Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schadow, 1. Gottfried - Schadow, 2. Wilhelm (von Schadow-Godenhaus) - Schaerbeek - Schaffhausen - Schaffner, Jakob - Schager, Ingeborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Schaerbeek—Schager
788
Gottfried Schadow: Fredrik den
store. Brons.
den belgiske skulptören J. Tassaert, tog starka
intryck av dennes realistiska strävan inom den
monumentala skulpturen, fortsatte studierna i Rom
1785—-87 och blev 1788 hovbildhuggare i Berlin.
1805 blev han akad:s dir. Hans första betydande
arbete i Berlin blev det figurrika gravmonumen-
tet över en ung greve von der Mark (i Dorotheen-
kirche 1790).
Snart blev hans
namn knutet till
en rad kraft-
fulla monument
över Fredrik
den store och
hans fältherrar,
konungens egen
staty (Stettin,
1794), Zieten
(s. å., Berlin),
båda i tidskos-
tym. En inta-
gande sak är
dubbelstatyn av
de båda syst-
rarna drottning
Luise och prin-
sessan Friederi-
ke (1794—97)-
Av övriga arbe-
ten må nämnas
Fyrspannet på
Brandenburger
Tor (1794; se
bild 3 å pl. vid
Berlin). Märk-
liga äro också
hans porträtt-
byster, trots sin klassiska prägel livfullt återgivna
och realistiskt uppfattade, ss. Henriette Herz
(1783), Goethe (1816) och Luther (1817). S. är
jämte Rauch den tyska skulpturens stormästare.
Hans konstnärliga utgångspunkt är rokokon, men
han pekar, framåt mot en mera strängt klassisk
konst. S. utgav bl. a. det konstteoretiska arbetet
”Polyklet” (1834). — Litt.: H. Mackowsky, ”J.
G. S. Jugend und Aufstieg” (1927).
2) Friedrich Wilhelm S. (adlad von S.-
Godenhaus), den föreg:s son, målare (1789-—
1862). Han begav sig 1810 till Rom, där han
slöt sig till nasarenerna. Han övergick till kato-
licismen 1814 och sökte i religiösa tavlor sam-
mansmälta naturtrohet med symbolism. Han må-
lade även porträtt. 1819 blev S. prof, vid akad.
i Berlin och 1826 Düsseldorfakad:s chef. Utan
att äga djupare originalitet kom dock S. genom
sin jämförelsevis frisinnade lärarverksamhet att
få stort inflytande på tysk konst.
Schaerbeek [s^ä’rbék], n. ö. förstad till Brys-
sel (se d. o., sp. 36).
Schaffhausen [-håu’zan]. 1) Nordligaste kan-
tonen i Schweiz på n. Rhenstranden, på tre sidor
omgiven av Baden; 298 km2, 58,000 inv., 96%
tysktalande. S. delen av S. upptages av Rhenda-
len. V. delen ligger inom det bördiga dallandska-
pet Klettgau. Kantonen är skogrik men väl upp-
Schaffhausen.
odlad. Mer än hälften av befolkningen har sin
utkomst av industrien, som begagnar Rhenfallens
vattenkraft. Livlig industri i huvudstaden S. (se
nedan).
2) Huvudstad i S.i), vid Rhen, c:a 400 m
ö. h., 1 km ovanför det berömda, 19 m höga
Rhenfallet (Rheinfall); 26,000 inv. S. räknas
som stad från 1045 och har prägel av medeltid
med talrika vackra gavelhus. Det har vuxit upp
vid den nedre ändpunkten för flodtrafiken på
övre Rhen. Den protestantiska stadskyrkan
(Münster) är en romansk pelarbasilika från 1087
—1150. Museum. Staden lever huvudsaki. på
industri, vilken hastigt utvecklats, sedan Rhens
vattenkraft tagits i bruk på 1860-talet: textil- och
maskinindustri, tillv. av ur och instrument.
Schaffner, Jakob, schweizisk författare (1875
—1944), levde från 1913 i Tyskland, blev en av
nationalismens ivrigaste litterära förespråkare.
S. skrev först realistiska romaner i G. Kellers
stil, sedan mera naturalistiskt betonade, bl. a.
”Irrfahrten” (1905), ”Die Erlhöferin” (1908),
”Der Bote Gottes” (1911) samt ”Johannes”
(1922), ”Die Jünglingszeit des Johannes Schat-
tenhold” (1930), ”Eine deutsche Wanderschaft”
(1933) och ”Kampf und Reife” (1939), som bilda
en självbiografisk tetralogi, noveller, lyrik, samt
politiska och historiska arbeten.
Schager, Hilda Ingeborg, hushållslärarinna
(1872—1947). Efter genomgång av slöjd- och
hushållslärarinnekursen vid Högre lärarinnesemi-
nariet i Stockholm 1890—91 inrättade S. tills,
m. Ingeborg Wallin 1892 Högre lärarinnesemina-
riets hushållsskola (senare omorganiserad som
Statens skolköksseminarium). S. var lärarinna
där 1892—1933 och från 1919 även föreståndar-
inna. På gr. av sina gedigna fackliga kunskaper
blev S. tagen i anspråk i många olika samman-
hang, bl. a. i Stockholms stads livsmedelsnämnd
1916—19, i sakkunniga för fiskerinäringens be-
främjande 1920—22 och som ordf, i styr, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
