Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santiago, de Chile - Santiago, de Cuba - Santiago (Jamaica) - Santiago del Estero - Santo - Santo Antão, São Antão - Santo Domingo, San Domingo - Santonin - Santorin - Santorio - Santos - Santos Dumont, Alberto - São - São Francisco, Rio - São Luiz (Maranhão) - São Miguel - Saône (flod) - Saône (departement) - Saône-et-Loire - São Nicolau - São Paulo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Santiago—Säo Paulo
740
nämsta af färsgatorna, ss. den ståtliga, 4 km
långa Alameda de las Delicias. Branta por-
f yrberg skjuta upp över husmassorna, ss.
Cerro Santa Lucia (637 m ö. h.), med restau-
ranger och teatrar, och Cerro San Cristöbal (885
m ö. h.), båda med storslagen utsikt mot de
snötäckta Anderna. Statsuniv., gr. 1743, samt
katolskt univ., gr. 1888; nationalbibl. och astron.
observatorium. Staden har blomstrande handel
och industri, ss. bryggerier, brännerier, kvarnar,
konserv- och tobaksfabriker, garverier, textil-
och maskinindustri, sågverk och kopparverk. S.
ligger vid Chiles n.—s. huvudjärnväg och är ge-
nom en annan linje förenat med sin hamnstad
Valparaiso. — S. anlades 1541 av Pedro de Val-
divia och har ofta hemsökts av svåra jordbäv-
ningar.
Santia’go, S. de Cuba [-gå öä kokoa], hu-
vudstad i prov. Oriente, Cuba, på sydkustens ö.
del; cza 120,000 inv. S. ligger vid foten av
Sierra Maestra, vid innersta delen av en 8 km
lång vik med ett smalt inlopp. Husen äro mesta-
dels byggda i en våning på gr. av den ständiga
faran för jordbävningar. Export av kaffe, trä,
hudar, järn- och kopparmalm, tobak och socker.
— Gr. av Diego Velåzquez 1514, var S. 1522—
52 Cubas huvudstad. Under spansk-amerikanska
kriget 1898 intogs staden, varvid även spanska
flottan förstördes.
Santia’go [-gå], äldre namn på Jamaica.
Santia’go del Estero [-gå öäl ästä’rå], hu-
vudstad i prov. S., vid Rio Saladillo (Rio Dulce)
och järnvägen Tucumån—Buenos Aires; cza
75,000 inv. Stora fruktodlingar. S. är n. v.
Argentinas äldsta stad, gr. 1553.
Sa’nto [-tå], it., sp., helig; sankt; fem.
s a’n ta.
Santo Antäo [sä’nto äntäö’], Säo Antäo,
den nordvästligaste av Kap-Verdeöarna.
Sa’nto Domingo [-tå ÖåmDjgå] el. San Do-
mingo. 1) Dets. som Haiti (se d. o.).
2) Stat, se Dominikanska republiken.
3) Huvudstad i S.2), se Ciudad Trujillo.
Santonin, den verksamma beståndsdelen i
m a s k f r ö. S. är en från naftalin härstam-
mande anhydrid, som brukas för att avdriva spol-
mask (Ascaris) och änger (Oxiuris). S. dödar
icke maskarna — dessa avgå levande — utan
synes endast oroa dem. Det är dock i större
doser giftigt för människan. S. ges mot mask
i form av små runda, platta, rödfärgade kakor,
Trochisci Santonini, med ricinolja som avförings-
medel.
Santorin, ö, se Thera.
Santorio [-tå’riå], italiensk läkare (1561—
1636), berömd genom sina bestämningar av de
under olika förhållanden uppträdande förändring-
arna av människokroppens vikt, vilka visade, att
kroppen, om icke mat el. dryck tillföres den, ge-
nom omärklig utdunstning oupphörligt avtar i vikt.
