Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scen - Scenario - Scepter - °Sch - Schablon - Schabrak - Schacht, Hjalmar - Schack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Scenario—Schack
784
den del av en teater, som disponeras för uppfö-
randet. S. betecknar även platsen för handlingen
i ett skådespel el. för en händelse i allm.; tea-
tern och dess konst som gemensamt begrepp;
sluten underavd. av en akt i ett teaterstycke;
tavla el. uppträde i det verkliga livet m. m. —
S c e n ä r i o (it., eg teaterdekoration), skriftlig
berättande skildring scen för scen av handlingen
i ett teaterstycke, antingen som förberedande ut-
kast för scen el. film (synopsis) el. som led-
ning för direkt improviserande framställning (se
Commedia dell’ arte). — Scenärium, föråld-
rat kollektivt uttryck för de samlade regianvis-
ningar, listor och schemata, som utgöra det av
regissören utarbetade underlaget för ett teater-
styckes iscensättning och inövning. — Sceneri,
urspr. sammanfattande uttryck för den genom
dekoration och belysning åstadkomna scenbilden;
i överförd mening senare också verklig landskaps-
bild av dekorativ verkan; i Sverige den av re-
gissören utarbetade planen för uppställning av
dekorationer och möbler m. m. samt för de spe-
landes gruppering och rörelse m. m. i ett teater-
stycke, liksom den första arrangerade repetitio-
nen på scenen.
Scenario [it. utt. Jena’riå, sv. senä’rio], se
Scen.
Scepter [se’p-] (lat. scèptrum, av grek, skèp-
tron), spira, här skar stav.
°Sch, fotogr., förk. för scheinergrader.
Schablon (ty. Schablone, mall, modell, av Ity.
schampelün, mönster, modell), formbräde, form-
bleck, formstycke av papper, papp, läder etc.,
efter vilket arbetsstycken kunna märkas el. ritsas
lika för uppborrning, utsågning el. efter vilket
mönster, bokstäver etc. kunna målas. S. kallas
även det verktyg, vanl. av trä med plåtkontur,
med vilket listprofiler dragas i puts kring föns-
ter- och dörröppningar etc. I fig. bet.: något
invant och banalt, slentrian.
Schabrak, sadeltäcke att läggas över ridhäs-
tens sadel, urspr. för att skydda denna och häs-
tens packning för regn och damm. Begagnades
förr vid husarreg. och övergick att bli parad-
plagg. S. upphörde att användas i Sverige på
1890-talet.
Schacht [Ja’^t], Horace Greely Hjalmar,
tysk finansman (f. 1877), blev efter national-
ekonomiska studier 1903 anställd i Dresdener
Bank, 1908 dess v. verkst. dir., 1916 dir. för Na-
tionalbank für Deutschland, efter 1920 Darm-
städter und Nationalbank. S., som vid denna tid
tillhörde Deutsche demokratische Partei, blev 1923
riksvalutakommissarie och s. å. riksbankspresi-
dent samt ledde arbetet på den tyska valutans sta-
bilisering, avskaffade de privata nödmynten, in-
skred mot valutaspekulationerna och genomdrev
en hård kreditspärr. Efter den tyska valutans re-
organisering verkade S., som 1926 lämnat det de-
mokratiska partiet, främst som motståndare till
skadeståndspolitiken och de tyska krediterna i ut-
landet, och han avgick som riksbankspresident ef-
ter Youngplanens antagande 1930. Han framträdde
nu öppet som kritiker av den tyska ekonomiska
politiken och kom i detta avseende att stå på
samma linje som de tysknationella och national-
socialisterna samt anslöt sig 1931 till Harzburg-
frouten. Kort efter tillkomsten av kabinettet
Hitler—Hugenberg kallades han till riksbanks-
president och blev 1934 jämväl riksekonomimi-
nister. S. sökte lösa de betydande svårigheterna
genom en långtgående och hårdhänt valutakontroll.
I det inre lyckades han genom ett system med
s. k. mefoväxlar an-
skaffa medel till ar-
betslöshetens bekäm-
pande och främst till
genomförandet av den
stora tyska upprust-
ningen. Något infly-
tande utanför det fi-
nansiella området ägde
han ej, och även inom
detta avtog hans makt.
När Hitler efter en tid
icke alls lyssnade till
S:s råd och slog in
på vägar, som denne
ogillade, avgick han
som ekonomiminister 1937 och som riksbanks-
president 1939. Han kvarstod formellt som mi-
nister utan portfölj ända till 1944, dock utan
att spela någon som helst roll; de varningar, som
han oombedd sände Hitler, hade ingen effekt, och
S. kritiserade täml. öppet den härskande kretsen.
I själva verket deltog han alltifrån 1938 aktivt
i de konspirationer, som anstiftades av högre äm-
betsmän och militärer i syfte att avlägsna Hitler.
Efter juliattentatet häktades S. 28/s 1944 och sat-
tes i koncentrationsläger men överlevde det tyska
sammanbrottet. S. häktades, anklagades som hu-
vudkrigsförbrytare inför domstolen i Nürnberg
men frikändes 1946. Han anklagades därefter
upprepade gånger inför tyska domstolar och häk-
tades samt dömdes 1947 till 8 års straffarbete
men frigavs inom kort och frikändes helt 1949.
Han har under efterkrigstiden ånyo framträtt som
bankledare och finansexpert. Bland hans skrifter
märkes det starkt apologetiska memoarverket
”Abrechnung mit Hitler” (1948; sv. övers. 1949).
Schack (fr. échecs, eng. chess, av pers, schah,
konung), spel med pjäser på ett kvadratiskt, i
64 omväxlande svarta och vita rutor indelat brä-
de. Schack spelas av två personer el. partier,
som vardera disponera över 16 pjäser. Dessas
uppställning vid spelets början framgår av vid-
stående fig.
Huvudpjäserna äro: kungen, drottning-
en (damen), tornen, löparna och
springarna (hästarna). Framför dessa
figurer stå de åtta bönderna. Bönderna kun-
na från sin utgångsplats flyttas ett el. två steg
rakt fram men få sedan endast röra sig ett steg
i taget. De kunna i motsats till de övriga pjäserna
aldrig flyttas tillbaka. Tornen röra sig ett el.
flera steg i rät och löparna ett el. flera steg i
sned (diagonal) riktning. Drottningen förenar
tornets och löparens gång och är därigenom den
starkaste pjäsen. Fientliga pjäser få inte över-
hoppas men väl slås. Springaren går dock i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
