Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sansovino, Jacopo Tatti - Sans peur et sans reproche - Sans phrases - Sans souci - San Stefano - Santa - Santa Ana - Santa Ana, Antonio López de - Santa Barbara - Santa Barbara Islands - Santa Catharina - Santa Clara - Santa Cruz (Argentina) - Santa Cruz (Galapagosöarna) - Santa Cruz, Saint Croix (Västindien) - Santa Cruz (Kalifornien) - Santa Cruz, de Tenerife (Kanarieöarna) - Santa Cruz, de la Sierra (Bolivia) - Santa Cruz Islands (Drottning Charlottas öar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73.3
Sans peur et sans reproche—Santa Cruz Islands
734
Jacopo Sansovino: Marcusbiblioteket i Venedig.
arkitekt intog S. redan under sin romerska tid
en framskjuten plats. Hans skulpturala verk be-
vara efter S:s överflyttning till Venedig mycket
mer av den florentinskt romerska andan än hans
byggnader. Så stå de båda kolossalstatyerna av
Mars och Neptunus på Dogepalatsets gård som
symboler för den florentinska smakens makt i
Venedig, under det att Marcusbiblioteket snarare
visar arkitektens förmåga att ansluta sig till den
venetianska traditionen. I Padova uppförde S.
gårdskolonnaden i univ.-byggnaden. Bland S:s
skulpturarbeten märkes f. ö. dogen Francesco
Venieris gravvård i San Salvatore. — Litt.: H.
R. Weihrauch, ”Studien zum bildnerischen Werke
des J. S.” (i935)-
Sans peur et sans reproche [sä pö’r e sä
raprå’/], se Chevalier.
Sans phrases [sä frä’z], fr., ”utan fraser”;
rent ut.
Sans souci [sä sosi’], fr., ”utan bekymmer”,
namn på slott, bl. a. Sanssouci i Potsdam (se
d. o.), på villor m. m.
San SteTano, nu Yesilköy, stad i Turkiet, s.
v. om Istanbul. I S. slöts preliminärfred 3 mars
1878 mellan Ryssland och Turkiet. Turkiet er-
kände Montenegro, Serbien och Rumänien som
oberoende stater samt Bulgarien som ett själv-
ständigt ehuru skattskyldigt furstendöme. Till
Ryssland avträddes Bessarabien samt flera om-
råden i Mindre Asien. San Stefanofreden, som
nästan förintade Turkiets välde på Balkanhalv-
ön, reviderades av de europeiska stormakterna
på Berlinkongressen (se d. o.).
Sa’nta, se Santo.
Sa’nta A’na. 1) Stad i republ. Salvador, omkr.
20 km n. ö. om vulkanen S. (2,385 m), 52,000
inv. S. ligger i en dal, omgiven av bergshöjder,
täckta av skog, kaffe- och sockerplantager. —
2) [sä^ta ä’na]. Stad i Kalifornien, U.S.A.,
s. ö. om Los Angeles; 46,000 inv. Handels- och
industricentrum för den bördiga Santa Anadalen
(odling särsk. av frukt). Konservfabriker. I när-
heten oljefält.
Sa’nta A’na, Antonio L ö p e z de, mexi-
kansk diktator (1795—1876). Han deltog i re-
volutionen mot Spanien 1821—22 och mot kejsar
Iturbide 1823. 1829 avvärjde S. ett spanskt an-
grepp, var 1833—36 med ett par avbrott president
och genomdrev 1835 en centralistisk författning,
vilket ledde till uppror i Texas. Vid försök att
kuva detta tillfångatogs S. 1838 försvarade han
Vera Cruz mot ett franskt anfall. 1841 tillväl-
lade han sig diktatorisk myndighet, hade tidtals
presidenttitel men drevs genom ett uppror 1845
i landsflykt. Under kriget mot U.S.A. blev han
1846 överbefälhavare men led flera nederlag och
gick 1848 åter i landsflykt. Han återkallades
1853, blev president på livstid och diktator men
störtades ånyo 1855. Av kejsar Maximilian fick
S. marskalkvärdigheten men utvisades av Bazaine.
De sista åren levde han i misär, efter 1874 i
hemlandet.
Santa Barbara [sä’nta bä’bara], hamnstad i
s. Kalifornien, U.S.A., n. v. om Los Angeles;
c:a 45,000 inv. S. är en mycket omtyckt bad-
ort, har utförsel av frukt, olivolja och petroleum.
Santa Barbara Islands [sä’nta bä’bara ai’-
landz], ögrupp utanför Los Angeles, U.S.A.,
bergiga och glest befolkade; de största äro Santa
Cruz och Santa Catalina (c:a 220 km2),
den senare med hamnen och badorten Avalon.
Sa’nta Cathari’na, stat i s. Brasilien; 94,367
km2, 1,578,000 inv. Innanför det smala och sum-
piga men bördiga kustlandet stryker den s. bra-
silianska platåns merendels skogtäckta ö. rand,
Serra do Mar. Huvudnäringar äro boskapssköt-
sel och jordbruk. Skogarna lämna utmärkt virke.
Av mineraltillgångar må nämnas guld, silver,
järn, kol och petroleum. Av inv. äro en stor
del invandrade italienska och tyska kolonister.
Den tyska kolonisationen började redan 1825 och
räknar nu c:a 125,000 personer; de största tysk-
bygderna äro Dona Francisca i n. och Hansa s.
därom. Huvudstad är Florianopolis.
Sa’nta Cla’ra, huvudstad i prov. Santa Clara
på mell. Cuba; c:a 55,000 inv. S., gr. 1689, är
en välbyggd stad och viktigt centrum för socker-
och tobaksodling. Asfalt, grafit och petroleum
utvinnas i trakten.
Sa’nta Cruz [kro’s], Argentinas sydligaste
territorium, inom Patagonien; 201,613 km2, 25,000
inv. Huvudstad är Rio Gallegos (3,000 inv.).
Sa’nta Cruz [kro’s], en av Galapagosöarna.
Santa Cruz [sä’nta krö’z], Saint Croix,
en av Virgin Islands i Västindien.
Santa Cruz [sä’nta krö’z], stad i Kalifornien,
U.S.A., på n. sidan av Monterey Bay, s. s. ö. om
San Francisco; 22,000 inv. Bad- och kurort.
Sa’nta Cruz, S. de TeneriTe [kro’b Öä],
stad på n. ö. kusten av Tenerife, Kanarieöarna;
c:a 103,000 inv. (med förorter). S. har naviga-
tionsskola, fiskkonserv- och cigarrfabrikation
samt är en viktig kabel- och bunkringsstation.
Sa’nta Cruz, S. de la Sie’rra [kro’s öä],
stad i mell. Bolivia, vid foten av Andernas öst-
ligaste del, c:a 425 m ö. h., huvudstad i dep.
Santa Cruz (370,621 km2, 286,000 inv.); c:a
43,000 inv., många av ren spansk stam. Odling
av sockerrör, ris, kaffe och bananer.
Santa Cruz Islands [sä’nto krö’z åidandz]
(Drottning Charlottas öar), brittisk
ögrupp ö. s. ö. om Salomonöarna, till vilka den
administrativt hör sedan 1893; 1,004 km2; c:a
5,000 inv. Gruppen består dels av höga vulkan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
