Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schiff, Hugo (Ugo) - Schiff, Moritz - Schiiter - Schildknecht, Maria - Schildt, ätt - Schildt, 1. Runar - Schildt, 2. Holger - Schildt, 3. Göran - Schilkin, Michael - Schiller, Ferdinand Canning Scott - Schiller, Friedrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Schiff—Schiller
812
en framgångsrik och produktiv forskare på den
organiska kemins område. Schiffs reagens
på aldehyder är en av svavelsyrlighet avfärgad
fuchsinlösning; han fann vidare den inom ägg-
vitekemin viktiga ”biuretreaktionen”.
Schiff, Moritz, tysk fysiolog (1823—96).
Han var bl. a. 1854—63 prof, i jämförande ana-
tomi i Bern. S. var en originell och självständigt
tänkande forskare, som bl. a. upptäckt sköldkör-
telns vitala betydelse ävensom de kärlutvidgande
nerverna.
Schiiter, muhammedansk sekt, se Islam, sp.
170.
Schildknecht [-/t], Maria, skådespelerska (f.
1881 31/3). Hon debuterade 1905, var 1908—09
anställd vid Intima teatern. Hon var 1910—36
knuten till Dramatiska teatern, därefter och till
1951 till Stadsteatern i Göteborg. Hon är en in-
telligent och tekniskt säker skådespelerska, som
med framgång gestaltat särskilt Strindbergska
kvinnokaraktärer av hårdare virke. I den klas-
siska tragedien har S. framträtt som en impo-
nerande lokaste i ”Konung Oidipus” och som en
intensiv och spöklik Klytaimnestra i ”Agamem-
non”. Men kanske framför allt på detta område
må nämnas Elektra (Hoffmannsthal), en tragisk
grå skepnad av skakande verkan. — G. 1918 m.
skådespelaren och regissören Helge Wahlgren.
Schildt, svensk-finländsk adlig ätt, som inkom
från Livland till Sverige och naturaliserades
1642 (immatrikulerad på Finlands riddarhus 1818).
1) Ernst Runar S., finländsk författare (1888
—1925), fil. kand. 1910. S:s första novellsamlingar,
”Den segrande Eros” (1912) och ”Asmodeus och
de tretton själarna”
(1915), vittnade med
sin säkra stil och sin
intellektuella, ironiskt
skeptiska ton om in-
tryck från Hjalmar
Söderberg och den
svenska flanörpoesien.
I ”Regnbågen” (1916)
och ”Rönnbruden”
(1917) syntes en be-
gynnande utveckling
mot en rikare och var-
mare människoskild-
ring, som stod i sam-
band med att han där
byggde på barndomsintryck från livet bland all-
mogen i trakten av Lovisa. Denna utveckling
fortsattes sedan i novellsamlingarna ”Perdita”
(1918), ”Hemkomsten” (1919), ”Armas Fager”
(1920) och ”Häxskogen” (s. å.) samt i skådespe-
len ”Galgmannen” (1922), ”Den stora rollen”
(1923), som haft den största framgången på sce-
nen, och ”Lyckoriddaren” (s. å.). S:s diktning
bäres framför allt av medkänslan med de svaga
och ensamma. — Litt.: G. Castrén, ”R. S.” (1927);
J. Landquist, ”Modern svensk litteratur i Fin-
land” (1929).
2) Holger, S., den föreg:s kusin, finländsk-
svensk bokförläggare (f. 1889 28/3). Han grun-
dade 1913 i Borgå en förlagsaffär, som flyttades
till Helsingfors och 1919 ombildades till bolag.
S. förvärvade 1928 Bohlin & co:s bokförlag i
Stockholm. 1932 övergick S. till Wahlström &
Widstrands bokförlag. S. donerade 1921 till Fin-
lands svenska för fattar fören. ett 1700-talshus i
Borgå som fristad för finlandssvenska förf.,
Svenska diktarhemmet i Borgå.
3) Gustaf Ernst Göran S., son till S.i), fin-
ländsk författare (f. 1917 n/3), deltog i finsk-
ryska kriget 1939—40, fil. kand, i Helsingfors
1943, fil. dr 1947, bosatte sig i Stockholm 1946,
är sedan 1950 medarbetare i Svenska Dagbladet.
S. har främst specialiserat sig på nyare fransk
kultur, som han belyst i olika verk. Han har vi-
dare utg. romanen ”önskeleken” (1943) samt
skildringar av färder, som han gjort med sin
yacht ”Daphne”.
Schilkin, M i c h a e 1, rysk-finländsk skulptör
och keramiker (f. 1900), har huvudsaki. gjort sin
insats som keramiker i en rik, av en frodig bild-
fantasi och dekorativ känsla buren stil och hör
till förgrundsmännen i finsk keramisk konst. Se-
dan 1936 är han knuten till den ledande finska
fajans- och porslinsfabriken Arabia, Helsingfors.
Schiller [Ji’la], Ferdinand Canning
Scott, engelsk filosof (1864—1937), först verk-
sam som fellow i Oxford intill 1926, från 1929
prof, i filosofi vid Univ. of Southern California,
Los Angeles. S. är pragmatismens främste fö-
reträdare i England. Han kallar denna riktning
för humanism, emedan den utgår från människan
som ett aktivt och viljande väsen. I metafysiskt
avseende ansluter sig S. till pluralismen. Hans
viktigaste skrifter äro ”Humanism” (1903), ”Stu-
dies in humanism” (1907), ”Formal logic” (1912)
och ”Logic for use” (1929).
Schiller, Johann Christoph Friedrich
von, tysk skald (1759—1805), föddes i Marbach
som son till en sträng, plikttrogen militärläkare
och hans fromma maka. Württembergs despo-
tiske hertig Karl Eugen nödgade S. 1773 att in-
träda i internatet Karlsschule, varför S. måste
uppge planen att bli präst. Redan 1776 började
han offentliggöra dikter, påverkades starkt av
samtida filosofiska och litterära strömningar och
tog livliga, skiftande intryck av in- och utländska
författare. 1781 utgav han skådespelet ”Die
Räuber” (sv. övers, av K. A. Nicander, 1834),
vars revolutionära frihetspatos och lidelsefulla
dramatiska kraft genast gjorde det populärt trots
omogenheten och bristen på livserfarenhet. För
att undgå repressalier från hertigen måste S.
fly ur Württemberg. Under stora umbäranden
och bekymmer fortsatte S. sitt författarskap för
scenen. ”Die Verschwörung des Fiesko zu Ge-
nua” (1783; sv. övers. 1821, 1865) mottogs ky-
ligt, medan ”Kabale und Liebe” (1784; sv. övers.
1800 och senare) väckte allmän hänförelse och
blev det tyska borgerliga dramats främsta akt-
stycke. S:s första blankversdrama, ”Don Car-
los” (1787; sv. övers. 1813 och senare) avslutade
hans ungdomsutveckling. Skådespelet visar i form
och karaktärsteckning S :s växt och mognad.
Endast tack vare behjärtade vänners hjälp och
genom intensivt litterärt förvärvsarbete lyckades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