Santos [sä’ntoj], hamnstad i staten Säo
Paulo i Brasilien, belägen på den sumpiga kust-
ön Säo Vicente med hett och fuktigt klimat; cza
250,000 inv. (med förorter). S. är en väl-
byggd och prydlig stad. En bergbana transporte-
rar kaffet från Säo Paulo till S., som är Bra-
siliens och världens förnämsta kaffeexporthamn
med stor kaffebörs. Hamnen har regelbunden
trafik på de större europahamnarna. Jämte
kaffe utskeppas bananer i stor mängd, ull, soc-
ker, rom och hudar. —• S. anlades 1544.
Santos Dumont [sä’ntoj dymä’], Alberto,
brasiliansk flygare och luftskeppskonstruktör
(1873—1932), se Flygning, sp. 675.
Säo [säö], port, (av lat. sänctus), helig.
Säo Francisco [säö fräsi’/ko], Rio S., ö.
Brasiliens största flod, upprinner i staten Minas
Geraes. Den är i sitt övre och mell. lopp segel-
bar under cza 1,300 km ned till de 84 m höga
vattenfallen Salta de Paulo Affonso (se bild 2
å pl. vid Brasilien) och nedanför dessa under 235
km till mynningen, som spärras av rev. Järnväg
förbi fallen. Längd cza 2,600 km, flodområde
700,000 km2.
Säo Luiz [säö loi’J] (Maranhäo), hu-
vudstad i staten Maranhäo i n. ö. Brasilien, på
en ö i Rio Itapicurüs och Rio Grajahüs myn-
ningsvik; cza 90,000 inv. Gr. 1594; ändpunkt för
järnväg till Therezina. Bomulls-, socker-, to-
baks- och oljeindustri. Jur. högsk. — Se bild
1 å pl. vid Brasilien.
Säo Miguel [säö migä’l], ö bland Azorerna.
Saöne [sån], största biflod till Rhöne, upp-
rinner 400 m ö. h. i franska dep. Vosges och
mynnar vid Lyon. Viktigaste bifloder äro Ognon
från Vogeserna och Doubs från franska Jura.
480 km lång, segelbar 375 km. Till S. ansluta
sig Canal de 1’Est, Canal du Centre, Bourgogne-
kanalen, Saöne—Marne-kanalen och Rhen—
Rhone-kanalen.
Saöne [sån], departement, se Haute-Saöne.
Saöne-et-Loire [så’n-e-l<oä’r], dep. i Bour-
gogne i Frankrike; 8,627 km2, 506,749 inv.
(1946; 620,360 1901). Boskapsskötseln står högt,
likaså jordbruket, särsk. i Bresse ö. om Saöne.
Utmärkta viner produceras. Metallindustri bl. a.
i Le Creusot och Chalon-sur-Saöne. Huvudstad
är Måcon. S. är ett av Frankrikes mest kol-
producerande departement.
Säo Nicolau [säö nikola’o], en av Kap-
Verde-öarna.
Säo Paulo [säö pa’olo). 1) Stat i Bra-
silien, mellan Paranå och Atlantkusten; 247,223
km2, 9,242,610 inv. (1950). Innanför den smala
lagunkusten reser sig brant den skogtäckta kust-
kedjan Serra do Mar (800—900 m ö. h.) och
innanför denna i n. Serra do Mantiqueira (nära
3,000 m). På platålandet v. därom utbreda sig
campos’ väldiga grässlätter, som avvattnas till
Paranä. S. intar en kulturellt och ekonomiskt
ledande ställning i Brasilien och har en för den
tropiska breddgraden ovanligt dugande befolk-
ning. Kaffe odlas här på cza 12,800 km2. Stor
bomullsodling m. m. Huvudstad är Säo Paulo.
2) Huvudstad i S.i); 2,227,512 inv. (1950),
Sydamerikas till storleken 3:e stad (efter Buenos
Aires och Rio de Janeiro). S. ligger omedelbart
s. om vändkretsen vid Paranåbifloden Rio Tietés
översta lopp, innanför randen av höglandet (Ser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
