Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandler, Rickard - Sandliljesläktet - Sandlärka el. berglärka - Sandlöpare - Sandmasksläktet - Sandmussla - Sandnarvsläktet - Sandnes - Sandnessjöen - Sandomierz - San Domingo - Sandomir - Sandorm - Sandown - Sandpapper - Sandr, sandur - Sandrart, Joachim von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Sandliljesläktet—Sandrart
704
har han varit led. av Utrikesutskottet, sedan
1946 dess ordf. 1941—50 var S. landshövding i
Gävleborgs län. Bland S:s uppdrag under de se-
nare åren kan nämnas hans ordförandeskap i
den parlamentariska undersökningskommission,
som i febr. 1945 tillsattes för att bl. a. granska
säkerhetstjänstens verksamhet under 2:a världs-
kriget. S. var delegat vid FN:s generalförsam-
ling 1947—50. Betydande insatser har han gjort
som ordf, i 1950 års särskilda utskott ang. skol-
reformen och i 1951 års utskott för religionsfri-
hetslagen. — Starkt musikaliskt intresserad, var
S. Musikaliska akad:s preses 1932—38. — Bland
hans skrifter kunna nämnas ”Samhället sådant
det är” (1911), ”1 siffrors ljus” (1929), ”Socia-
liseringsproblemet. Allmänna synpunkter” (1935),
”Socialiseringsproblemet. Hushållsräkningens pro-
blem och faktorer” (1936) och ”Chiffer” (1943).
Vidare har S. samlat och utg. sina utrikespolitiska
tal i flera volymer. S. har även översatt K.
Marx’ ”Kapitalet” (3 bd, 1930—32). — Litt.: H.
Tingsten, ”Svensk utrikesdebatt mellan världs-
krigen” (1944)-
Sandliljesläktet, Anthe’ricum, växtsläkte av
fam. Liliaceae, omfattar omkr. 70 arter, av vilka
de flesta finnas i Afrika och några få i Europa.
S:s arter ha rotstock
och blomkalkarna i kla-
se. Stor sandlilja,
A. liliago, med 3—4 dm
hög, enkel stängel och
20 mm långa, vita kalk-
blad, växer i Skåne, Ble-
kinge och på Öland.
Sandlilja, A. ramo-
sum, som har grenig
ställning och 12 mm
långa, vita kalkblad,
växer dessutom på Got-
land.
Sandlås, mek., an-
ordning för tätning mel-
lan rörliga och fasta de-
lar i vissa ugnar, genom
vilken man förhindrar
ugn sgasernas utläckning
från det av dessa delar begränsade ugnsrummet.
S. består vanl. av en med sand fylld ränna i
ugnens fasta del och en däri nedskjutande, ge-
nom sanden tätande fläns på den rörliga, i vissa
fall i fortlöpande rörelse varande delen av ugnen.
Sandlärka el. berglärka, zool,, se Berg-
lärksläktet.
Sandlöpare, Ca’lidris arenäria, tillhör under-
fam. snäppor bland brockfåglarna. Dess färg är
om sommaren på huvud, hals, strupe och kräva
ljust roströd, i vinterdräkt är överkroppen ljust
askgrå; undersidan är vit året om. Om sommaren
är s. cirkumpolär och följer havskusterna vid
flyttningen söderut.
Sandmasksläktet, Areni’cola, tillhör borstmas-
karna bland klassen ringmaskar. Hithörande
former likna daggmaskarna till kroppsformen,
men de mellersta segmenten bära pariga, busk-
liknande gälar. Längden kan uppgå till cm.
Stor sandlilja.
Foto O. Andersson.
Den vanliga
sandmas-
k e n, A. mari-
na, är allmän
vid västkusten,
där den lever
nedborrad i
sanden på grunt
vatten. Den
nyttjas som agn.
Sandmussla,
zoo\., sv. namn
på Mya arena-
ria.
Sandnarvsläktet, Arenäria, hör till fam. Ca-
ryophyllaceae (underfam. Alsinoideae) och har
femtaliga blommor med hela, vanl. vita kronblad
och 10 ståndare. Omkr. 70 kända arter, 3 i Sve-
rige. Allmän på torra ställen i nästan hela lan-
det är A. serpyllifolia, en liten, höstgroende, ett-
årig ört med oskaftade, hjärtlika blad.
Sandnes [sa’n-nés], ladested s. om Stavanger,
längst in vid Gandsfjord, Rogaland fylke, v.
Norge; c:a 4,200 inv. Industrisamhälle; förort
till Stavanger, vid järnvägen Oslo—Stavanger;
goda ångbåtsförbindelser.
Sandnessjöen [sa’n-nès-], kustort (strandsted)
på ön Alsten, Nordland fylke, n. Norge, c:a
2,000 inv. Anlöpes av de snabbgående kustångar-
na och är centrum för lokaltrafiken på n. Hel-
geland-kusten.
Sandomierz [sandå’mjäj], ry. Sandomir, stad
i s. Polen, på Weichsels vänstra strand ovanför
Sans mynning; c:a 8,000 inv.; biskopssäte. Gam-
mal medeltidsstad med många märkliga byggna-
der. Under Karl X Gustavs krig besattes S.
1655 av svenskarna. 1656 blev konungens armé
innestängd av polackerna och litauerna i vinkeln
mellan Weichsel och San, mitt emot S. Karl
Gustav bröt sig dock skickligt ut över San och
fortsatte återtåget. 1702 samlades i S. en kon-
federation mot Karl XII av konung Augusts
anhängare. I dec. s. å. låg Karl XII här några
veckor med armén. Under 1 ;a världskriget stodo
strider vid S. 1914 och 1915.
San Domingo [dåmihjgå], se Dominikans-
ka republiken.
Sandomir [-då’mjir], se Sandomierz.
Sandorm, zool., se Boaormar.
Sandown [sä’ndåun], stad på ön Wight, s.
England; c:a 11,000 inv. Badort.
Sandpapper, se Slippapper och Slipduk.
Sandr, s a n d u r, isländsk benämning på de
sandmassor, som av Islands jökelälvar (särskilt
från Vatnajökull) med smältvattnet sköljas ut
på slättlandet utanför moränerna. Denna term har
också fått användning för hedsand i allm., såväl
i Nordtyskland som i Danmark.
Sandrart [za’ntrart], Joachim von, tysk
målare och konsthistoriker (1606—88). Han var
elev av bl. a. kopparstickaren G. Sadeler i Prag
och Gerrit Honthorst i Utrecht. 1627—35 vista-
des S. i Italien, där han nådde rykte som en av
tidens förnämsta målare. De följ. 12 åren ver-
kade han som högt skattad porträttmålare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
