Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scandinavian Airlines System (SAS) - Scandium - Scandix - Scania - Scania-Vabis, ab. - Scantlings - Scapa Flow - Scapin - Scapino - Scapularium - Scaramuccio - Scarborough - Scarf - Scarlatina - Scarlatti, 1. Alessandro - Scarlatti, 2. Domenico - Scarpanto - Scarron, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Scandium—Scarron
780
organisationsuppgifter. — Den flygande materie-
len, som disponeras av S., består av amerikansk-
tillverkade Douglas-flygplan (2-motoriga DC-3
”Skytrain”, 4-motoriga DC-4 ”Skymaster” samt
4-motoriga DC-6 och DC-6B ”Cloudmaster”),
ett mindre antal svensktillverkade Saabflygplan
(2-motoriga ”Scandia”) samt ett par äldre tysk-
tillverkade Junkers-flygplan (3-motoriga Ju-52).
Totalt omfattar flygplanflottan c:a 50 flygplan.
-— Inom S. finnas totalt c:a 7,000 personer an-
ställda, varav c:a 5,800 inom Sverige, Norge och
Danmark. Organisationen utanför Skandinavien
omfattar bl. a. kontor i c:a 85 städer. Av dessa
beröras c:a 70 direkt av S:s linjenät, som ger
förbindelse mellan 40 länder på 5 kontinenter,
d. v. s. samtliga kontinenter utom Australien.
Dessutom förekommer en ganska omfattande in-
rikestrafik inom samtliga tre skandinaviska län-
der. Den längsta linjen är Stockholm—Tokyo
(16,550 km) med en restid av c:a 55 tim. Bland
linjer med stor turtäthet märkes Skandinavien—
New York med restiden 21,5 tim., inkl, mellan-
landningsuppehåll. Bland viktigare förbindelser
utom Europa märkas linjerna till Sydamerika
(Rio de Janeiro, Montevideo, Buenos Aires och
Santiago) samt Afrika (Nairobi och Johannes-
burg). Ett intressant trafikprojekt, som numera
förverkligats, är en flyglinje från Skandinavien
till San Francisco och Los Angeles över Nord-
kalotten.
Sca’ndium, kem., se Sällsynta jordartsmetaller.
Sca’ndix, släkte av fam. flockblomstriga, nära
besläktat med hundkäxen och lätt igenkänt på
fruktens långa spröt. S-. pecten Veneris, nål-
körvel, venuskam, en liten ettårig ört med
2—3 ggr parbladiga blad och vita blommor, växer
i åkrar på Öland och Gotland.
Sca’nia, latinisering för Skåne.
Scänia-Väbis, ab., Södertälje, tillverkar last-
bilar, busschassier och motorer till dessa. En be-
tydande del av tillverkningen exporteras genom ett
15-tal av bolaget kontrollerade utländska agen-
turer. S. har den svenska agenturen för Willys-
Overland Corp. (bl. a. för jeepar) samt för
”Volkswagen” och ”Porsche”. Huvudintressent i
S. är Stockholms enskilda bank. Arbetarantal c:a
1,700; aktiekapital 18 mkr. Nuv. bolag grundades
1921.
Scantlings [skä’ntlujz], se Sågat virke.
Scapa Flow [skä’pa fläü’], fjärd med ypper-
lig redd inom s. delen av Orkneyöarna, mellan
Pomona i n., Hoy i v. och South Ronaldshay i ö.;
c:a 25 km lång och 15 km bred. — S. användes
under 1 :a världskriget som bas för huvuddelen
av de brittiska sjöstridskrafterna. Här sänktes
av egna besättningar 21/o 1919 16 slagfartyg, 8
kryssare och 46 jagare ur den tyska flottstyrka
under konteramiral L. v. Reuters befäl, vilken
enl. stilleståndsfördraget u/n 1918 inom 7 dagar
måste överlämnas till segrarmakterna för inter-
nering till fredsslutet, över 400,000 ton gingo
här på en gång förlorade. Härav bärgades 1924
—39 av den engelska firman Cox 39 fartyg.
Scapin [skapa’], fr., se Scapino.
Scapino [skapi’nå] (fr. Scapin), figur i com-
media dell’ arte (se bild vid d. o.). S. härstam-
mar från den fintlige slaven i antikens lustspel
och uppträder vanl. som lyckad intrigör.
Scapulärium, lat., ett brett, över bröst och
rygg ända till fotterna nedfallande tygband, som
hör till många munkordnars (benediktiner, do-
minikaner m. fl.) ordensdräkt. Ett förminskat s.,
bestående av två bruna, fyrkantiga klädesstycken,
som hänga i ett band över skuldrorna, det ena
på bröstet, det andra på ryggen, bäres av en del
brödraskap och tertiarier.
Scaramuccio [skaramo’t/å], figur i italienska
commedia dell’ arte (se bild vid d. o.), en feg
storskrävlare, klädd helt i svart. Typen fick sin
utformning på 1630-talet.
Scarborough [skä’bra], stad i Yorkshire i
England, vackert belägen vid Nordsjön; c:a 45,000
inv. S. är en gammal ort med minnen från ro-
martiden. På en udde står en borg från mitten
av 1100-talet. S. har skeppsvarv och fiske samt
är en av n. Englands förnämsta badorter.
Scarf [skäf], eng., skärp, bindel, band; hals-
duk el. mindre schal, av såväl herrar som damer
buren kring halsen som skydd el. prydnad.
Scarlatlna, se Scharlakansfeber.
Scarla’tti. 1) Alessandro S., italiensk ton-
sättare (1659—1725). Han var 1680—84 teater-
kapellmästare hos drottning Kristina i Rom, se-
dan hovkapellmästare i Neapel men 1703—08 an-
ställd vid Santa Maria Maggiore i Rom. S. var
även lärare och konservatoriedir. i Neapel. Som
kompositör förstod han att ge sina verk en klas-
siskt ren stil med klar, formell avrundning. Han
kom härigenom att bli ledare för hela den föl-
jande opera- och instrumentaltekniken. Bland av
honom utbildade former märkas arian (dacapo-
arian), uvertyren (”ita-
liensk uvertyrform”
med allegro—andante
—allegro) och det ob-
ligata recitativet (dra-
matiskt recitativ med
orkester). Han bidrog
till att skapa Neapel-
skolans ”konsertope-
ra” med övervägande
lyriska stämningsbil-
der (arior). S. kompo-
nerade över hundra
operor, varav särskilt
”Rosaura” (omkr.
1690) och ”Tigrane”
(1715) vunno erkännande. Kyrkomusiken om-
huldade han särskilt och skrev flera högt skat-
tade oratorier, mässor, kyrkokantater m. m. —
Eng. biogr. av E. Dent (1905; även i ty. uppl.).
2) D omeni c o S., den föregrs son, musiker
(1685—1757). Han var cembalist vid flera hov
(bl. a. i London, Lissabon, Neapel och Madrid).
S. utbildade den bredare och kompositoriskt full-
lödigare cembalotekniken. Hans många klaver-
stycken ha utkommit i en mängd uppl.
Scarpa’nto [-tå], it. namn på ön Karpathos.
Scarron [skarå’], Paul, fransk författare
(1610—60). Bestämd till präst, drogs S. i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
