Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sannäs - San Pedro - San Pedro Sula - San Remo - San Salvador - Sans atout - Sans comparaison - Sansculottes - San Sebastián - Sanseviera, bajonettväxt - Sans façon - Sans gêne - Sansibar - Sansibarärt el. mungoböna - Sanskrit - Sanslöshet - Sansom, William - Sansovino, Andrea Contucci da Monte - Sansovino, Jacopo Tatti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
San Pedro—Sansovino
732
Strömstad; 0,23 km2; 132 inv. (1954). Fiskläge och
stenindustri.
San Pedro [sän péi’drau], hamn, se Los An-
geles.
San Pedro Sula [pä’örå so’la], näst största
stad i republiken Honduras, vid järnvägen till
Puerto Cortez vid Karibiska havet; c:a 54,000
inv. Bananodling m. m.
San Re’mo [-å], stad i prov. Imperia i n. v.
Italien, på Riviera di Ponente, 20 km från frans-
ka gränsen; c:a 25,000 inv. S:s äldre delar ligga
på sluttningen av en klippa och ha trånga, branta
gator. Den yngre staden med sina breda pro-
menader och lyxhotell ligger nere vid stranden
med dess lilla hamn. Tack vare sitt klimat (en-
dast 37 regndagar årl.) är S. en av Italiens mest
besökta bad- och vinterkurorter. Stor blomster-
odling (särsk. nejlikor; se bild 5 å pl. vid Ita-
lien). En linbana för upp på Monte Bignone
(1,296 m). — IS. hölls 18/4—26/4 1920 en kon-
ferens av de allierades högsta råd (regerings-
cheferna Lloyd George, Millerand, Nitti o. a.).
Härvid behandlades preliminärt den tyska skade-
ståndsfrågan, fredsslutet med Turkiet m. m.
San Salvador [salæaÖå’r], huvudstad i repub-
liken Salvador i Mellanamerika; 160,000 inv.
knappt V10 vita. S. ligger 630 m ö. h. i en vac-
ker och välodlad dal vid foten av den 1,950 m
höga vulkanen S. På gr. av faran för jord-
bävningar äro de flesta privathusen envånings-
hus. S. har univ., nationalbibl. och astronomiskt
observatorium. Handel med indigo och tobak,
bomulls-, socker-, cigarr- och spritfabriker. En
järnväg förbinder S. med stillahavshamnen La
Libertad.
Sans atout [säz ato’], fr., utan trumf; bud i
bridge.
Sans comparaison [sä kåparäzå’], fr., utan
jämförelse.
Sansculottes [säkylå’t], fr. (av sans, utan,
och culottes, knäbyxor), under stora franska re-
volutionen aristokratiskt spenamn på revolutio-
närerna, av vilka de socialt enklare i st. f. knä-
byxor begagnade långbyxor (fr. pantalons).
San Sebastian [säcoastia’n], baskiska Donos-
tia, huvudstad i spanska prov. Guipüzcoa, en av
Baskiska provinserna; 116,000 inv. S., nämnt f.
ggn 1014, ligger vid foten av Pyrenéerna, där
dessa nå Biscayabukten vid en vik, på alla sidor
omgiven av ståtliga berg; i dess mynning ligger
klippön Santa Clara, i v. reser sig Monte Iguel-
do (185 m ö. h.) med bergbana, i ö. Monte Ulia
(230 m). Vid foten av Monte Urgull med det
gamla fästet Castillo de la Mota ligger gamla
staden med sina trånga, krokiga gator, med ham-
nen, fisktorget, den gotiska kyrkan San Vicente
och barockkyrkan Santa Maria. På v. sidan av
Urumeafloden utbreda sig nya, moderna stadsde-
lar med den 70 m breda, livligt trafikerade pro-
menaden Alameda och den präktiga plagen La
Concha med ståtliga hotell. S. har oceanografiskt
museum med akvarium, tavelsaml. och tjurfäkt-
ningsarena m. m. Det är Spaniens förnämsta
havsbad och har en av landets bästa naturliga
hamnar.
Sanseviera.
Sanseviära, bajonett-
växt, släkte av fam.
liljeväxter med kort och
tjock jordstam, ända till 2
m långa, styva, ofta skarp-
spetsade blad och talrika
blommor i lång, klaselik-
nande ställning. Den har
sin huvudutbredning i tro-
piska Afrika. Bladfibrerna
användas som spånadsma-
terial (till rep och tåg),
varför 5. cylindrica och S.
zeylanica m. fl. arter odlas
i varma länder.
Sans fagon [sä faså’],
fr., utan krus, utan omsvep.
Sans géne [sä $ä’n], se
Géne.
Sansibär, se Zansibar.
Sansibärärt el. m u n g o-
b ö n a, Phase’olus mu’ngo,
härstammar från Ostindien
och odlas allmänt där och i
Afrika för sina ärtstora,
gröna frön, använda på
samma sätt som svenska
trädgårdsärter.
Sanskrit, se Indiens språk och litteratur.
Sanslöshet, dets. som medvetslöshet (se d. o.).
Sansom [sänsm], William, engelsk för-
fattare (f. 1912). S. har presterat sitt bästa som
novellist men har också skrivit romaner och re-
sebilder. Han har bl. a. utg. ”Three” (1946; sv.
övers, s. å.), ”The body” (1949; sv. övers.
”Svartsjuka”, 1950), ”The passionate North”
(1950), resenoveller med motiv från Sverige,
Danmark, Norge och Skottland, ”The face of
innocence” (1951; sv. övers. ”Det oskuldsfulla
ansiktet”, 1952) och ”A touch of the sun” (1952).
S. räknas som en av de främsta av Englands
förf, efter 2:a världskriget.
Sansovino [sansåvi’nå], Andrea Contuc-
ci da Monte, florentinsk skulptör (1460—
1529). Ehuru S. utbildats i Antonio Pollaiuolos
skola, fortsätter han icke dennes stil utan visar
redan tidigt den för högrenässansen utmärkande
större, detalj fria formbildningen. Hans verk be-
härskas ofta av en med Rafaels besläktad anda.
Efter hemkomsten från en resa till Portugal
(1500) utförde han två av figurerna i gruppen
Jesu dop för baptisteriet i Florens. Från 1504
verkade han i Rom och utförde bl. a. två grav-
vårdar i Santa Maria del Popolo, en Annagrupp
i San Agostino m. m. Under sin sista tid arbe-
tade han i Casa Santa i Loreto.
Sansovino [sansåvi’nå], Jacopo Tatti,
kallad S. efter sin lärare Andrea S. (se ovan),
italiensk arkitekt och skulptör (1486—1570). För-
ra delen av sin levnad tillbragte S. i Florens
och Rom och tog som skulptör starka intryck
av Michelangelo, även om han sökte bevara en
viss självständighet. 1527 överflyttade S. till Ve-
nedig, där han utvecklade en för konstlivet i
denna stad betydelsefull verksamhet. Även som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
