Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sazonov, Sergej Dimitrijevitj - Sb (kemi) - Sbeitla - Sbirrer - s. br. - Sc (kemi) - S. C. - Scabiosa - Scaevola - Scagliol - Scala, della, ätt - Scala (teatrar) - Scala santa - Scaliger, 1. Julius Cæsar - Scaliger, 2. Joseph Justus - Scamozzi, Vincenzo - SCAN, Föreningen Skånska Andelsslakterier u. p. a. - Scandia el. Scandinavia - Scandia (tidskrift) - Scandinavian Airlines System (SAS)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Sb—Scandinavian Airlines System
778
ten med England till en allians. Alltmera undfal-
lande för de panslavistiska kretsarnas tryck, förde
S. en aktiv Balkanpolitik. Han stödde 1914 de
nationalistiska kraven på rysk hjälp åt Serbien
och medverkade under julikrisen till beslutet om
Rysslands allmänna mobilisering. Under kriget
sökte han upprätthålla intimt samarbete med väst-
makterna men störtades juli 1916, då han föror-
dade hänsynstagande till de polska anspråken på
autonomi. 1918—20 var han representant i Paris
för de ryska antibolsjevikiska regeringarna. S.
utg. bl. a. ”Sechs schwere Jahre” (1927; fr. uppl.
s. å.).
Sb, kem. tecken för en atom antimon.
Sbeitla, forntidens Sufetula, ort i Tunisien,
omkr. 120 km s. v. om Kairouan. Den urspr.
romerska staden anlades omkr. 100 f. Kr., blev
senare säte för en kristen exark och förstördes
av araberna. Grävningarna, som började 1900,
ha visat, att staden ovanligt väl bevarats under
sanden. Bl. a. ha framgrävts tre tempel samt
kyrkor. — Litt.: A. Merlin, ”Forum et églises
de Sufetula” (1912).
Sbirrer, förr benämning på stads- och rätts-
tjänare i Italien.
s. br. förk. för sydlig bredd.
Sc, kem. tecken för en atom skandium.
S. C., förk. för South Carolina.
Scabiösa, bot., se Väddväxter.
Scåè’vola, se Mucius.
Scagliol [skaljå’l], it. scagliuola, ett slags
byggnadsplattor av gips samt koksslagg el. sten-
kolsaska, huvudsaki. avsedda för lättväggar.
Sca’la, del la (lat. Scali’geri), italiensk ätt,
som härskade i Verona 1260—1387. Dess mest
bekante medlem är Can Francesco, kallad
Cangrande I della S. (1291—1329), som
fick makten där 1311. Berömda ur konsthistorisk
synpunkt äro gravmonumenten i Verona över
medl. av ätten.
ScaHa, namn på teatrar i olika städer. Mest
berömd är Teatro della Seal a, operateater
i Milano (se bild 5 å pl. vid Milano). S., teater
i Köpenhamn, uppbyggdes 1881, där gåvos ope-
retter och revyer. Teatern ombyggdes 193c—
31 till storrestaurangen National-Scala.
ScaHa sa’nta, it., ”den heliga trappan”, se La-
teranen.
Scäliger. 1) Julius C æ s a r S., italiensk lärd
(1484—1558). S:s förnämsta arbeten äro ”De
causis linguee latinæ” (1540), den första latinska
grammatiken på vetenskapliga grunder, och ”Poe-
tices sive de arte poetica libri VII” (1561), re-
nässansens mest omfattande och auktoritativa
poetik. Denna har varit av största betydelse för
det närmast följ. årh. i skilda länder.
2) Joseph Justus S., den föreg:s son,
filolog (1540—1609), prof, i Leiden. Han var
en banbrytande textkritiker (uppl. av Catullus,
Propertius, Apuleius, Caesar m. fl.) och numis-
matiker, även verksam som kalenderreformator
och utgivare av Manilius’ ”Astronomicon”.
