Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scherl, August - Scherman, Georg - Scherry, sherry - Schersmin - Scherzando - Scherzo - Scheutz, Georg - Scheveningen - Sciaparelli, Giovanni - Schibbolet - Schichau, Ferdinand - Schickele, René - Schicks reaktion - Schiedam - Schiemann, Elisabeth - Schiemann, Theodor - Schiermonnikoog - Schiff, Hugo (Ugo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Scherman—Schiff
810
Schersmin.
1921), uppsatte 1883 Berliner Lokal-Anzeiger,
1898 tidskr. Die Woche och 1900 Der Tag. 1916
uppgingo hans företag i Hugenbergs koncern.
Scherman, Knut Georg Achates, arkitekt
(f. 1889 9Æ), verksam i Stockholm, där han tills,
m. B. Romare ritat Statens historiska museum
(1934—39) och utarbetat ett projekt för radio-
hus (1945). S. har dessutom åt Stockholms högsk.
utfört ritningarna till Wenner-Grens inst. för ex-
perimentell biologi (1939) och till inst. för försäk-
ringsmatematik och matematisk statistik (1940).
Scherry, sherry, se Spanska viner.
Schersmin, Philade’lphus, släkte av fam. sten-
bräckeväxter (Saxifragaceae). Hithörande arter
äro i n. halv-
klotets tempe-
rerade länder
växande buskar
med motsatta,
hela blad och
fyrtaliga vita
blommor i kla-
selika ställning-
ar. Flera arter
odlas som pryd-
nadsväxter, van-
ligast P. coro-
narius (från ö.
Asien).
Scherzando
[skertsa’ndå],
it., mus., lekan-
de, skämtsamt.
Scherzo
[ske’rtså], it.,
eg. ”skämt”, ”lustighet”, mus., skämtsam,
livlig sats (ung. dets. som capriccio), be-
teckning på vokalstycke redan på 1500-ta-
let. Namnet upptogs såsom större instrumentalt
stycke (för piano) i rondoform av Chopin. — S.
är även sats i en symfoni (andra el. tredje satsen)
och har som sådant framgått ur menuetten. Sär-
skilt utbildat förekommer det hos Beethoven och
efter honom hos de flesta symfonikompositörer.
Scheutz [Jöjts], Per Georg, författare, upp-
finnare (1785—1873), tog jur. examen i Lund
1805. Han var medred. från 1817 av Cederborghs
tidning Anmärkaren, där han skrev de ryktbara
artiklarna om Värmdömålet (rättegångsmissbruk
med tortyr) och hävdade ett liberalt politiskt
program. Med Johan Johansson uppsatte S. nov.
1820 Argus, skedets förnämsta liberala opposi-
tionstidning, från vars ledning S. dock småningom
undanträngdes av Johansson men vars förläggare
han förblev. Han inträdde 1842 som teknisk-eko-
nomisk medarb. i Aftonbladet och skrev prak-
tiska handböcker m. m. Av hans uppfinningar
var den mest berömda en räknemaskin, som fick
guldmedalj på Parisutställningen 1855. — Se H.
Wieselgren, ”Ur vår samtid” (1880).
Scheveningen [s^è’fanaDa], stadsdel i Haag
(se d. o., sp. 653).
Schiapare’111 [skia-], Giovanni Virginio,
italiensk astronom (1835—1910). Han var 1862
—1900 chef för observatoriet i Milano. S. ut-
förde en mästerlig undersökning över stjärnfal-
len (1873; sv. övers., ”Om stjernfall”, 1881). Han
förvärvade sig även ett mycket berömt namn in-
om planetforskningen. Han upptäckte 1877
”Marskanalerna”, som han betraktade som reella
bildningar. Även om denna åsikt nu i allm. är
övergiven, ha S:s undersökningar av Mars varit
av stor betydelse, och han är den egentlige grun-
daren av Mars-topografien. S. har vidare utfört
betydelsefulla undersökningar över meteorerna.
Han sysslade även med astronomiens historia
och utgav bl. a. en intressant undersökning över
G. T:s astronomi samt undersökningar över ba-
bylonisk astronomi.
Schibbo’let (hebr., dels ”ax”, dels ”ström”).
Ordet användes enl. Dom. 12:5—6 av Jeftas folk
för att avslöja efraimiterna, som i stället sade
sibboleth. Det har därför fått betydelsen prov,
probersten.
Schichau [Ji^aul, Ferdinand, tysk in-
dustrimän (1814—96). Han grundade 1837 i El-
bing en mindre maskinfabrik, vilken han utveck-
lade till stor omfattning och som sedermera un-
der benämningen Schichauverken utgjorde
en av de största varvs- och verkstadsanläggning-
arna vid Östersjön.
Schfckele, René, tysk författare (1883—
1940), bördig från Elsass, som utgör centrum i
hans motivvärld. S. har skrivit vacker lyrik,
noveller, romaner, bl. a. trilogien ”Das Erb.e
am Rhein” (”Maria Capponi”, 1925, ”Blick auf
die Vogesen”, 1927, ”Der Wolf in der Hürde”,
1929), dramer samt esseär. S. stod expressionis-
men nära.
Schicks reaktion, med., diagnostisk kutanreak-
tion för utrönande av en persons mottaglighet för
difteri. Reaktionen utföres genom att en mini-
mal mängd starkt utspätt difteritoxin insprutas i
yttersta hudlagret, vanl. på armen, varvid mot-
taglighet för difteri vanl. visar sig som en blek-
röd upphöjning på injektionsstället.
Schiedam [skida’m], förstad till Rotterdam,
bekant för sin omfattande tillv. av brännvin
(genever) och likörer; c:a 75,000 inv.
Schiemann [Ji’m-], Elisabeth, tysk ärft-
lighetsforskare (f. 1881), prof, i Berlin sedan
1931, sedan 1943 verksam vid Deutsche Forsch-
ungshochschule, Institut für die Geschichte der
Kulturpflanzen. Hon har under senare år spe-
cialiserat sig på sädesslagens ursprung, cytogene-
tik och systematik. S. har i samband därmed
bl. a. utg. ett större verk, ”Entstehung der Kul-
turpflanzen” (i Handbuch der Vererbungswissen-
schaft”, 1932).
Schiemann [fi’m-1. T h e o d o r, tysk histori-
ker av baltisk börd (1847—1921), stadsarkivarie
i Reval 1883—87, därefter doc. och 1892—1920
prof, i Berlin. Bland S:s skrifter märkes främst
”Geschichte Russlands unter Kaiser Nikolaus I.”
(4 bd, 1904—-19). S. verkade i Berlin även som
politisk publicist.
Schiermonnikoog [skirmå’nikå^], ö och bad-
ort bland Frisiska öarna, Nederländerna.
Schiff, Hugo (Ugo), tysk-italiensk kemist
(1834—1915), prof, i Florens från 1879. S. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
