Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schack - Sverige - Schack, Hans Egede - Schackel el. klam - Schackolympiad - Schackra - Schackur - Schack von Staffeldt - Schade, Jens August - Schadow, 1. Gottfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Schack—Schadow
786
Schackbräde med uppställda pjäser.
ett och samma drag ett steg i rät riktning och
ett i sned, oavsett om det fält han övergår är
besatt el. ej. Kungen går ett steg i varje rikt-
ning. I motsats till huvudpjäserna slå icke bön-
derna i den riktning de annars röra sig utan ett
steg snett framåt. Dessutom äger en bonde rätt
att slå en fientlig bonde, som från utgångsfältet
flyttats två steg, om den därvid överskridit ett
av den förra bonden hotat fält. Detta kallas att
taga el. slå ”en passant”. Lyckas en bonde nå
ned till en av sista radens rutor, skall han ome-
delbart förvandlas till en huvudpjäs. Om rockad
se Rockera.
Spelets mål är att ernå ett avgörande angrepp
mot fiendens kung. Då denne är direkt hotad
(schackad), och ej kan rädda sig till något an-
nat fält, säges den vara s c h a c k—m att
(kungen död), och partiet är avgjort. Om ingen
av spelarna har tillräckliga stridskrafter att göra
motståndarens kung matt, slutar partiet oavgjort,
remis. Detta blir även resultatet, om samma
ställning uppkommer tre gånger och om en av
spelarna är p a 11, d. v. s. ej kan flytta någon
pjäs.
Ett parti kan ha tre faser, spelöppning-
en, mittspelet och slutspelet. Man
talar om kombinationsspelare i motsats
till positionsspelarna, vilka manövrera
mera försiktigt.
En gren av s. är studie- och problemkonsten.
Ett schackproblem är en komponerad ställ-
ning, där det gäller att sätta matt i ett visst
antal drag, en studie en ställning, där man
skall finna en väg till vinst el. remis.
Man har kunnat spåra schackspelets uppkomst
till Indien. Ur det indiska utvecklade sig det
persisk-arabiska schackspelet. Genom araberna
kom det till Spanien och Italien, men först ge-
nom korstågen blev kännedomen mera allmän i
Europa.
I Sverige bildades Stockholms första schack-
sällskap 1835, men dess livstid blev ej lång. 1866
stiftades det nuv. Stockholms schack-
sällskap. 1897 hölls den första nordiska
schackkongressen i Stockholm, och följ.
år bildades Nordiska schackförbun-
det. Sveriges schackförbund bildades-
1917; dess off. organ är Tidskrift för s. (sedan
1894). — Litt.: G. och L. Collijn ”Lärobok i
schack (1898; 4:e uppl. 1921; ”Boken om s.”,
red. av E. Carlén (1948); F. Wigforss, ”Hur
man spelar s.” (4:e uppl. 1952). Jfr Blindspelare
och Simultanspel.
Schack, Hans Egede, dansk politiker och
författare (1820—59). Han blev jur. kand. 1844
och tog livlig del i det politiska livet. S. var
medlem av den grundlagsstiftande riksförsam-
lingen 1848—49 och av folketinget 185c—53, blev
1854 landstingssekr. och 1856 dessutom sekr. hos
konseljpresidenten. Under märket E. S. utgav
han romanen ”Phantasterne” (1857), en skildring
av den efterromantiska tidens estetiserande, som
ger en bild av fantasteriets faror.
Schackel el. kl am, järnbygel, vars ändar äro
försedda med öglor, genom vilka en bult kan in-
föras och säkras. S. brukas för att förena
(schackla el. klamma) kättinglängder med var-
andra.
Schackolympiad, oegentlig beteckning för av
Världsschackförbundet (fr. Fédération internatio-
nale des échecs) anordnad nationstävling i schack.
S, ha hållits i regel vartannat år 1927—39 samt
1950 och 1952 (i Helsingfors).
Schackra, driva småhandel (ofta: preja, lura
köpare).
Schackur, en vid schackspel nyttjad kombina-
tion av två ur, försedd med två stoppknappar.
När spelaren A (B) är färdig med ett drag, tryc-
ker han på sin knapp, varvid uret A (B) stannar
och uret B (A) sättes i gång. Uren komma där-
för att visa den sammanlagda tid, som resp, spe-
lare förbrukat.
Schack von Staffeldt, se Staffeldt.
Schade, Jens August, dansk författare (L
1903). S. är ett stycke primitivist, men en raffi-
nerad sådan. Han har utbildat en pan-erotisk
livssyn, och hans erotiska skildringar äro ofta
fria och öppna. S. har gjort sin viktigaste insats
som lyriker men har också skrivit romaner, novel-
ler och skådespel. Han har utg. ett flertal dikt-
saml. Sin erotisk-kosmiska livssyn har S. tolkat
i en rad prosaböcker, berättelser och romaner,
ss. ”Den himmelske elskov paa jorden” (1931),
”En mærkelig aften i verdens historie” (1933;
sv. övers. ”Medan jorden snurrade ...”, 1948),
”En eneste stor hemmelighed” (1937), ”Kommo-
de-tyven eller udödelig kærlighed” (1939), ”Ver-
denshistorier” (1940), ”Kærlighedens symfoni"
(1942), ”Mennesker mödes og söd musik opstaar
i hjertet” (1944; sv. övers. 1945), S:s huvud-
arbete som prosaist, och ”Jeg er tosset efter dig"’
(1945; sv. övers. 1946). S. har konstnärlig be-
gåvning och har själv illustrerat en del av sina
verk.
Schädow [-då], 1) Johann Gottfried S.,
tysk skulptör (1764—1850). Han var lärjunge till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