Scamozzi [skamå’tsi], V i n c e n z o, italiensk
arkitekt och konstskriftställare (1552—1616). S.
är en av de förnämsta mästarna, efter Palladio,
under senrenässansen och vid dess övergång till
barocken. Huvudsaki. verksam i n. ö. Italien,
byggde han i Vicenza Palazzo Trissino, i Venedig
de nya ”Prokuratierna”. Av stor vikt blev hans
teoretiska arbete ”Idea dell’ architettura univer-
sale” (1615), som banade väg för barocken även
n. om Alperna.
SC AN, Föreningen SkånskaAndels-
sl ak ter ier u. p. a., Malmö, en 1925 bildad
sammanslutning av 6 slakterifören, med verksam-
hetsområde i Skåne (med undantag av n. ö. de-
len). Antalet medl. (jordbrukare), anslutna till
S. genom dessa fören., var 31/i2 1953 25,266. S.,
som är landets största slakteriföretag, har 1954
en omsättning på c:a 220 mkr, och slaktkvanti-
teten är c:a 50 mill. kg (513,000 svin och 90,000
boskap). Sedan 1934 har S. handhaft driften
vid de olika anläggningarna: slakterier i Hörby,
Kävlinge, Tomelilla, Trelleborg och Ängelholm,
fettsmälterier i Kävlinge och Tomelilla, charku-
terifabriker i Hörby, Trelleborg, Ystad och
Ängelholm, konservfabrik i Ystad samt restau-
rangkök i Malmö, Ystad och Ängelholm. S,
har 115 fasta butiker och 29 st. butiksbilar. I
verksamheten ingår även livdj urshandel och svin-
stamskontroll. Kontroll- och forskningsverksam-
het ledes och utföres genom Seans centrallabora-
torium. Dessutom finnas 4 st. lokala kontroll-
laboratorier.
Sca’ndia el. S c a n d i n ä v i a, se Skandinavien.
Sca’ndia, tidskrift för historisk forskning, har
till arbetsfält den skandinaviska Nordens historia;
utges sedan 1928 av L. Weibull.
Scandinavian Airlines System [skändinéi’v-
jan äGlåinz si’stim] (SAS), danskt-norskt-
svenskt lufttrafikkonsortium, ägt av Det Danske
Luftfartselskab A/S (DDL), Det norske luftfart-
selskap a/s (DNL), och ab. Aerotransport (ABA).
Nämnda tre nationella moderbolag ha enl. ett
konsortieavtal, gällande från V10 1950 och t. v.
25 år framåt, överlåtit åt S. att för deras ge-
mensamma räkning och som en enhet bedriva
trafikflygning och annan i samband därmed stå-
ende verksamhet. S:s kapital uppgår till 157,5
mill. sv. kr, som är fördelat med 2h på vart och
ett av DDL och DNL samt Nr på ABA. Den
praktiska skandinavism, som tagit sig uttryck i
SAS-samarbetet, började eg. tillämpas redan 1946,
då DDL, DNL och Svensk interkontinental luft-
trafik ab. (SILA) överenskommo att gemensamt
under benämningen S. bedriva interkontinental
lufttrafik till Nord- och Sydamerika. Enl. kon-
sortieavtalet skall eftersträvas en rimlig fördel-
ning av verksamheten mellan de tre skandinaviska
länderna, och sålunda finnas tekniska baser med
underhållsverkstäder för den flygande materielen
såväl på Bromma vid Stockholm som på Kastrup
vid Köpenhamn och Fornebu i Oslo. Direktionen
och de flesta gemensamma organen ha lokalt
placerats i Stockholm. S. har som dotterföretag
ab. Flygrestauranger, som bl. a. sörjer
för serveringen av måltider ombord på flygpla-
nen. Vidare finnas t. ex. i U.S.A. och Storbritan-
nien särskilda bolag (SAS Inc., resp. SAS Ltd),
som svara för försäljnings-, trafik- och mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
