås av salt och
citronsaft el. ättika samt matolja.
Även andra på likartat sätt tillagade grönsaker,
ss. gurka, tomater och vitkål, benämnas s., liksom
vissa blandningar av kallt kött, fisk el. hummer
med potatis, grönsaker och sallats- el. skarpsås.
Sa’llatsläktet [el. -ä’t-], Lactüca, hör till de
korgblommiga växterna, och de omkr. 100 arterna
finnas i alla världsdelar. De gula blommorna sitta
i små cylindriska, fåblommiga korgar, vilkas holk-
fjäll äro tegellagda. Mest bekant är den som hus-
hållsväxt urgamla trädgårdssallaten {L.
sativa) från Asien (se Sallat). G i f t s a 11 a t {L.
virosa) från Medelhavstrakterna har en gulbrun
mjölksaft, utgör som torkad laktukarium, vilket
Huvudsallat.
har narkotiska
verkningar och
nyttjas till för-
falskning av
opium. Tagg-
sallat {L.
scariola), som i
Sverige före-
kommer som
ogräs- och bar-
lastväxt, är en
typisk kompass-
växt, vars blad
ställa in sig i
ett och samma
lodplan, som
noga samman-
faller med nord-
strecket. Skogssallat {L. muralis) är van-
lig i s. och mell. Sverige.
Sallberg, Harald Arthur, grafiker (f. 1895
8/io). Efter studier vid Tekn. skolan och Konst-
akad. i Stockholm samt i England och Frankrike
blev S. 1932 biträdande lärare i etsning vid
Konsthögsk. och 1954 Johanson-Thors efterträ-
dare som föreståndare för skolan för grafisk
konst och lärare i grafisk konst vid högsk. Han
utgav 1927 ”Konstgrafiska metoder”, den grund-
ligaste översikten av de grafiska teknikerna, som
utkommit på svenska. — I sin tidigare verksam-
het var S. starkt inspirerad framför allt av
Meryons detalj skarpa etsningskonst. 1920—36
åstadkom han en lång rad Stockholmsskildringar
med fast detaljering och sträng komposition. Un-
der 1930-talet gjorde han ett flertal arbeten i
en mjukare, mindre detaljlös stil, och 1937 bör-
jade han arbeta med trägravyr, vilken gjorde,
att hans stil starkt förändrades. I denna teknik
utförde han illustrationer till bl. a. ”Fyra skrif-
ter” av Linné (1939) och W. Mobergs ”Rid i
natt” (1942). S. är icke någon starkt fantasibe-
gåvad konstnär men en av Sveriges skickligaste
grafiker. — Litt.: K. Hultén, ”H. S.” (1944).
Sallert, Ulla Sonja, operettsångerska (f.
1923 27A). S. debuterade 1943 i Folkparkerna och
har sedan bl. a. framträtt på Oscarsteatern, i
Harald Sallberg: På lindckvist. Trägravyr.
NF XVIII -21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
