Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlenk, Wilhelm - Schlesien - Schlesinger, Arthur Meier - Schlesinger, Frank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829 Schlenk—Schlesinger 830
Schlenk, Wilhelm, tysk kemist (1879—
1943), prof, i Wien 1916, i Berlin 1921. S. är
mest bekant för sina undersökningar över or-
ganometallföreningar, stereokemi, fria radikaler
och kolföreningar, innehållande trevärt kol, t. ex.
tribifenylmetyl. Tills, m. E. Bergmann utgav han
”Ausführliches Lehrbuch der organischen Che-
mie” (2 bd, 1932—39).
Schlesien [ty. utt. Jlè’zian] (ty.), lat. Silésia,
po. Slask, tjeck. Slezsko, landsdel i Mellaneuropa,
kring övre och mell. Oder. I n. tillhör S. nord-
tyska låglandet, vilket här intränger som en vid
bukt, på ömse sidor omgiven av högre partier. I
ö. utgöras dessa av det v. polska låglandets back-
och ändmoränlandskap, som skjuter in i S.; i n. v.
begränsas den n. schlesiska sänkan av backlandet
i Lausitz. Även i sina mell. och s. delar är inre
S. ett kring Oder grupperat lågland. I ö. och
s. ö. begränsas det av det v. polska backlandets
horisontella kalkstensplatå, som trappstegsformigt
sänker sig mot den schlesiska slätten och under
vars mesozoiska lager finns produktiv stenkols-
formation, sträckande sig ända fram till Oder
(se Oberschlesien). S. v. S. intages till en bredd
av ung. 50 km av Sudeterna. — Det förutv.
Tyska S. begränsas i s. ö. av en linje Beuthen
—Ratibor och går sedan med en smal flik längs
Oders v. strand fram till Oderberg vid gränsen
till Tjeckoslovakien. Det indelades 1919 i de
preussiska prov. Niederschlesien (26,985 km2 med
c:a 3,2 mill. inv., därav ung. % protestanter) i
n. v. och Oberschlesien (9,715 km2 med c:a 1,6
mill. inv., övervägande katoliker) i s. ö. Av area-
len äro 53% åker, 10% ängs- och betesmark
samt 23 % skog. Mest odlas råg och potatis,
framför allt i de n. randområdena, medan de
bördiga jordarna kring mell. Oder domineras av
vete-, korn- och sockerbetsodling. Här ligger
landsdelens gamla huvudstad och främsta indu-
stricentrum, Breslau; textil- och cellulosa-, ler-
och porslinsindustri blomstra f. ö. i Niederschle-
sien. — Ang. Polska S. och industriområdet
i Oberschlesien se d. o. Med undantag av den
tjeckoslovakiska delen (se nedan) och området
v. om floden Neisse, vilket nu sammanslagits med
landet Sachsen, förvaltas sedan 2:a världskrigets
slut hela S. av Polen. — Tjeckoslovakis-
k a S., landsdelens sydligaste parti (4,423 km2,
c:a 0,7 mill. inv.), är administrativt anslutet till
Mähren. Det omfattar det forna österrikiska S.
och består huvudsaki. av Hlucin- och Teschen-
områdena med huvudstaden Opava. Området har
rika stenkolstillgångar. I anslutning till dem har
i ö. en rik industribygd vuxit fram med tillverk-
ning av maskiner, metallvaror och kemikalier. I
v. och n. v. dominera jord- och skogsbruk.
Historia. S:s första kända befolkning var i
1 :a årh. e. Kr. de germanska vandalerna, av vilka
en stam benämndes silinger. Genom den slaviska
folkvandringen fick S. slavisk befolkning, och
från 900-talet räknades det till Polen; kyrkligt
lydde det under ärkestolen i Gniezno. Under den
polska upplösningen under högmedeltiden fick S.
1163 egna hertigar, tillhörande kungahuset Piast.
Landet delades i två hertigdömen, övre S. {Ober-
schlesien) med Ratibor, Nedre S. {Niederschle-
sien) med Breslau som huvudort. Inom kort
skedde nya delningar. Polens konung avstod 1385
från sin suveränitet. I stället blev det tyska och
böhmiska inflytandet starkt. En stark ström av
tyskar ledde till att huvuddelen av landet för-
tyskades. Böhmens kung erkändes från 1300-
talet som suverän av alla S:s furstar. När så
den böhmiska kronan gick över på huset Habs-
burg, kom S. indirekt och vid de olika Piast-
linjernas utslocknande direkt till Österrike, se-
nast furstendömena Beuthen 1617, Jägersdorf
1621, Brieg, Wohlau och Liegnitz 1675. Den
starka protestantismen i S. förtrycktes, men Karl
XII lyckades genom ett fördrag med kejsaren i
Altranstädt 1707 åter förvärva åt luteranerna de-
ras rättigheter. På de tre av Habsburg sist
förvärvade furstendömena hade även Branden-
burg vissa arvsanspråk enl. ett arvsfördrag av
1537, som dock kasserats av kejsaren. 1740 tog
Fredrik II av Preussen dem till förevändning
för sitt angrepp mot Maria Teresia och tvingade
henne att 1742 avträda hela S. n. om Oppa; detta
(Preussiska S., Tyska S.) förvandlades 1807 till
ett enhetligt ”hertigdöme S.”, en provins under
Preussen, som 1815 utvidgades med de från
Sachsen vunna delarna av Lausitz. Under Habs-
burg kvarblevo endast två mindre områden, som
icke inbördes hade territoriell förbindelse, ett
västligt kring Troppau, ett östligt kring Teschen.
De bildade dock inom den österrikiska monarkien
intill 1918 en administrativ enhet, ett kronland,
österrikiska S., med huvudort i Troppau. 1 :a
världskriget omdanade förhållandena i både Tyska
och Österrikiska S. Tyskland avstod av Nieder-
schlesien en del till Polen, likaså efter folkom-
röstning av Oberschlesien dess genom sin gruv-
drift ekonomiskt viktigaste delar. Tjeckoslova-
kien fick av Tyska S. staden Hultschin med om-
råde samt av österrikiska S. hela Troppau-om-
rådet och v. delen av Teschen-området; ö. delen
av detta tillföll Polen. Under den tjeckoslova-
kiska krisen tvangs Tjeckoslovakien att på hös-
ten 1938 avstå till Tyskland dels Hultschin, dels
hela Troppau-området; Polen tilltvang sig genom
ett ultimatum kort därefter så gott som hela
Teschen-området. De tyska nyordnarna under
2:a världskriget drogo 1939 gränserna så, att S.
i sin helhet kom att tillhöra det kortvariga ”Stor-
tyska riket”. Efter kriget kom S. helt till Polen.
Schle’singer [-ind^a], Arthur Meier,
amerikansk historiker (f. 1888), prof, i ameri-
kansk historia vid Ohio State Univ. 1912—19,
i historia vid Univ. of lowa 1919—24, vid Har-
vard Univ. sedan sistn. år; innehar ett flertal
uppdrag inom amerikanskt undervisningsväsen.
Bland S:s arbeten märkas ”The colonial mer-
chants and the American revolution” (1917),
”Political and social history of the United Sta-
tes” (1925), ”The age of Jackson” (1945) och
”The vital center” (1949). S. har tills, m. D. R.
Fox utg. ”A history of American life” (12 vol.,
1928—44), varav S. själv skrivit ”The rise of
the city, 1878—1898” (1933).
Schle’singer [-ind^a], Frank, amerikansk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
