Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schjånberg, Edmund - Schkeuditz - Schlaf, Johannes - Schlager - Schlageter, Albert - Schlangenbad - Schlaraffenland - Schlatter, Adolf - Schlegel, 1. August Wilhelm von - Schlegel, 2. Friedrich von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Schkeuditz—Schlegel
824
1934, doc. i kemi där 1934—39, laborator i kemi
och doc. i organisk kemi vid Tekniska högsk.
1939—42. Sedan sistn. år är S. knuten till Svens-
ka skifferolje-ab. i Närkes Kvarntorp som labo-
ratoriechef och. innehar sedan 1945 en av bola-
get donerad personlig professur i oljekemi vid
Chalmers tekniska högsk. Hans arbeten ha om-
fattat termokemiska och kinetiska problem samt
vid Kvarntorp huvudsaki. olika problem i sam-
band med utvinning av olja o. a. produkter ur
skiffern. S. är sedan 1940 ansvarig utg. av
Svensk kemisk tidskr.
Schkeuditz [JkåÖdits]. stad i Sachsen-Anhalt,
Tyskland, mellan Halle och Leipzig; c:a 20,000
inv. Stor flygstation, gemensam för Leipzig (12
km i s. ö.) och Halle (19 km i n. v.).
Schlaf, Johannes, tysk författare (1862—
1941). S., som var en av den tyska naturalis-
mens banbrytare, skrev flera dramer och roma-
ner, bl. a. ”Meister Oelze” (1892), ”In Dingsda”
(s. å.), ”Stille Welten” (1899), ”Die Kuhmagd”
(1900). Senare utvecklades han till romantisk
mystiker under påverkan av bl. a. Walt Whit-
man samt sökte vederlägga Copernicus’ lära om
solsystemet i ”Die Erde — nicht die Sonne”
(1920) och ”Die geozentrische Tatsache” (1925).
Schlager (av ty. schlagen, slå), en för tillfäl-
let särskilt populär melodi, vanl. visa el. dans-
melodi, ”slagdänga”; populär nyhet, slagnummer.
Schlägeter, Albert Leo, tysk nationalsocia-
listisk attentator (1894—1923), officer under 1 :a
världskriget, därefter verksam inom olika tyska
frikårer, bl. a. under den franska ockupationen i
Ruhr, där han organiserade j ärnvägsattentat, upp-
täcktes, dömdes till döden av en fransk krigsrätt
och avrättades. S., som 1922 anslutit sig till na-
tionalsocialisterna, firades av dem som en stor
nationell heros, särsk. efter makttillträdet 1933.
Schla’ngenbad [-bät], kurort i Hessen, Tysk-
land, på Taunus’ s. ö. sluttning, 10 km v. om
Wiesbaden. Varma koksaltkällor (28—31°).
Schlara’ffenland (av ty. Schlaraffe, dagdriva-
re), fabelland, där alla materiella njutningar ges
människan, utan att hon behöver arbeta. Sagan
om S. parodierar föreställningen om den urtida
”guldåldern” och utbildades i medeltidens romans-
ka länder, varifrån den kom till Tyskland.
Schlatter, Adolf, schweizisk teolog (1852—
1938), prof, i Tübingen 1898—1922. S. var en be-
tydande forskare inom den nytestamentliga exe-
getikens och den systematiska teologiens område.
Av hans skrifter märkas utom kommentarer till
flera av N. T:s böcker ”Erläuterungen zum
Neuen Testament” (3 bd, 1887—1910; sv.
övers., 4 bd, 1906—10), ”Das christliche Dogma”
(1911) och ”Die christliche Ethik” (1914).
Schlegel. 1) August Wilhelm von S.,
tysk författare (1767—1845). Han studerade
teologi och filologi och var 1798—1800 prof, i
Jena, där han samtidigt, delvis i samarbete med
sin hustru, Caroline Michaelis, utvecklade en rik
och uppmärksammad alstring (dikter i Schillers
Die Horen och Musenalmanach, kritiker i All-
gemeine Literaturzeitung), icke minst som genial
översättare av Shakespeare (17 dramer, 1797—
1810), Calderon (2 bd, 1803—09) m. fl., och
tills, m. sin broder, Tieck o. a. bildade ett litte-
rärt kotteri, som efter brytningen med Schiller
i tidskr. Athenäum (1798—1800) framträdde som
”den romantiska skolan”. S. var dess praktiske
ledare, anordnare, utgivare, skicklig taktiker, be-
räknande och uthållig. Han utformade och popu-
lariserade broderns idéer och teorier, tidigast ge-
nom de betydelsefulla
Berlinf öreläsningarna
1801. Från 1814 uppe-
höll sig S. flera år ut-
omlands, var sekr. hos
madame de Staèl på
Coppet och ledsagade
henne på resor till Ita-
lien, Frankrike, Sveri-
ge (1812—13) och
England; på hennes
strävan att göra frans-
männen bekanta med
den nyare tyska lit-
teraturen och filoso-
fien hade S. stort
inflytande. 1808 föreläste han i Wien, 1813
—14 tjänstgjorde han hos kronprins Karl Johan
som handsekreterare. 1818 blev han prof, i Bonn.
Han införde i Tyskland det filologiska studiet av
sanskrit; om hans skarpa uppfattning av indolo-
giens betydelse och omfattning vittna främst
hans avh. i Indische Bibliothek (utg. av S., 3 bd,
1823—30). Av S:s verk må vidare nämnas ”Ueber
dramatische Kunst und Literatur” (3 bd, 1808—
11), ӆber Theorie und Geschichte der bildenden
Künste” (1827) och ”Kritische Schriften” (2 bd,
1888). I sin originaldiktning är han blott form-
virtuos. — Hans brev till lärjungen Lassen äro
utg. 1914, brev av bröderna i två saml. 1926.
Se monogr. av O. Brandt (1919) och B. v. Bren-
tano (1944).
2) Karl Wilhelm Friedrich von S., den
föregrs bror, författare (1772—1829). Han stu-
derade filosofi och filologi i Göttingen och Leip-
zig. Under S:s första period var antiken för
honom avbilden av den fulländade mänsklighe-
ten; ”Ueber das Studium der griechischen Poesie”
(1795) avslutar denna period. Den ofullbordade
”Die Griechen und Römer”, I (1797), ett av S:s
förnämsta verk, utvecklade romantiska åskåd-
ningar; S:s avsikt var ej blott att ge en veten-
skaplig litteraturhistoria utan också en filoso-
fisk studie över uppkomsten av en fulländad konst
och en estetisk norm, ett motstycke till Winckel-
manns verk om den grekiska konsten. 1796 hade
S. följt efter sin broder till Jena, där bröderna
snart råkade i strid med Schiller, 1797 flyttade
de till Berlin. Det starka intrycket av Fichtes
filosofi, samarbetet med F. von Hardenberg och
Schleiermacher och den av Dorothea Veit, som
1804 blev hans hustru, ivrigt bedrivna litteratur-
politiken framkallade en brytning med klassicis-
men, och i den av bröderna 1798—1800 utg. tidskr.
Athenäum förkunnades det nyromantiska pro-
grammet. Viktigast av S:s bidrag voro ”Gespräch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
