Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmidt, Guido - Schmidt, Johannes (språkforskare) - Schmidt, Johannes (biolog) - Schmidt, Julian - Schmidt, Maja - Schmidt, Otto Ernst - Schmidt, Otto Juljevitj - Schmidt, Valdemar - Schmidt, Wilhelm (etnolog)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Schmidt
842
senare dir. för Skedaverken i Pilsen och samlade
en förmögenhet. S. ställdes 1947 inför domstol
i Wien, anklagad för att förrädiskt ha medver-
kat till det fria Österrikes fall, men frikändes.
Schmidt, J ohannes, tysk språkforskare
(1843—1901), prof, i Graz 1873, i Berlin 1876,
en av de mest betydande av den jämförande in-
doeuropeiska språkforskningens idkare. Bland S:s
arbeten märkas ”Zur Geschichte des indogerma-
nischen Vocalismus” (2 bd, 1871—75), det be-
römda arbetet ”Die Pluralbildungen der indo-
germanischen Neutra” (1889) samt den skarp-
sinniga men förfelade ”Kritik der Sonantentheo-
rie” (1895). Av stor vikt äro även de märkliga
arbetena ”Die Verwandtschaftsverhältnisse der
indogermanischen Sprachen” (1872) samt ”Die
Urheimat der Indogermanen und das europäische
Zahlensystem” (1890), vari S. söker leda i bevis
babyloniska inflytelser på de indoeuropeiska språ-
kens talsystem.
Schmidt, Ernst Johannes, dansk biolog
(1877—1933). Han var först botanist, sedan
biolog vid internationella havsforskningsarbetet
och blev 1910 direktor för Carlsberglaboratoriets
fysiologiska avd. Hans främsta insats är utred-
ningen av ålens fortplantning. S. har även utfört
viktiga arvsbiologiska undersökningar, särskilt
om fisk. S. ledde 1928—30 en oceanografisk ex-
pedition runt jorden, ”Danaexpeditionen”, om vil-
ken han utgivit den populära skildringen ”Dana’s
togt omkring jorden 1928—30” (1932).
Schmidt, Heinrich Julian Aurel, tysk lit-
teraturhistoriker (1818—86), 1848—-61 jämte
Gustav Freytag red. av Die Grenzboten i Leipzig.
Ur artiklar i denna uppstod ett stort verk, ”Ge-
schichte der deutschen Literatur von Leibniz bis
auf unsere Zeit” (5 bd, 1886—96). — S. för-
fäktade ensidigt liberala och luterska synpunkter,
angrep romantiken och Das junge Deutschland.
Hans ideal var en ”sund” borgerlig realism.
Schmidt, Viva Maria (M a j a), lottachef (f.
1879 W9). S. kom tidigt med i lottarörelsen och
var ordf, i Gotlands nationalbevärings kvinno-
förbund 1925—27, i Stockholms lottakår 1928—
31 och i överstyrelsen för Riksförbundet Sveri-
ges lottakår 1931—45.
Schmidt, Otto Ernst, tysk författare,
pseud. Otto Ernst (1862—1926). S. kom till
litteraturen från lärarbanan. Föga uppmärksam-
het väckte hans ”Gedichte” (1888), ”Neue Ge-
dichte” (1892) och ”Stimmen des Mittags” (1901).
En rad folkliga tendensdramer, som konstnärligt
äro ganska svaga, gjorde honom däremot be-
römd. Av hans senare prosaberättelser, varav
många gått ut i betydande uppl., må nämnas ”Von
kleinen und grossen Leuten” (1905), ”Vom Stran-
de des Lebens” (1908) och hans mästerverk: den
självbiografiska romanen ”Asmus Sempers Ju-
gendland” (1904; sv. övers. 1907) med forts.
”Semper der Jüngling” (1908) och ”Semper der
Mann” (1916).
Schmidt, Otto Juljevitj, rysk polarfors-
kare (f. 1891), aktiv kommunistisk politiker från
1918, blev 1916 doc. i Kiev och 1920 prof, i
Moskva i matematik. Sedan oktoberrevolutionen
innehade han flera ledande poster i ekonomiska
och kulturella sovjetinst. samt deltog i reforme-
randet av det högre skolväsendet. Han var orga-
nisatör och sedan 1926 huvudred, för den stora
encyklopedien ”Bolsjaja sovetskaja entsiklopedija”
men koncentrerade senare sin verksamhet på geo-
grafisk, särsk. polargeografisk forskning. 1930
ledde han en framgångsrik forskningsexp. till
den hittills outforskade v. delen av Nordlandet,
på vilket han upptäckte flera nya öar, vikar och
uddar. På regeringens uppdrag genomförde han
1932 med isbrytaren ”Sedov” Nordostpassagen
under en navigationsperiod från Archangelsk till
Vladivostok. 1933 utförde S. på ”Tjeljuskin”
framgångsrika forskningar i Laptev- och Tju-
kotska havet, varvid fartyget emellertid fastnade
i isen i Berings sund och sjönk i febr. 1934;
besättningen räddades genom flyg. S:s arbete
kulminerade 1937 i upprättandet av en övervint-
ringsstation nära nordpolen samt i organiseran-
det av två lyckade flygningar Moskva—Arktis—
San Francisco. S. å. utnämndes S. för sina po-
litiska och vetenskapliga förtjänster till ”Sovjet-
unionens hjälte”. 1939 entledigades han från sin
befattning som chef för förvaltningen av Norra
sjövägen och utnämndes till vicepresident i veten-
skapsakad.
Schmidt, Johan Henrik Gamst Valdemar,
dansk orientalist (1836—1925), teol. kand. 1859,
prof:s titel 1869, fil. dr 1873, doc. i egyptologi
och assyriologi vid Köpenhamns univ. 1882—1923.
S:s första arbeten gällde Orientens fornhistoria,
men han ägnade sig snart uteslutande åt studiet
av egyptisk arkeologi. På talrika resor insam-
lade S. ett omfångsrikt material till en under-
sökning över den egyptiska mumiekistans histo-
ria, som han dock icke hann bearbeta; ett för-
arbete föreligger i verket ”Levende og döde i
det gamle Ægypten” (1919)- En bestående för-
ti änst inlade S. genom sitt stora arbete för Ny
Carlsbergs Glyptotek, vars egyptiska saml. har
honom att tacka för sin tillblivelse.
Schmidt, Wilhelm, österrikisk etnolog och
språkforskare (1868—1954), bedrev som benedik-
tinmunk etnologiska
studier i Tyskland,
blev prof, i etnologi
vid missionsseminariet
S:t Gabriel i Mödling
1896, prof, vid univ.
i Wien 1920, förestån-
dare för museet för
missionsvetenskap och
etnografi vid Latera-
nen i Rom 1927, för
Anthroposinst. i Möd-
ling 1931, prof, i Fri-
bourg 1939. S:s första
större etnografiska ar-
bete är ”Die Stellung
der Pygmäenvölker in der Entwicklungsgeschich-
te des Menschen” (1910), en monografi över de
afrikanska och sydasiatiska dvärgfolkens kulturer,
i vilka han ser motsvarighet till och relikt av
mänsklighetens tidigaste kulturstadier. Ett genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
