Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandfeld, Kristian - Sandgren, Gustav - Sandhammaren - Sandhamn - Sandhamnsregattan - Sandhavre - Sandhem - Sandhi - Sandhult - Sandhurst - San Diego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Sandgren—San Diego
700
mångkunnig lingvist, författade bl. a. ”Molière og
hans modstandere” (1893), ”Sprogvidenskaben”
(1913—14, 2:a uppl. 1923; ty. ny uppl. 1915
och 1923), ”Balkanfilologien” (1926; fr. ny uppl.
1930), ”Syntaxe du franqais contemporain” (3
bd, 1928—43) och ”Syntaxe roumaine”, 1 (1936;
tills, m. Hedvig Olsen).
Sandgren, Gustav Emil, författare (f. 1904
20/8). S., som i sin ungdom var arbetare vid
en chokladfabrik i Ljungsbro, rycktes med i den
revolutionärt betona-
de arbetarrörelsen.
Han debuterade 1929
med prosaskisser och
framstod snart som
den mest konsekvente
av livsdyrkargruppen
i svensk 1930-talslitte-
ratur. S. har skrivit
lyrik, noveller samt sa-
gobetonade berättelser,
allmänt betraktade
som hans bästa saker,
”Livets glasögon”
(1938) och ”Skym-
ningssagor” (2 bd,
1936—46), skådespel, närmast avsedda för radio,
samt en rad längre berättelser och kortare ro-
maner, bl. a. ”Livet är rikt” (1932), ”Samuel”
(1934), ”Du bittra bröd” (1935), hans kanske
bästa roman, en självbiografisk fattigmansskild-
ring, ”Dans till gryningen” (1937), ”Leva på
vinden” (1941), ”Maria” (1942; filmad 1947),
”David blir människa” (1943), som också har
självbiografiska inslag, ”Skall detta ske på nytt?”
(1945), en antimilitaristisk bok, ”Sjung, Clary,
sjung!” (1946), ”Styrman Ejder” (1947), ”De
uppriktigas klubb” (1948), där S. vänder sig mot
vardagslivets förstelning, ”Liv ge oss svar”
(1949) och ”Tiggaropera” (s. å.). S. har vidare
utg. barn- och ungdomsböcker. — Litt.: R. Old-
berg, ”Nutidsförfattare” (2:a uppl. 1950).
Sandhammaren, Skånes sydöstligaste parti,
skjuter halvmånformigt ut i Östersjön och ut-
gör ett av Sveriges vidsträcktaste flygsandsfält,
med en bredd av ända till 2 km. På de numera
till stor del av bergtall bundna sandfälten före-
komma en mängd sällsynta växter. Ett 3,4 km2
stort område av S. förvärvades 1939 av staten
till natur- och friluftsreservat. Den nära 30 m
höga fyren har en ljusstyrka om 380,000 hefner-
Ijus; radiofyr finns sedan 1949.
Sandhamn, badort och fiskläge i Djurö kom-
mun, Stockholms län, på n. sidan av Sandö i
Stockholms yttre skärgård, vid huvudinloppet till
Stockholm; 227 inv. (1951). S. är ett av skär-
gårdens mest besökta sommarställen med hotell
och talrika villor. Kungl. svenska segelsällskapet
har här sin huvudstation med ett stort klubbhus,
restaurang och anordningar för inkvartering
m. m. Varje år anordnar sällskapet här den stora
Sandhamnsregattan. S. är fyrplats och en av
Sveriges största lotsplatser med uppassning bl. a.
från kryssande lotsmotorkutter. Tullverket har
en kustpostering i S. Kyrkan, som är av trä,
uppfördes 1935. I S. var Elias Sehlstedt tull-
inspektör 1852—69.
Sandhamnsregattan, en vanl. i början av aug.
sedan 1852 årl. förekommande regatta, varvid
kappseglas på Kanholmsfjärden och på havs-
banor utanför Sandhamn i Stockholms skärgård.
Jfr Sandhamn.
Sandhavre brukas på vissa orter som beteck-
ning för strandråg el. sandrör (se dessa ord).
Sandhem, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
n. v. om Jönköping, kring övre Tidan och sjön
Stråkens n. ända; 102,30 km2, 1,542 inv. (1954).
Kuperad skogsbygd (Hökensås i ö. 342 m ö. h.).
1,657 har åker. Egendomar: Tunarp, Grims-
torp m. fl. Industrisamhället S a n d h e m vid
S. stambanan har 464 inv. (1951). Kyrkan är
urspr. från 1401. Ingår i S:s, Härja, Utvängs-
torps och Nykyrka pastorat i Skara stift, Red-
vägs kontrakt. Tillhör storkommunen Mullsjö.
Sandhi, skt, ”sammanställning”, ”förbindelse”,
term i den indiska grammatiken för att beteckna
den ljudform orden antaga i satsen och lagarna
därför. Sandhireglerna spela inom den senare
sanskrit en ytterst viktig roll. Den inhemska
indiska grammatiken skiljer mellan inre och
yttre s., d. v. s. sådan som råder inom ett
ord och mellan de enskilda orden i satsen. Den
moderna sanskritgrammatiken använder nu ter-
men s. nästan endast i fråga om yttre s., och
i denna mening har ordet vunnit burskap inom
språkvetenskapen såsom allmän beteckning för
begynnelse- och slutljudens förändringar i fort-
löpande tal och skrift.
Sandhult, sn i Älvsborgs län, Vedens hd, i
det kuperade höglandet n. v. om Borås; 115,29
km2, 4,807 inv. (1954). Når i Götseredsplatån
312 m ö. h. och begränsas i s. av Söråns djupa
dal med Viaredssjön. 1,079 har åker. Textilindu-
stri. Vid järnvägslinjen Göteborg—Borås ligga
stations- och villasamhällena Sanda red (c:a
1,200 inv.) och Sjömarken (1,200 inv.), för-
orter till Borås. Om Hedareds kapell se d. o.
Nuv. församlingskyrkan från 1841. Ingår i Bre-
dareds, Tämta, Vänga och S:s pastorat i Skara
stift, Ås kontrakt. Bildar med Bredared stor-
kommunen Sandhult; 182,50 km2, 5,814 inv.
(1954); i Borås domsaga.
Sandhurst [sä’ndhast], ort i engelska grev-
skapet Berkshire s. ö. om Reading med en 1799
grundad krigsskola (Royal Military College).
San Diego [sän diéi’gåu], stad i Kalifornien,
U.S.A., nära mexikanska gränsen; 321,485 inv.
(1950; 2,637 1880, 39,578 1910, 147,995 1930).
S. är vackert beläget vid San Diego Bay, som
bildar en rymlig naturlig hamn, näst San Fran-
ciscos den bästa på Kaliforniens kust. Det är
en viktig trafikknutpunkt (U.S.A:s närmast Pa-
namåkanalen belägna hamn vid Stilla havet) med
bl. a. flyghamn (Lindbergh Field). S. har mång-
sidig industri, framför allt stora flygplanfabri-
ker. Viktig garnisonsort och stödjepunkt för
Stillahavsflottan. I närheten ligga flera förnäma
badorter, bl. a. Coronado Beach.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
